"När Jakob vaknade upp ur sömnen, sade han: 'HERREN är verkligen på denna plats och jag visste det inte.' Han greps av fruktan och sade: 'Hur helig är inte denna plats! Det måste vara Guds boning, ja, här är himlens port.'" - Första Moseboken 28:16-17. -
Sann vördnad för Gud inges av en förnimmelse av Hans oändliga storhet och ett vidgående av Hans närvaro. Detta medvetande om det osynliga bör göra ett djupt intryck på varje hjärta. Stunden och platsen för bön är helig, eftersom Gud är där. Och liksom att vördnad visar sig i inställning och uppträdande, kommer den känsla, som inger vördnaden, att vara djupgående. "Hans namn är heligt och inger fruktan", tillkännager psalmisten. Psaltaren 111:9. När änglar nämner detta namn, håller de för ansiktet. Med vilken vördnad bör ej vi, som är fallna och syndiga, uttala det! Det skulle vara bra, om gamla och unga ville överväga dessa Skriftens ord, som visar, hur en plats markeras genom Guds särskilda närvaro. "Tag av dig skorna", befallde Han Mose vid den brinnande busken, "ty platsen där du står är helig mark.'" Andra Moseboken 3:5.
Gud är högst och heligast; och för den ödmjuke och troende själen är Hans hus på jorden, platsen för Hans folks gudstjänst, Himmelens port. Lovsången, ord yttrade av Kristi tjänare, är Guds utpekade hjälpmedel, som bereder ett folk för församlingen där uppe, för den upphöjda gudsdyrkan, där det inte förekommer någon falskhet. . . . . . Gud märker varje ovördsam tanke och handling, och dylikt noteras i Himmelens böcker. . . . . Ingenting går att dölja för Hans allseende och rannsakande ögon. I fall Du på något sätt har lagt Dig till med en ouppmärksamhetens eller likgiltighetens vana i Guds hus, använd då de krafter Du har, för att rätta till den. . . . Utöva vördsamhet, tills den blir en del av dig.