Allmänna, vägledande principer

Överallt, där det finns en församling
Överallt, där det finns en församling, stor eller liten, bör det grundas en skola. – Brev 108, 1899.

Inte människors grundsatser, utan Guds Ord
Förtärandet av Guds Ord är det gudomliga element, som själen behöver, för att säkra sig en sund utveckling av alla själens andliga krafter. På alla våra skolor skall detta ord göras till utbildningens huvudinnehåll; det är detta, som skänker andlig styrka, visdom, renhet och moralisk kraft, om det flätas in i erfarenheten. Det är inte ord av världslig visdom, det är inte människors grundsatser, ej heller mänskliga teorier, utan det är Guds Ord. – Manuskript 41a, 1896.

Ingen stelbent utbildningsplan
Herren fordrar, att var och en, som bär på ansvar i arbetet, skall använda sig av sina förståndsmässiga, väl utbildade förmågor, och förverkliga sina tankar med ett gott samvete, i enlighet med sin tidigare kunskap och tjänst i skolorna. Herren önskar ingen särskild, precis plan inom utbildningen. Det är Herrens fruktan, som är början till visdom. När människor, med sina olika karaktärsdrag, (228) skall inleda sitt tilldelade arbete som lärare och följa en läroplan efter sina egna förmågor, skall de inte mena, att de måste vara ett avtryck, en kopia, av den undervisare, som föregått dem. Annars kan de komma att misslyckas.

Definition på sann utbildning
Sann utbildning är formandet av mentala, moraliska och fysiska krafter, för att utföra varje plikt, behaglig eller ej, uppammandet av varje vana och praxis, i hjärta, sinne och själ för gudomlig tjänst. Då kommer det att kunna sägas om Er i de himmelska salarna: "Ni är Guds medarbetare" (se Första Kor. 3:9). – Brev 189, 1899.

Berömvärda kvaliteter i schweiziska skolor
Jag ser en del här i Schweiz, som jag tycker är värt att efterlikna. Skolornas lärare går alltid ut till sina elever, när dessa leker, och lär dem hur de skall underhålla sig själva och hålla tillbaka varje oordning och fel. Detta är en oföränderlig lag, och följer med barnen från fem till femton års ålder.

Som belöning för gott uppförande och flit, tar lärarna med sig eleverna ut på en långpromenad, och låter dem sedan gå hem från skolan tidigare, än brukligt är. Det här gillar jag; därmed minskar, tror jag, barnens risk att falla för frestelse. Lärarna verkar engagera sig i barnens nöjen och styra dessa.

Kärlek kontra stränga och oböjliga regler – Jag kan på inget vis tåla tanken, att barnen måste känna sig ständigt misstänkta, att de måste övervakas, och inte får uppföra sig som barn. Nej, låt hellre lärarna ansluta sig till barnens lekar, låt dem vara ett med dem, och visa att de önskar att de skall vara lyckliga, ty därmed väcks barnens tillit. De går att styra med kärlek, men inte med stränga, inskränkande och icke töjbara regler, som följer dem under deras måltider och vid deras förnöjelser. – Brev 42, 1886.

Våra förmågor har lånats ut till oss i förtroende, för att vi skall använda dem och öka (229) deras värde. Oh, om föräldrar bara ville inse, att familjerna på jorden är symboler på familjen i himmelen! Om de bara ville inse sitt ansvar, för att hålla sina hem fria från varje antydan till moralisk orenhet. Gud har planlagt det så, att vi skall ha långt mera av himmelen i våra familjer, än vi åtnjuter nu.

Behagliga scenerier och intressant arbete – Från sina tidigaste år lär sig barnen saker, och om det förekommer behagliga situationer i deras närvaro i hemmet, blir de förtroliga med kristet uppförande, vänlighet och kärlek. Deras sinnen byggs upp av det de ser och hör, och föräldrarna sår den säd, som höstar antingen väl eller ve. I fall föräldrarna blott är kristna till namnet, i fall de inte är Ordets görare, sätter de sin egen påskrift på sina barn, och inte Guds påskrift. Barnen längtar efter något, som de kan inpränta i sinnet. För Kristi skull, föräldrar, ge deras hungrande, törstande själar något, som kan mätta!

Barnen är aktiva av naturen, och om föräldrarna inte ger dem någon sysselsättning, kommer Satan att finna på något, som håller dem strängt upptagna med det onda. Lär därför Era barn nyttiga sysslor. Det går att kläda allt arbete med en värdighet, som gör det nyttigt och upphöjande.

Infoga trevnad i förhållandet till barnen – Se det inte som Er uppgift, att göra Era barns liv obehagliga. Obehagligheterna infinner sig raskt nog ändå. Inlemma alla möjliga trivsamheter i Era ansträngningar som lärare och uppfostrare av Era barn. Uppmuntra dem till att göra Er till sina kamrater. Syndiga impulser, syndiga böjelser och anstötliga vanor kommer Ni säkert att finna hos Era barn; men om Ni uppmuntrar dem till, att söka Ert sällskap, kan Ni skönt forma deras smak och känslor, och jaga missnöjsamhet, klagande och upproriskhet på flykten. Övervinn deras stolthet, genom att vara levande föredömen för dem i hjärtats saktmod och ödmjukhet.

Vi behöver rycka upp med roten allt i vårt (230) umgänge med andra, som är hårt och fördömande. När vi skall ta på oss Kristi saktmod och ödmjukhet i hjärtat, skall vi visa Kristus i all vårt umgänge med våra barn. Till alla, som arbetar i Kristi tjänst för själars frälsning, säger Frälsaren: "Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad" {Första Kor. 3:9}. – Manuskript 143, 1899.