(526) År 1865 såg jag att somliga på grund av avundsjuka kände sig fria att tala nedlåtande om församlingen i Battle Creek. Somliga ser misstänksamt på allt som sker där och verkar glädja sig om de får tag på något som de kan utnyttja för att ge Battle Creek dåligt rykte. Gud är missnöjd med en sådan anda och ett sådant agerande. Varifrån får våra församlingar på andra platser sitt ljus och sin kunskap om sanningen? Den har kommit från de redskap som Gud bestämt, med centrum i Battle Creek. Vem bär ansvar för verket? Det gör de som arbetar nitiskt i Battle Creek. Bördor och svåra prövningar drabbar naturligtvis dem som står vid fronten i den häftigaste striden. Alla som fattar viktiga beslut när det gäller Guds verk utsätts för bekymmer och tröttsamt tankearbete. Våra bröder på andra platser, som är befriade från allt detta, borde känna tacksamhet och prisa Gud för att de har det så bra, och de borde vara de sista att vara avundsjuka, missunnsamma och kritiska med inställningen, ”Berätta, så ska vi sprida det vidare!”
Församlingen i Battle Creek har haft ansvaret för konferenserna som har varit en stor påfrestning för nästan alla. På grund av extraarbetet har många varit uttröttade i många månader. De har burit bördorna med glädje, men har känt sig nedstämda och modlösa på grund av somliga människors hjärtlösa likgiltighet och andras grymma avund, när de kommit tillbaka till de olika församlingar som de kom från. Man fäller tanklösa kommentarer - somliga avsiktligt, andra av obetänksamhet - om dem som bär ansvaret där och om dem som leder arbetet. Gud har lagt märke till allt som sagts och den avundsjuka och missunnsamhet som låg bakom. Han för sanningsenliga räkenskaper. (527) Många tackar Gud för sanningen och vänder sig sedan om och ifrågasätter och hittar fel på just de redskap som himlen har valt för att göra dem till vad de är eller vad de borde vara. Gud skulle vara mer nöjd om de spelade Arons och Hurs roller och hjälpte till att hålla upp deras händer, som bär det stora och tunga ansvaret i samband med Guds verk. De som knotar och klagar borde stanna hemma, där de undgår frestelser, där de inte kan finna näring för sin avundsjuka, sina onda antaganden och sin kritik. Deras närvaro är bara en börda för mötena. De är moln utan vatten.
De som känner sig fria att finna fel och kritisera dem som Gud har utvalt för att spela en viktig roll i detta sista stora arbete, borde hellre försöka bli omvända och få Kristi sinnelag. Låt dem påminnas om Israels barn som var snara att finna fel hos Mose, som Gud hade utvalt för att leda sitt folk till Kanaan, och till och med att klaga på Gud själv. Alla dessa klagande människor föll i öknen. Det är lätt att göra uppror, lätt att ta strid innan man har övervägt saker och ting rationellt och lugnt, och har bestämt sig för om det finns något att kämpa emot. Israels barn är ett exempel för oss som har världens slut inpå oss.
Det är lättare för många att ifrågasätta och hitta fel på saker och ting i Battle Creek, än att berätta vad som borde göras. Somliga skulle till och med försöka ta på sig detta ansvar, men de skulle snart upptäcka att de saknar erfarenhet och skulle snart köra arbetet i botten. Om dessa pratmakare och kritiker själva skulle ta på sig ansvaret att be för dem som arbetar, skulle de själva bli välsignade och bli till välsignelse för andra genom sitt gudfruktiga exempel, sitt heliga inflytande och sina liv. Det är lättare för många att prata än att be. Sådana människor saknar andlighet och helighet. Deras inflytande skadar (528) Guds verk. I stället för att känna att arbetet i Battle Creek är deras eget arbete, och att de har intresse av dess framgång, står de vid sidan mer som åskådare, för att ifrågasätta och hitta fel. De som gör så, är just de som saknar erfarenhet av detta arbete och som har lidit väldigt litet för sanningens sak.