VÅRT TAL

"Men nu har Kristus fått ett prästämbete som står mycket högre, liksom han är medlare för ett bättre förbund, ett som är stadfäst med starkare löften...Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen och skriva dem i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk...Jag skall förlåta dem deras missgärningar och deras synder skall jag aldrig mer komma ihåg." (Hebreerna 8:6-12).

"Han som förmår bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, felfria och jublande." (Judas vers 24).

"Lova Herren, min själ, och glöm inte vad gott han har gjort, han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister." (Psaltaren 103:2, 3).

"Tacka Gud i alla livets förhållanden. Det är Guds vilja att ni gör detta, i Kristus Jesus." (1 Tess 5:18).

"Välj era ord så att de alltid är vänliga, kryddade med salt, så att ni vet hur ni bör svara var och en." (Kol 4:6).

"Herre, vem får bo i din hydda? Vem får vistas på ditt heliga berg? Den som vandrar fullkomligt (`utan fel`, enligt grundtexten) och gör vad rätt är och talar sanning av hjärtat, den som inte bär förtal på sin tunga, den som inte gör sin broder något ont och inte drar vanära över sin nästa." Ps 15:1-3.

"Jag är rädd att jag, när jag kommer...får möta strid, avund, vrede, självhävdelse, förtal, skvaller, högmod och oordning bland eder" (2 Kor 12:20).

"Men jag säger er att för varje onyttigt ord som människorna talar skall de få svara för på domens dag. Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas." (Matt 12:36, 37).

"Kristus hatar synden, men älskar syndaren. Detta är den anda som kännetecknar alla som följer Honom. Kristi kärlek är sen till att klandra, snabb att upptäcka ånger, villig att förlåta, att uppmuntra, att leda vandraren in på helgelsens stig och att hjälpa honom att gå på den stigen." (DA, s 462).

"Den som är verkligt omvänd har ingen benägenhet att tänka eller tala om andras fel. Hans läppar är helgade, och som Guds vittne vittnar han om att Guds nåd har förvandlat hans hjärta...Endast de som övervunnit frestelsen att tänka och tala ont skall komma in i himlen." (SD, s 348).

"`Låt bli att döma, så blir ni inte dömda.` (Matt 7:1). Tro inte att du är bättre än andra människor, så att du sätter dig till doms över dem. Eftersom du inte kan förstå deras motiv, kan du inte heller döma dem. Genom att kritisera din nästa dömer du dig själv, eftersom du då visar att du står i förbund med Satan, brödernas åklagare." (DA, s 314).

"Jag ber att människorna till sitt väsen skall bli helgade, att anklagelse och kritik skall upphöra. Sådant är synd som korsfäster Guds Son en andra gång och utsätter Honom för öppet hån" (Ellen White, Review & Herald, 17 oktober, 1899).

"De (Jesu lärjungar) gladdes över den lycka de kände, då de hade gemenskap med andra troende...I sin dagliga gemenskap med varandra visade de den kärlek som Kristus hade uppmanat dem att visa mot varandra. Genom osjälviska ord och gärningar försökte de tända denna kärlek i andras hjärtan...Men så småningom uppstod en förändring (i den kristna församlingen). De troende började leta efter fel hos varandra. Då de uppehöll sig vid andras brister och en ovänlig kritik uppstod ibland dem, förlorade de Frälsaren och Hans kärlek ur sikte...I sin iver att döma andra, förbisåg de sina egna fel. De förlorade den broderliga kärlek som Kristus hade uppmanat dem att visa mot varandra, och det värsta av allt, de var inte medvetna om denna förlust" (AA, s 547, 548).

"Satan har vunnit många segrar över Jesu bekännande efterföljare genom deras okristliga anda och uppträdande mot bröder som inte är överens med dem och mot otroende.

Diskussion om läropunkter har inte åstadkommit enighet utan oenighet. Man har hyst en bitter anda och man har talat bittra ord. Det sannfärdiga vittnets ord borde studeras noggrant av samtliga:

`Men jag har det emot dig, att du har övergivit din första kärlek` och blivit kall och osympatisk. Ett hårt hjärta har ersatt broderlig kärlek, kristuslik kärlek. `Tänk därför på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar. Annars skall jag snart komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats, om du inte omvänder dig.`

Denna varning borde uppmärksammas av varje församling i våra led. Det måste införas nya inslag av Kristi liv i församlingen. Kärleken till Kristus betyder en öppen och vidsträckt kärlek till var och en, en kärlek som nu fattas i så sorgligt hög grad. Bristen på kärlek leder till brist på respekt för varandra och till försummelse av äkta vänlighet. Det förekommer kritik, felsökeri och meddelanden i all förtrolighet.

Dessa ord understödjer Satans anklagelser. Han är alltid i verksamhet för att skapa misstro, avund och bitterhet. Varför har medlemmar i församlingen så lätt för att medverka i detta onda verk och därmed förbise de dyrbara tingen? Varför talar de inte gillande och uppmuntrande ord till varandra och därmed också vattnar kärlekens dyrbara växt, så att inte kärleken dör ut i hjärtat?" (Ellen White, Review & Herald, 9 februari, 1892).

"Avstå från att säga någonting som kan minska någon annans inflytande; för om du ger efter för dessa kritiska ord hädar du Guds heliga namn lika säkert som om du skulle svära...(Ellen White, 5 Bible Commentary, s 1093).

"Alla skapades till Guds avbild, och till och med den mest fördärvade skall behandlas med respekt och ömsinthet. Gud kommer till och med att hålla oss ansvariga för ett enda ord som uttalats i förakt för en själ som Kristus har dött för." (MB, s 57).

"Om vi på något sätt har bedragit eller skadat vår broder, bör vi ställa allting tillrätta. Om vi ovetande har burit falskt vittnesbörd, om vi på ett felaktigt sätt har framställt hans ord, om vi på något sätt har skadat hans inflytande, borde vi gå till dem som vi talat med angående honom och ta tillbaka alla våra skadliga framställningar." (MB, s 59).