"Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman skall människan inte skilja åt.'" - Matteusevangeliet 19:6. -
Äktenskapslöftet . . . länkar de två enskildas öden med band, som ingen annan hand, än döden skall skilja åt.
I Bergspredikan tillkännagav Jesus tydligt, att det äktenskapliga bandet inte skulle upplösas, med undantag för otro mot äktenskapslöftet. "Var och en", sade Han, "som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapsbrott begås med henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott." Matteusevangeliet 5:32.
Jesus hänvisade Sina åhörare till den äktenskapliga institutionen sådan den var vid skapelsen. . . . Äktenskapet och Sabbaten leder sitt ursprung som tvillinginstitutioner till Guds ära och till människornas bästa från skapelsen. I det, att Skaparen förenade det heliga parets händer i äktenskapet, formulerade Han äktenskapslagen för alla Adams barn till tidens ände. Det, som den Evige Fadern Själv tillkännagav vara gott, utgjorde en lag för den största välsignelse och utveckling för människorna. Liksom alla andra Guds goda gåvor, som människorna har fått sig betrodda, har äktenskapet blivit fördärvat av synd; men det är evangeliets mål, att återupprätta dess renhet och skönhet.
Män och kvinnor bör, i början på sitt liv som äkta makar, rannsaka sig själva inför Gud. . . . .
Där Guds Ande regerar, är det inte tal om gnissel inom äktenskapet.
Även om man råkar ut för vanskligheter, förvecklingar och motgångar, skall varken man eller hustru nära den tanken, att deras förbund varit ett felgrepp eller en besvikelse. Bestäm Er för, att vara allt för varandra, som det alls går att vara. Fortsätt att visa varandra uppmärksamheten från Er första tid tillsammans. Uppmuntra varandra på varje sätt, för att utkämpa livets strid. Eftersträva, att främja varandras lycka. Låt det förekomma inbördes kärlek, inbördes fördragsamhet. Då kommer äktenskapet, i stället för att vara slutet på kärleken, att vara början på kärleken.