"Salig är den som läser upp och saliga är de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som är skrivet i den. Ty tiden är nära." - Uppenbarelseboken 1:3. -
Nationernas uppgång och fall, som tydligt beskrivs i Daniels och Uppenbarelsens böcker, måste lära oss, hur värdelös den blott yttre och världsliga äran är. Babylon, med all sin makt och upphöjdhet, vars like vår värld aldrig senare har skådat - en makt och upphöjdhet, som för dåtidens folk verkade så stabil och uthållig - hur fullständigt har det inte försvunnit! Liksom "blommorna på ängen", har detta rike gått förtappat. Likaså gick de medo-persiska, grekiska och romerska rikena under. Och så går allt förlorat, som inte vilar på Gud. Endast det, som är förbundet med Hans syften, och uttrycker Hans karaktär, kan bestå. Hans principer är de enda hållbara storheter, som vår värld känner till.
När Daniels och Uppenbarelsens böcker förstås bättre, kommer de troende att få en helt annan religiös erfarenhet. De kommer att få så storslagna glimtar av Himmelens öppna portar, att hjärta och sinne kommer att stämplas med den karaktär alla måste utveckla, för att förstå sig på den välsignelse, som skall vara belöningen till den med rent hjärta. Herren kommer att välsigna alla som, ödmjukt och saktmodigt, kommer att försöka att förstå det, som visas i Uppenbarelseboken. Denna bok innehåller så mycket om odödlighetens härlighets fullhet, att alla, som läser och söker allvarligt i den, kommer att erhålla sin välsignelse. Löftet gäller dem, "som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som är skrivet i den." {Kapitel 1, vers 3.} En sak kommer helt säkert att förstås från studiet av Uppenbarelsen: Att förbindelsen mellan Gud och Hans folk är innerligt och obrytbart.
Låt oss ta oss mera tid till, att studera Bibeln. Vi förstår inte Ordet, som vi borde. Uppenbarelseboken inleds med en förmaning till oss, att förstå dess undervisning. . . . När vi . . . . förstår, vad denna bok betyder för oss, kommer det att uppstå en väckelse ibland oss.