Kommunikation

Våra Ords långtgående Inflytande – Rösten och tungan är gåvor från Gud, och om de används rätt, är de en Guds kraft. Ord betyder väldigt mycket. De kan uttrycka kärlek, hängivenhet, pris, Guds musik, liksom hat och hämnd. Ord avslöjar hjärtats inställning. De kan vara en livets livgivande fläkt, eller en dödens dödliga doft. Antingen är tungan ett välsignelsens redskap, eller ett orättfärdighetens vapen. – Manuskript 40, 1896. (SDA Bibelkommentar, Band 3, sidan 1159.)

Förödande Hagel, eller Kärlekens Frön? – Det syns på somliga, att de efter sin dagliga morgonandakt träder fram iförda Kristi saktmod. Deras ord är inte som ett förödande hagelväder, som krossar allting i sin väg; de uttalas ljuvligt. De sprider sädeskorn av kärlek och vänlighet längs hela vägen, vilket sker omedvetet, eftersom Kristus lever i deras hjärtan. Deras inflytande känns mer, än det syns. – Manuskript 24, 1887. (SDA Bibelkommentar, Band 3, sidan 1159.)

Ord, som tröstar – Runt omkring oss hör vi sorg- och jämmerrop från världen. Synden kastar sin skugga över oss, och våra sinnen måste vara redo för varje gott ord och verk. Vi vet att Jesus är vid vår sida. Den helige Andes goda inflytande leder och fostrar våra tankar så att vi talar ord som tröstar andra och lyser upp deras stig. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 115 (1900).

Ord, som väcker Hopp – Om vi ser det från den ljusa sidan, kommer vi att finna tillräckligt många glädjeämnen. Om vi avfyrar ett leende, får vi det tillbaka; om vi uttalar trevliga, glada ord, får vi höra sådana åter. – The Signs of the Times, den 12. februari, 1885.

Ord, som kretsar omkring Kristus – Människors ord uttrycker deras egna mänskliga tankar, men Kristi ord är ande och liv. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 433 (1885).

Änglarna lyssnar för att höra vad du har att säga till världen om din himmelske Mästare. Tala om honom som lever för att mana gott för dig inför Fadern. Då du trycker en väns hand skall du låta honom höra ord av tacksägelse och låta honom känna att du känner tacksamhet. Detta kommer att dra ditt sinne till Jesus. – Vägen till Kristus, sidan 104 (1892).

Kristus gick rakt på Sak – I Kristi lära finns det inga långa, osannolika och komplicerade resonemang. Han kom direkt till saken. I Sin tjänargärning läste Han alla hjärtan som en öppen bok, och från förrådet med Sina outtömliga rikedomar, drog Han fram nya och gamla saker, för att illustrera Sin lära, och ge dem kraft. Han berörde hjärtat, och väckte sympatier. – Manuskript 24, 1891. (Evangelisation, sidan 171.)

Lättförstått – Kristi sätt att undervisa på, var skönt och tilltalande, och det utmärktes alltid av sin enkelhet. Han utlade himmelrikets djupsinnigheter med hjälp av bilder och symboler, som åhörarna kände till; och gemene man lyssnade gärna till Honom, ty de förstod Hans ord. Han använde inga märkvärdiga uttryck, vars förståelse krävde bruket av ett uppslagsverk. – Counsels to Parents, Teachers, and Students, sidan 240 (1913).

Han använde ett enkelt Språk – Argument är bra på sin plats, men mycket mer kan uträttas genom en enkel förklaring av Guds Ord. Kristi undervisning blev så tydligt illustrerad, att de mest okunniga lätt kunde förstå dem. Jesus behövde inte några långa och svåra ord i sina predikningar. Han använde ett enkelt språk som var anpassat efter vanliga människors fattningsförmåga. Han trängde inte längre in i de ämnen Han framlade än att de var i stånd till att följa Honom. – Evangeliets Tjänare, sidan 123 (1915).

Allvarsmättade Ämnen kontra sentimentalt Nonsens – Vad är mera värt att fängsla sinnet än frälsningsplanen? Det är ett outtömligt ämne. Jesu kärlek, frälsningen erbjuden den fallna människan genom hans oändliga kärlek, den frälsande sanningen för de sista dagarna, Kristi nåd – allt detta är ämnen som upplivar och låter de renhjärtade uppleva den glädje som lärjungarna kände när Jesus kom till dem och vandrade med dem på vägen till Emmaus.

Den som har Kristus som centrum för sina känslor och sin tillgivenhet, älskar denna heliga gemenskap och hämtar gudomlig kraft från den. Men den som inte uppskattar detta slags samtal utan tycker bäst om att prata sentimentalt nonsens, har vandrat bort från Gud och känner ingen längtan efter höga och ädla ting. Det sinnliga och jordiska tolkas av sådana såsom något himmelskt. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 600 (1889).

Vederkvick den Trötte! – Lättsinniga samtal med en bismak av besvikelse över bristande mänsklig förståelse och uppskattning, springer fram ur kärlekskrank sentimentalitet, och varken ungdom eller gråhårsmän går säkra. När Guds sanning såsom en förblivande princip bor i hjärtat, blir den som en levande källa. Om man försöker att täppa till dess flöden bryter de fram på någon annan plats, källan är där och dess strömmar kan inte hejdas. Sanningen i hjärtat är livets källsprång. Den vederkvicker den trötte, och den håller tillbaka onda tankar och yttranden. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 600-601 (1889).

Yttra aldrig ett Ord av Tvivel – Alla möter vi prövningar – sorger som är svåra att övervinna. Tala inte om dina svårigheter för dina medmänniskor, utan frambär allt sådant till Gud i bön. Gör det till regel att aldrig uttala ett enda ord av tvivel och missmod. Du kan göra mycket för att göra andra lyckliga och stärka dem i deras strävanden genom att tala ord av hopp och uppmuntran. – Vägen till Kristus, sidan 104 (1892).

Våra Ord påverkar oss själva – Orden är ett bevis på vad som finns i sinnet. ”Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.” Men orden är mer än bara ett kännetecken på vår inriktning. De har makt att också återverka på karaktären. Människor påverkas av sina egna ord. Under en ögonblicklig ingivelse från Satans sida ger de ofta uttryck för avundsjuka eller ond misstanke eller något som de i själva verket inte tror på, men uttrycken har återverkan på tankarna. De blir bedragna av sina egna ord och kommer att tro att det som blev sagt efter Satans ingivelse, är riktigt. Efter att en gång ha gett uttryck åt en uppfattning eller ett beslut är de ofta för stolta för att ta tillbaka det. I stället söker de bevisa att de har rätt. Till slut kommer de så långt att de tror att de har rätt.

Det är farligt att uttala ett tvivlets ord, det är farligt att betvivla och kritisera gudomlig upplysning. Vanan att tanklöst och saklöst kritisera återverkar på karaktären och ger näring åt otro och vanvördnad. Många människor har odlat en sådan vana och är omedvetna om någon fara, till dess att de är färdiga att kritisera och förkasta den helige Andes verk. – Vändpunkten, sidan 318 (1898).

Förebrående Ord slår tillbaka mot en själv – Förebrående ord slår mot den egna själen. Vi bör först uppfostra den egna tungan. Låt oss aldrig tala illa om andra. – Manuskript 102, 1904.

Tala Ord, som inger Mod och Hopp – Det finns många som besväras svårt av frestelser och som nästan är färdiga att duka under i striden mot köttet och ondskans makter. Akta dig för att göra dem missmodiga i den hårda striden. Uppmuntra dem med frimodighetens och hoppets ord, så att de kan fortsätta på livets stig. På detta sätt kan Kristi ljus utstråla från dig. ”Ingen av oss lever för sig själv.” Rom. 14:7. Genom vårt omedvetna inflytande kan andra bli uppmuntrade och få ny kraft, eller också kan de bli missmodiga och stötas bort från Kristus. – Vägen till Kristus, sidan 104 (1892).

Små Omsorger och ömma Ord – Det är de små omsorgerna, de många små händelserna och de enkla artigheterna i livet, som tillsammans utgör summan av lyckan i livet. På samma sätt är det försummelsen av de vänliga, uppmuntrande, ömma orden och de små artigheterna i livet, som hjälper till att bilda summan av livets elände och förtvivlan. Det kommer till sist att visa sig, att den självförnekelse som görs av hänsyn till vår omgivnings ve och väl, utgör en stor del av det som står nedtecknat över våra liv i himlen. Och det faktum kommer också att avslöjas att omsorgen om självet, utan hänsyn till andras goda och lycka, inte står utanför vad vår himmelske Fader känner till och beaktar. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 2, sidorna 133-134 (1868).

Var på Din Vakt mot hånfulla, nonchalanta och snäsande Ord – Alla skall förmedla kärlekens kostbara skatter, inte bara till sina favoriter, utan till varje själ fullt upptagen med tjänandets verk; ty var och en, som utför detta arbete, tillhör Herren. Genom dem verkar Han. Lär Dig kärlekens lärdomar från Jesus.

Folk bör vara varsamma med orden riktade till nästan. Det får inte förekomma något framhävande av det egna jaget, någon stränghet mot Guds arvingar. Bittra avsnäsningar får inte uppkomma i något sinne eller hjärta. Ingen klang av hånfullhet får höras i rösten. Om Du talar egna ord; är nonchalant; visar misstänksamhet, fördom, svartsjuka; då ödelägger Du verket och kan skrämma bort själar. – Brev 50, 1897.

Felfinnande och Åthutningar uppmuntrar Bedräglighet – Ditt diktatoriska sätt att tala sårar barnen. När de blir äldre, kommer de att få en allt starkare benägenhet att kritisera. Din vana att finna fel hos andra förstör ditt liv och fortplantar sig till din hustru och dina barn. Du uppmuntrar inte dina barn till att lita på dig och att erkänna sina fel, därför att de vet, att du bara kommer att tillrättavisa dem. Dina ord är ofta som en ödeläggande hagelskur som knäcker de späda plantorna. Det är omöjligt att avgöra hur mycket skada de gör. För att beskydda sig mot dina hårda ord, försöker barnen att bedra dig och föra dig bakom ljuset. De kringgår sanningen för att slippa bli tillrättavisade och straffade. En hård och kall befallning kan inte annat än att skada dem. – Brev 8a, 1896. ( Det adventistiska Hemmet, sidorna 439-440.)

Ryck upp varje tanklöst Ord med Rötterna – Kom ihåg, att Dina ord skall fria eller fälla Dig. Du behöver hålla tand för tunga – alla tänder! Orden Du uttalar, är frön som sås och sedan ger god eller usel frukt. Det är nu, som Du sår.

En god människa bär fram det, som är gott ur sitt hjärtas goda förråd {se Lukasevangeliet 6:45}. Varför då? Jo, därför att Kristus alltid närvarar i själen. Den helgande sanningen är en visdomens skattkista för alla, som lever ut sanningen. Liksom ett levande källflöde för den evigt liv med sig. En person utan Kristus i hjärtat hänger sig åt struntprat, överdrifter, som bara leder till sorg. En tunga, som talar förvändheter, simpelheter, slanguttryck, en dylik tunga behöver lära sig veta hut! – Manuskript 17, 1895.

Muttrande hämmar Tillväxten – Det finns de, som äger förträffliga gåvor, men som har stannat av i växten. De stormar inte fram till segern. Och den förmåga, som Gud har utrustat dem med, är till ingen nytta, eftersom den är oanvänd. Många av dessa personer finns i de muttrandes led. Orsaken till muttrandet är, enligt dem själva, andras brist på uppskattning av dem. Likväl sätter de inte nog högt värde på sig själva, för att samverka med den Störste Lärare, som världen någonsin har känt till. – The Review and Herald, den 10. mars, 1903.

Inga klandrande, burdusa, eller hätska Ord (råd till en pastor och författare) – Herren kommer att bistå var och en av oss, när vi bäst behöver det i det storslagna verket med, att betvinga och besegra jaget. Låt lagen om vänlighet styra Dina läppar och nådens olja smörja Ditt hjärta. Det här kommer att innebära underbar frukt. Du kommer att bli ömsint, medlidsam, artig. Alla dessa dygder är behövliga. Den Helige Ande måste tas emot och inlemmas i karaktären; sedan kommer den att fungera likt helig eld, spridande väldoft, som stiger upp till Gud, fast inte från fördömande läppar, utan som en helare av människors själar. Anletet kommer att återspegla det gudomligas bild.

Inga vassa, klandrande, burdusa eller stränga ord bör uttalas. Sådant är främmande eld, och måste lämnas därhän under alla våra rådsmöten och vid umgänget med våra bröder. Gud kräver, att varje tjänande själ skall antända rökelsen med kolet från den heliga elden.

De vardagliga, stränga, bitande ord, som härstammar så ofta från Dina läppar, måste suddas ut, och Guds Ande tillåtas att tala genom Dig, Guds mänskliga ombud. Genom att betrakta Kristi karaktär, kommer Du att förvandlas till likhet med Honom. Endast Kristi nåd förmår, att förändra hjärtat och då kommer Du att återspegla Herren Jesu bild. Gud uppmanar oss till, att bli Honom lika – rena, heliga och ofläckade. Det är meningen, att vi skall bära Guds avbild. – Brev 84, 1899. (SDA Bibelkommentar, Band 3, sidan 1164.)

Livsförstörande Ord – Svåra prövningar väntar Dig. Förlita Dig på Herren Jesus Kristus. Tänk på, att Du bara skadar Dig själv med Din kokande ilska. För att Du, trots alla omständigheter, skall få sitta på himmelska platser i Kristus, får Dina ord inte komma som gevärskulor, vilka sårar hjärtan och kan förstöra hela liv. – Brev 169, 1902.

Tvivlen tilltar med Omnämnandet – Vi skall inte ge uttryck åt våra tvivel och prövningar, ty de blir bara värre ju oftare vi nämner dem. Varje gång vi påtalar dem, har Satan vunnit en seger; men när vi säger: ”Därför anförtror jag min själ åt min trofaste Skapare, såsom åt ett trofast vittne” {jämför Första Petrusbrevet 4:19, KJV}, då vittnar vi om, att vi har överlåtit oss till Jesus Kristus utan några förbehåll, och så skänker Gud oss Sitt ljus, varpå vi fröjdas i Honom. Vi gör klokt i, att ställa oss i vägen för de klara strålarna från Rättfärdighetens Sol, för då blir vi ett ljus i världen. ”Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje” (Första Petrusbrevet 1:8). – Manuskript 17, 1894.

Tala Tro, så tilltar den – Ju mera Du talar tro, desto mera tro kommer Du att få. Ju mera Du uppehåller Dig vid modstulenhet, talar med andra om Dina motgångar och suger ut det mesta ur dem, för att väcka det medlidande Du längtar efter, desto flera motgångar och prövningar kommer Du att få. Varför sörja över det, som inte går att undvika? Gud inbjuder oss till, att stänga själens fönster för det jordiska och öppna dem för det himmelska, så att Han får hölja våra hjärtan med den härlighet, som strömmar över himmelens tröskel. – Manuskript 102, 1901.

Stundom krävs Tillrättavisning – Samtidigt som våra ord alltid skall vara vänliga och ömsinta, skall inga ord uttalas, som får en felande person att tro, att hans handlande inte misshagar Gud. Detta slags sympati är jordisk och förledande. Vi har ej lov till, att visa tillgivenhet i fel ögonblick, och visa sentimentalt medlidande. Felande individer behöver goda råd och tillrättavisning, och måste emellanåt åthutas på skarpen. – Manuskript 17, 1899.

Vad våra Ord uppenbarar – Det går inte, att tillräckligt noga tänka sig för, innan man öppnar munnen, ty orden man säger, visar den kraft, som styr över sinnet och hjärtat. Om Kristus styr i hjärtat, avspeglar orden renheten, skönheten och väldoften hos en karaktär modellerad och gestaltad av Hans vilja. Men efter sitt syndafall har Satan varit en brödernas anklagare, så även Du måste akta Dig utomordentligt noga, för att inte ge prov på samma anda. – Brev 69, 1896.

Upprepning behövs – Tro inte, att dina åhörare kommer att minnas allt det som du har förmedlat, när du har gått igenom ett ämne en gång. Det finns en risk för att man kan gå för fort från en punkt till en annan. Förmedla undervisningen i korta avsnitt, på ett klart och enkelt språk, och repetera den ofta. Korta predikningar kommer att bli ihågkomna mycket bättre än de långa. Våra talare bör komma ihåg, att de ämnen som de förmedlar, kan vara nya för somliga av åhörarna. Därför bör huvudpunkterna repeteras om och om igen. – Evangeliets Tjänare, sidan 168 (1915).

Nervöst, jäktat Sätt försvårar Kommunikationen – Predikanter och lärare bör ge särskild akt på röstens skolning. De bör lära sig att tala på ett sätt, som inte är nervöst och jäktat, utan med långsamt, tydligt och klart uttal, varigenom rösten låter musikalisk.

Frälsarens röst lät som musik i öronen på dem, som varit vana vid de skriftlärdes och fariséernas monotona, andefattiga förkunnande. Han talade långsamt och med eftertryck, varvid Han betonade orden, som Han önskade, att åhörarna skulle lägga särskilt märke vid. Gammal och ung, okunnig och lärd, förstod allt Han sade. Det hade varit omöjligt, om Han hade talat forcerat och staplat meningarna på varandra utan uppehåll. Folket spetsade öronen, då Han yttrade Sig, och det hette om Honom, att Han inte talade som de skriftlärde och fariséerna; ty Han lät som en, som ägde myndighet. – Counsels to Parents, Teachers, and Students, sidorna 239-240 (1913).

Klart Uttal och rätt Betoning – Genom ihärdig bön och allvarlig satsning är det meningen, att vi skall bli skickliga talare. Skickligheten omfattar, att uttala varje stavelse tydligt, och betona rätt. Tala långsamt. Många talar snabbt, de rusar från det ena ordet till det andra så hastigt, att ordens verkan går förlorad. Lägg ned Kristi anda och liv i det Du säger. – Counsels to Parents, Teachers, and Students, sidorna 254-255 (1913).

Tala melodiöst och en Mening åt Gången – I yngre dagar brukade jag tala för högljutt. Herren har visat mig, att jag inte kunde göra rätt intryck på människorna, genom att tvinga rösten till högljuddhet. Sedan fick jag se och höra Kristus tala; Hans röst var lik en ljuvlig melodi. På ett lugnt och sansat sätt talade Han, så alla hörde Honom, och orden trängde in i deras hjärtan, och de förmådde att begripa, vad Han menade, innan nästa mening kom. Somliga tycks tro, att de måste skynda sig, för att inte åhörarna skall bli uttråkade. Om de ändå skulle bli uttråkade, låt dem då bli det, och ju förr, desto bättre. – Manuskript 19b, 1890. (Evangelisation, sidan 670.)

Talets Krafter skall stå under Förnuftets Herravälde – Ert inflytande skall sträcka sig vida omkring, och Er talförmåga skall styras av förståndet. När Ni anstränger rösten, går Ni miste om röstens nyansering. Fallenheten för snabbt talande måste motas i grind. Gud fordrar av Sina mänskliga ombud all tjänst, som de är mäktiga att ge. Alla talanger, som har anförtrotts åt personen, skall omhuldas och uppskattas samt användas som en värdefull gåva från himmelen. Skördearbetarna är Guds utsedda ombud, kanaler, genom vilka Han förmedlar ljus från himmelen. – Special Testimonies, Serie A, Nummer 7, sidan 10, den 6. januari, 1897. (Evangelisation, sidan 668.)

Läsandets Vetenskap är av det största Värde – Det är en väldigt betydelsefull vetenskap, att läsa riktigt och med rätt eftertryck. Oavsett, hur mycken kunskap Du må ha vunnit inom andra arbetslinjer, är all Din lärdom av litet värde, i fall Du har försummat träningen av röst och tal, så att Du kan tala och läsa klart och tydligt; ty utan röstens förbättring går det inte, att enkelt och tydligt förmedla det man har lärt sig. – Manuskript 131, 1902. (Evangelisation, sidan 666.)

Verkliga och inbillade Saker och Ting – En gång, då Betterton, en berömd skådespelare, dinerade med doktor Sheldon, [dåvarande] ärkebiskop av Canterbury, sade ärkebiskopen till honom: ”Käre herr Betterton, säg mig, hur det kommer sig, att Ni skådespelare påverkar publiken så kraftfullt, genom att tala om påhittade saker?”

”Min herre”, svarade Betterton, ”låt mig, med vederbörlig aktning för Ers Nåd, säga det enkla svaret: Det hela beror på förmågan, att entusiasmera. Vi på scenen talar om påhittade saker, som om de vore verkliga; och Ni i predikstolen talar om verkliga saker, som om de vore påhittade.” – Counsels to Parents, Teachers, and Students, sidan 255 (den 6. juli, 1902).

Lev och språka ovanför denna Värld – Fastän det förekommer ondska överallt runt omkring oss, bör vi inte närma oss den. Tala inte om ondskan och elakheten i denna värld, utan höj sinnet och tala om Er Frälsare. När man ser synden runt om en, blir man desto gladare, att Han är ens Frälsare och vi är Hans barn. – Manuskript 7, 1888.

Lär Er, att tiga är Guld – När en person ger efter för en ilskans ande, blir han lika berusad som en person, som har fört glaset till sina läppar. Lär Er, att tiga är guld och kom ihåg, att Gud godtar dem, som Kristus har köpt med Sitt blod. Utbilda Er; vi måste lära oss dagligen. Vi måste ta oss upp allt högre och närmare Gud. Rensa Kungens landsväg från skräp. Bered väg för Kungen, att gå ibland oss. Låt inga smädelser och fräckheter komma över Era läppar (se Kolosserbrevet 3:8). – Manuskript 6, 1893.

Helig Återhållsamhet – Utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Vi kan ha Guds frälsning i våra hem, men vi måste tro för att få den, leva för att få den och ha en kontinuerlig, förblivande tro och tillit till Gud. Vi måste behärska ett hetsigt humör och kontrollera våra ord, och på så sätt kommer vi att vinna stora segrar.

Om vi inte kontrollerar våra ord och vårt humör är vi Satans slavar. Vi är honom underdåniga. Han tar oss till fånga. Allt grälande och alla ovänliga, otåliga och retliga ord är offer som frambärs till hans sataniska majestät. Det är dyrbara offer, dyrbarare än något offer som vi kan ge till Gud, för de fördärvar hela familjers frid och lycka, förstör hälsan och är slutligen orsak till att vi förlorar även ett evigt och lyckligt liv.

Den återhållsamhet som Guds ord ålägger oss är för vårt eget bästa. Den ökar lyckan i våra familjer och hos alla som finns omkring oss. Den förfinar vår smak, helgar vårt omdöme och ger frid i sinnet och till sist ger den oss det eviga livet. Med denna heliga återhållsamhet kommer vi att växa till i nåd och ödmjukhet, och det kommer att bli lätt att tala på rätt sätt. Det vanliga hetsiga humöret kommer att kontrolleras. En inneboende Frälsare kommer att styrka oss varje stund. Tjänande änglar kommer att dröja sig kvar i våra hem och med glädje föra nyheterna till himlen, om våra framsteg i det gudomliga livet, och ängeln som för anteckningar kommer att göra en glad och lycklig notering. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 1, sidan 310 (1862).