GUDS BUD OCH JESU TRO LIKA VIKTIGA

"Här visar sig de heligas uthållighet: de håller Guds bud och har Jesu tro" (Upp 14:12, enligt den engelska bibelöversättningen King James).

"Jag riktar mig till predikanterna. Led folket framåt steg för steg, uppehåll er vid Kristi förtjänster tills de, genom en levande tro, ser Jesus som Han är - tills de ser Honom i Hans fullhet, en Frälsare som förlåter synden, en som kan förlåta oss alla våra överträdelser. Det är genom att se som vi förvandlas till Hans likhet. Detta är sanningen för vår tid. Vi har talat om lagen. Det är rätt. Men vi har endast i förbigående upphöjt Kristus som den syndförlåtande Frälsaren.

Vi skall låta sinnet uppehålla sig vid den syndförlåtande Frälsaren. Men vi skall framställa Honom i Hans rätta ställning - Han som kom för att dö för att upphöja Guds lag och ära den, och ändå rättfärdiggöra syndaren som är helt beroende av förtjänsterna hos den korsfäste och uppståndne Frälsarens blod. Detta har inte förklarats på ett tydligt sätt.

Det frälsande budskapet, den tredje ängelns budskap, är det budskap som skall ges till världen. Guds bud och Jesu tro (se Upp 14:12 ovan) är båda viktiga, oerhört viktiga, och måste ges med lika stor kraft och styrka. Man har uppehållit sig mest vid den första delen av budskapet, medan man nämnt den sista delen i förbigående. Jesu tro har inte blivit förstådd. Vi måste tala om den, vi måste leva genom den, vi måste be om den, och undervisa folket om den, så att de tillämpar det i sitt dagliga liv. "Var så till sinnes som Kristus Jesus var" (Fil 2:5). (3 SM, s 183, 184).

"Om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, så lägg ned din gåva där framför altaret och gå först och försona dig med honom. Kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. Var angelägen om göra upp med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att han inte överlämnar dig åt domaren och domaren lämnar dig åt fångvakten och du sätts i fängelse. Sannerligen, jag (Jesus) säger dig: Du kommer inte att slippa ut därifrån, förrän du har betalt till sista öret." (Matt 5:23-26).

"Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet" (1 Joh 1:9).

"Många frågar: `Hur skall jag överlämna mig själv åt Gud?` Du vill överlämna dig åt Honom, men din moraliska kraft är svag, du sitter fast i tvivel, och är bunden av vanorna i ditt syndiga liv. Dina löften och beslut är som rep av sand. Du kan inte behärska dina tankar, dina impulser, dina känslor. Vetskapen om dina brutna löften och ouppfyllda beslut försvagar ditt förtroende för din egen uppriktighet, och får dig att känna som om Gud inte kan ta emot dig. Men du behöver inte bli förtvivlad. Vad du behöver förstå är viljans sanna kraft. Det är den som är den härskande kraften i människans natur, kraften att fatta beslut, att välja. Allting beror på en rätt användning av viljan. Gud har gett människan kraften att välja. Det är människan själv som väljer. Du kan inte förändra ditt eget hjärta. Du kan inte själv älska Gud. Men du kan välja att tjäna Honom. Du kan överlämna din vilja åt Honom. Då skall Han verka i dig både att vilja och att göra så som Han ser är bäst. På så sätt kommer hela din natur att styras av Kristi Ande. Dina tankar kommer att stämma överens med Hans vilja och du kommer att älska Honom." (SC, s 47).

"När vi överlåter oss till Kristus, förenas hjärtat med Hans hjärta, viljan sammansmälter med Hans vilja, sinnet blir ett med Hans sinne, Han tar våra tankar till fånga. Vi lever Hans liv. Detta är vad det innebär att vara klädd i Hans rättfärdighets kläder. När då Herren ser på oss ser Han inte kläder av fikonlöv, inte syndens nakenhet och missbildning, utan Han ser sin egen rättfärdighets kläder, som innebär fullkomlig lydnad för Jehovas lag." (COL, s 312).

"Varje (moraliskt) fel hos Guds barn beror på deras bristande tro". (PP, s 657).

"Vi har liten uppfattning om den kraft som skulle bli vår om vi skulle förena oss med källan till all kraft. Vi faller i synd gång på gång och tror att det alltid måste vara så. Vi håller fast vid våra svagheter som om de vore någonting att vara stolt över. Kristus lär oss att vi måste göra våra ansikten hårda som flinta om vi skall övervinna. Han har burit våra synder i sin egen kropp på korsets trä, och genom den kraft (den helige Ande) som Han har gett oss, kan vi stå emot världen, köttet och djävulen" (MYP, s 105).

"Vet ni inte att av alla som löper på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Löp som denne, så att ni vinner. Men alla som tävlar är återhållsamma i allt - de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. Jag har målet i sikte när jag löper. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. Jag går hårt åt min kropp och tvingar den till lydnad för att jag själv inte på något sätt skall komma till korta när jag predikar för andra." (1 Kor 9:24-27).

"Ingen skall inbilla sig att det är lätt att övervinna fienden (Satan) och att man kan få det eviga arvet utan egen ansträngning. Att se sig tillbaka innebär att man blir förvirrad, att släppa taget betyder att man går under. Det är få som inser hur viktigt det är att ständigt sträva efter att övervinna. De ger upp i kampen och följden blir att de blir själviska och otyglade. De tycker inte att andlig vaksamhet är nödvändig och uppvisar inte allvarliga ansträngningar i sitt kristna liv...Som Guds trogna budbärare måste vi oavbrutet be Honom om att bli bevarade genom Hans kraft. Om vi avviker ett enda steg från vår plikt finns faran att vi slår in på syndens väg, som slutar med fördärv. Det finns hopp för oss alla, men bara på ett villkor, och det är att vi förenar oss med Kristus och använder all kraft för att nå upp till Hans fullkomliga karaktär." (5T, s 539, 540).

"Vad jag vill säga är detta: Vandra i Anden, så skall ni inte göra det som köttet har begär till" (Gal 5:16).

"Vi måste ständigt och allvarligt kämpa mot de onda föreställningarna i sinnet." (SD, s 109).