(Ellen White sände två budskap till världskonferensen år 1913. Det förste lästes upp för de delegerade av W.C. White på eftermiddagen den 17 maj, den första sabbaten under konferensen.)
"Elmshavem" Sanatorium, California
4 mai 1913
Hälsningar till dem som är samlade till världskonferens!
Mina kära bröder!
"Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus. Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud." (2 Kor. 1:2 - 4).
"Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft. Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir förtappade" (2 Kor. 2:14.15).
"Vi förkunnar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren, och oss som era tjänare för Jesu skull. Ty Gud som sade: ´Ljus skall lysa fram ur mörkret, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken. Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss." (2 Kor. 4:5 - 7).
"Därför tappar vi inte modet. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inte människa dag för dag. Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet. Vi riktar inte blicken mot det synliga, utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt." (2 Kor. 4:16 - 18).
De representanter som är närvarande vid generalkonferensen, har det privilegiet att de kan vinnlägga sig om en hoppfull och modig inställning. Mina bröder, Frälsaren har uppenbarat sig för er på många sätt. Han har fyllt er med solskenet av sin närvaro när ni har arbetat i avlägsna länder och i ert hemland. Han har bevarat er i synliga och osynliga faror. Och nu, när ni än en gång möter era bröder till rådslagning, är det er förmån att vara glada i Herren och att glädja er i vissheten om hans uppehållande nåd. Låt hans kärlek ta hjärta och sinne i besittning. Var på er vakt så att ni inte blir överansträngda, förgrämda och deprimerade. Ge ett upplyftande vittnesbörd. Vänd era ögon bort från det som är mörkt och nedslående, och se upp till Jesus, vår store ledare. Under hans vakande uppsyn är sanningen för vår tid, som vi ger vårt liv och vårt allt för, bestämd till att vinna en härlig seger.
Den hållning som våra representanter upprätthåller under generalförsamlingen, kommer att ha ett verksamt inflytande på alla ut över hela arbetsfältet, såväl som på de delegerade själva. Låt det kunna märkas, mina bröder, att Jesus bor i hjärtat, och att han uppehåller, styrker och tröstar. Det är ert privilegium att från dag till dag bli utrustade med ett rikt mått av hans Helige Ande och få en utvidgad syn på betydelsen och den omfattande räckvidden av det budskap som vi förkunnar för världen. Herren är villig att uppenbara underbara ting utifrån sin lag. Vänta på honom med ödmjuka hjärtan. Be innerligt om att kunna förstå den tid vi lever i, för att få en större förståelse av hans avsikt, och större skicklighet när det gäller att vinna människor.
Ofta under nattens timmar ålägger mig Gud att enträget vädja till våra bröder i ansvarsfulla ställningar om att anstränga sig allvarligt för att lära att känna Herren mer fullkomligt. När våra arbetare blir tillräckligt medvetna om betydelsen av den tid vi lever i, kommer det att visa sig en avgjord vilja att vara på Herrens sida, och de kommer verkligen att bli Guds medarbetare. När de överlämnar hjärta och sinne till tjänsten för Gud, kommer de att finna att en erfarenhet som är djupare än något som de hittills har uppnått, är nödvändig om de skall kunna segra över all synd.
Vi gör väl i att tänka på det som snart skall komma över jorden. Detta är inte en tid då man är upptagen av oväsentligheter och själviska intressen. Om den tid vi lever i, inte kan göra ett allvarligt intryck på oss, vad kan då göra det? Kallar inte Skriften oss till ett renare och heligare verk än det vi hittills har sett?
Kallelse till ny överlåtelse
Det krävs personer med klar förståelse. Gud kallar dem som är villiga att låta sig kontrolleras av den Helige Ande till att vägleda i en genomgripande reformation. Jag ser en kris framför oss, och Herren kallar sina arbetare till att sluta sig till leden. Varje enskild bör nu vara i den ställningen att de helgar sig till Gud på ett djupare och sannare sätt än under de år som gått.
Under generalkonferensen år 1909 skulle ha utförts en gärning i hjärtana hos dem som var närvarande, men det skedde inte. Timmar skulle ha använts till att rannsaka hjärtan. Detta skulle ha fört till att den mark plöjt upp som låg i träda i deras hjärtan som var närvarande på konferensen. Detta skulle ha gett dem insikt till att förstå den gärning som det var så viktigt för dem att utföra när det gäller ånger och bekännelse. Även om det gavs tillfälle till syndabekännelse, till uppriktigt känd ånger och en avgjord reformation, utfördes inte något genomgripande verk. Somliga kände den Helige Andes inflytande och lät sig påverkas, men alla gav inte efter för detta inflytande. Somligas tankar rörde sig på förbjudna vägar. Om alla i församlingen hade ödmjukat sig, skulle det ha resulterat i en förunderlig välsignelse.
Flera månader efter att dessa möten var slut, kände jag en tung börda vila på mig. Enträget vägledde jag de ansvariga brödernas uppmärksamhet till de saker som Herren har undervisat mig om att tydligt förmedla till dem. Till sist var det några av de ansvariga bröderna som i samband med det ordinarie arbetet, och efter mycket bön och grundligt studium av de budskap som getts, i tro vågade gå in för den gärning som Gud kallade dem till. Denna gärning kunde de inte helt och fullt förstå, men då de gick framåt i gudsfruktan, fick de en rik välsignelse.
Det har glatt mitt hjärta att se de förunderliga förvandlingar som har utförts i livet för somliga som valde att gå fram på Herrens vägar i tro, i stället för att följa en väg som de själva hade valt. Om de ansvariga bröderna hade fortsatt att se på sakerna i ett felaktigt ljus, skulle de ha skapat ett tillstånd som på ett beklagligt sätt skulle ha skymt vår gärning. Men när de gav akt på den undervisning som sänts till dem, och sökte Herren, förde han dem in i det fulla ljuset. Han gjorde dem i stånd till att utföra en tillfredsställande tjänst och vara redskap till en andlig reformation.
När Herren räcker ut sin hand för att förbereda vägen för sina tjänare i deras förkunnartjänst, är det deras plikt att följa där han visar vägen. Han kommer aldig att lämna dem som följer hans ledning av hela sitt hjärta, eller låta dem vara i ovisshet.
Uttryck för tillit
"Jag är glad över att jag kan lita på er i allt." (2 Kor. 7:16). Framdeles känner jag den djupaste oro över den hållning som somliga intar när det gäller de betydelsefulla reglerna för hur vi skall förhålla oss till utvecklingen av Guds verk på jorden. Trots detta har jag en stark tilltro till arbetarna ut över hela fältet. Jag tror att när de samlas och ödmjukar sig inför Herren och på nytt överlämnar sig till hans tjänst, kommer de att få förmåga att utföra hans vilja. Det är somliga som själva inte nu ser sakerna i deras rätta ljus. Men tillsammans med sina medarbetare kan dessa lära sig att se öga mot öga och undvika att göra allvarliga fel, genom att de allvarligt söker Herren i vår tid och överlämnar sin vilja helt till Guds vilja.
Framställningar som nyligen har passerat mig under nattens timmar, har gjort ett djupt intryck. Det föreföll att vara en stor rörelse - en väckelse - som vann framsteg på många platser. Vårt folk ställde sig i leden som ett gensvar på Guds kallelse. Mina bröder, Herren talar till oss. Skall vi inte ge akt på hans röst? Skall vi inte göra våra lampor beredda och handla som människor som väntar på att deras Herre skall komma? Tiden kräver att vi är ljusbärare, att vi handlar.
"Jag uppmanar er därför, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek. Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band." (Ef. 4:1 - 3). - "General Conference Bulletin", 19 maj 1913, sid. 33, 34.
Frimodighet i Herren
Det andra budskapet från Ellen White till världskonferensen år 1913. Det framfördes av A.G. Daniells, världsförbundets förman, torsdag morgon 27 maj.
Under nattens timma nyligen ingav den Helige Ande mig den tanken att om Herren kommer så snart som vi tror att han skall göra, borde vi ändå vara mer aktiva än vi har varit under de år som har gått, för att förmedla sanningen till folk.
I det sammanhanget gick jag i mina tankar tillbaka till den aktivitet som präglade de adventtroende år 1843-1844. På den tiden var det många hus-till hus-besök, och det gjordes outtröttliga ansträngningar för att varna folk för de saker som Guds ord talar om. Vi borde göra ännu större ansträngningar än de som så trofast kungjorde den första ängelns budskap. Vi närmar oss snabbt slutet på den här världens historia. När vi är medvetna om att Jesus verkligen kommer snart, kommer vi att väckas upp till att arbeta som aldrig förr. Vi har fått uppdraget att slå alarm för folket. Och i vårt eget liv skall vi visa den kraft som finns i sanning och rättfärdighet. Världen skall snart möta honom som är den stora laggivaren över Hans brutna lag. Bara de som omvänder sig från överträdelse till lydnad, kan hoppas på förlåtelse och frid.
Vi måste lyfta det baner som har denna inskrift: "Guds bud och tron på Jesus". Lydnad mot Guds lag är den stora frågan. Förlora inte det ur sikte. Vi måste anstränga oss för att väcka församlingmedlemmar och dem som inte bekänner sig som troende, så att de kan se och vara lydiga mot de krav som finns i himlens lag. Vi skall upphöja lagen och göra den hedersam.
Kristus har ålagt oss att så sanningens säd och med iver låta vårt folk förstå betydelsen av den gärning som måste utföras av dem som lever mitt i de avslutande händelserna i den här världens historia. Samtidigt som sanningens ord förkunnas vitt och brett, kommer det att märkas att Guds Ande verkar på människor.
Tänk så mycket gott som kunde göras om alla som har sanningen, livets ord, ville arbeta för att förmedla ljus till dem som inte har det! Då samaritanerna kom till Kristus därför att kvinnan från Samaria hade bett dem om det, talade han till lärjungarna om dem som en sädesåker som var färdig att skördas. "Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörd? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd." (Joh. 4:35). Kristus stannade hos samaritanerna i två dagar, ty de hungrade efter att höra sanningen. Hur bråda var inte dessa dagar? Som ett resultat av dessa dagars arbete var det många fler som trodde, "på grund av hans ord." (Joh. 4:41). Detta var deras vittnesbörd: "Nu tror vi inte bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare". (Joh. 4:42).
Vem bland Guds bekännande folk vill ta itu med detta heliga arbete och vara verksamma för de människor som går under på grund av brist på kunskap? Världen måste varnas. Det har visats mig många platser som är i behov av outtröttliga ansträngningar av trofasta, gudshängivna människor. Kristus öppnar hjärtan och sinnen hos många i våra stora städer. De behöver Guds ord. Om vi vill vara i Kristi heliga närhet, och vill söka närma oss dessa människor, kommer det att göra intryck till det goda. Vi behöver vakna upp och bli ett med Kristus och våra medmänniskor. De stora och små städerna och platserna på nära håll och långt borta måste bearbetas, och det måste göras på ett förståndigt sätt. Dra er aldrig tillbaka. Herren kommer att göra rätt intryck på folk om vi vill arbeta i harmoni med hans Ande.
Mina bröder, jag har uppmuntrande ord till er. Vi skall gå framåt i tro och hopp och förvänta oss stora ting från Gud. Fienden kommer att på alla sätt försöka hindra de ansträngningar som görs för att föra fram sanningen, men i Herrens styrka kommer ni att lyckas.
Tala inte nedslående ord, utan bara sådana ord som passar när det gäller att styrka och stödja era medarbetare.
I all förtrolighet
Jag längtar efter att vara personligen engagerad i arbete ute på fältet. Jag skulle gärna också ta del i mer offentlig verksamhet, om jag inte trodde att det i min ålder är inte är klokt att ta chanser när det gäller fysisk styrka. Jag har ett uppdrag att utföra med att ge församlingen och världen del i det ljus som från tid till annan har anförtrotts mig genom alla de år då den tredje ängelns budskap har förkunnats. Jag har en innerlig önskan om att förmedla sanningen till alla som kan nås. Jag är framdeles med i arbetet med att skaffa fram material som skall tryckas. Men jag måste vara mycket försiktig så att jag inte sätter mig i en ställning som gör att jag inte kan skriva överhuvudtaget. Jag vet inte hur länge jag kan leva, men jag lider inte så mycket av dålig hälsa som jag kunde ha väntat.
Efter generalkonferensen år 1909 tillbringade jag flera veckor med att delta i lägermöten och andra vanliga sammankomster och besökte institutioner i New England, de centrala staterna och i Midväst.
Då jag kom tillbaka till mitt hem i Kalifornien, tog jag på nytt itu med mitt arbete med att göra i ordning material för tryckning. Under loppet av de sista fyra åren har jag skrivit förhållandevis få brev. Den kraft jag har, har huvudsakligen använts till att avsluta ett viktigt bokverk.
Tillfälligtvis har jag varit närvarande vid möten och har besökt institutioner i Kalifornien. Men det mesta av tiden sedan sista världskongressen har utnyttjats till arbete med manuskript hemma i "Elmshaven" vid St. Helena.
Jag är tacksam för att Herren sparar mitt liv så att jag kan arbeta litet längre på mina böcker. Ack, om jag hade kraft att göra allt det som jag ser borde göras! Jag ber om att Gud måtte ge mig visdom så att de sanningar som vårt folk så starkt behöver, kan framställas klart och på ett acceptabelt sätt. Jag är uppmuntrad till att tro att Gud kommer att sätta mig i stånd till det.
Mitt intresse för arbetet rent allmänt är framdeles djupt som alltid, och det är min innerliga önskan att sanningens sak ständigt måtte ha framgång i alla delar av världen. Jag finner det emellertid inte tillrådligt att försöka att ta del av mycket offentlig verksamhet när mitt arbete med böckerna kräver min tillsyn. Jag har några av de bästa medarbetare, som Gud i sin försyn knutit till mig i Australien, och andra som har förenat sig med mig efter att jag kom tillbaka till Amerika. Jag tackar Gud för dessa medarbetare. Vi är alla mycket flitigt upptagna och gör vårt bästa för att göra färdigt det som skall tryckas. Jag önskar att sanningens ljus skall nå ut till varje plats, så att det kan upplysa dem som inte känner grunderna för vår tro. Några dagar har jag problem med ögonen, och jag har avsevärd smärta i dem. Men jag prisar Herren för att han bevarar min syn. Det hade inte varit konstigt om jag i min ålder inte hade kunnat använda ögonen överhuvudtaget.
Jag är mer tacksam än jag kan säga för Guds Andes upphöjande kraft, för den tröst och nåd som han fortsätter att ge mig, och för att han ger mig kraft och tillfälle att ge mod och hjälp till hans folk. Så länge Herren sparar mitt liv, vill jag vara trofast och sann inför honom, försöka att göra hans vilja och förhärliga hans namn. Måtte Herren föröka min tro, så att jag kan fortsätta att känna honom och göra hans vilja på ett mer fullkomligt sätt. Herren är god. Lovat vare hans namn!
Äldre arbetares inflytande
Min stora önskan är att de gamla av korsets soldater, de som nu har blivit gråhåriga i Mästarens tjänst, skall fortsätta att bära fram sitt vittnesbörd klart och tydligt, så att de som är yngre i tron, kan förstå att de budskap som Herren gav oss i forntiden, är mycket betydelsefulla i den här tiden av världens historia. Vår tidigare erfarenhet har inte förlorat ett uns av sin kraft.
Alla bör vara försiktiga så att de inte gör pionjärerna missmodiga eller får dem att känna att det är obetydligt de kan uträtta. Framdeles kan de ha ett mäktigt inflytande i Herrens gärning. De äldre arbetarnas vittnesbörd kommer alltid att vara till hjälp och välsignelse för församlingen. Gud vakar natt och dag över sina prövade och trofasta fanbärare, tills tiden kommer för dem då de kan lägga av sig rustningen. De kan vara säkra på att de befinner sig under beskyddande omsorg från honom som aldrig slumrar och aldrig sover. Väktare som aldrig blir trötta, vakar över dem. När de vet detta, och när de vet att de är i Kristus, kan de vila tillitsfullt i Guds försyn.
Intill slutet
Jag ber innerligt om att det arbete som vi nu utför, måtte göra ett djupt intryck på hjärta, sinne och själ. Förvirringen kommer att öka, men vi som tror på Gud, måste uppmuntra varandra. Vi får inte sänka baneret, utan hålla det högt upplyft, samtidigt som vi ser upp till honom som är trons upphovsman och fulländare. När jag inte får sova på natten, lyfter jag mitt hjärta i bön upp till Gud. Han styrker mig och ger mig förvissning om att han är med sina tjänare i arbetet både här hemma och i avlägsna länder. Jag är uppmuntrad och välsignad när jag tänker på att Israels Gud framdeles leder sitt folk, och att han kommer att fortsätta att vara med dem ända till slutet.
Jag har undervisats om att säga till våra bröder, predikanterna: Låt de budskap som kommer från deras läppar, vara laddade med Guds Andes kraft. Om det någonsin var en tid då vi behövde den Helige Andes ledning, är det nu. Vi behöver en grundlig helgelse. Det är på hög tid att vi ger världen en framställning av Guds kraft i vårt liv och i vår tjänst.
Herren vill att den tredje ängelns budskap skall förkunnas med allt större effektivitet. Som han har varit verksam i alla tidsåldrar för att ge sitt folk seger, så längtar han nu efter att i triumf få förverkliga sina planer med församlingen. Han bjuder sina troende heliga att gå fram i enighet, från kraft till allt större kraft och från tro till ökad förvissning och tillit till hans verks sanning och rättfärdighet.
Vi måste stå fasta som en klippa på Guds ords principer. Vi måste komma ihåg att Gud är med oss för att ge oss kraft till att möta varje ny erfarenhet. Låt oss alltid upprätthålla rättfärdighetens principer i våra liv så att vi kan gå från kraft till kraft i Herrens namn. Den tro som från våra tidigaste erfarenheter fram till nu som har förverkligats genom Guds Andes undervisning och godkännande, måste vi betrakta som mycket helig. Det verk som Herren har fört fram genom sitt folk som håller hans bud måste vi anse som något mycket dyrbart. Detta folk kommer att växa sig starkare och mer effektivt allteftersom tiden går. Fienden försöker fördunkla Guds folks klarsyn och försvaga dess effektivitet. Men om de vill arbeta så som Guds Ande leder kommer han att öppna tillfällets dörr för dem så att de kan bygga upp de gamla, nedbrutna platserna. De kommer att uppleva en stadig tillväxt tills Herren skall komma ned från himlen med kraft och stor härlighet för att sätta sitt sigill, den slutgiltige segrarens sigill, på sina trofasta.
Löftet om slutgiltig seger
Det verk som ligger framför oss, kommer att kräva den yttersta ansträngning av all kraft i kropp och sinne. Det kommer att kräva utövning av stark tro och en ständig vaksamhet. Tidvis kommer de problem som vi måste möta, att vara ytterst nedslående. Själva storheten i uppgiften kommer att förskräcka oss. Med Guds hjälp kommer hans tjänare trots detta att triumfera till sist. Förlora därför, mina bröder, inte modet på grund av de prövande erfarenheter som ligger framför er. Jesus kommer att vara med er. Han kommer att gå framför er med sin helige Ande och förbereda vägen, och han kommer att vara er hjälpare i varje kritisk situation.
"Därför böjer jag mina knän för Fadern, han från vilken allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inte människa genom sin Ande, och att Kristus genom tro skall bo i era hjärtan, och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.
Han som förmår att göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen." (Ef. 3:14 - 21). - "General Conference Bulletin", 27 maj 1913, sid. 164,165.