Ett kors att acceptera sanningen

Syster U: Jag känner i viss mån till ditt speciella temperament, din nervositet, din försiktighet, dina farhågor och din brist på tillit och hopp. Jag känner med dig i dina mentala lidanden, eftersom du inte kan se allt om vår ställning och vår tro så klart som du skulle önska. Vi vet att du är strängt samvetsgrann och tvivlar inte på att om du kunde få höra alla punkter i sanningen för vår tid och överväga bevisen för dig själv, skulle du bli etablerad, stärkt och bestämd, så att motstånd eller tillrättavisning inte skulle flytta dig från den säkra grunden. Eftersom du inte har haft det privilegium som många andra har haft genom att delta i möten och själva erfara de vittnesbörd som följer med den förkunnelse av sanningen för vår tid, som vi håller helig, är vi desto mer bekymrade för dig. Våra hjärtan sträcker sig mot dig och vår kärlek till dig är uppriktig och innerlig. Vi är rädda för att du i dessa de sista dagarnas faror kan lida skeppsbrott. Bli inte bedrövad över att jag skriver så. Du kan inte på samma sätt som jag vara fullt medveten om Satans knep och listighet. Hans bedrägerier är många. Hans snaror är omsorgsfullt och slugt förberedda för att snärja den oförsiktige och intet anande. Vi vill att du skall undgå hans list. Vi vill att du skall vara helt och hållet på Herrens sida, och älska, vänta och med djupt allvar längta efter vår Frälsares återkomst på himmelens skyar.

Sedan du började hålla sabbat, har många saker hänt som gör dig missmodig. Ändå hoppas vi att dessa saker (490) inte kommer att skilja dina tankar från de viktiga sanningarna om de sista dagarna. Även om sanningens försvarare inte alla gör vad de borde göra, därför att de inte är helgade i den sanning som de bekänner sig till, är sanningen densamma. Dess glans har inte mattats. Även om dessa står mellan sanningen och dem som inte helt har tagit emot den och deras mörka skugga för en tid kan tyckas överskugga dess klara glans, gör den det inte i verkligheten. Sanningen av himmelskt ursprung är inte förmörkad. Den lever, för den är odödlig.

Min älskade syster, håll fast vid sanningen. Skaffa dig en egen erfarehet. Du har en personlighet. Du är skyldig att avlägga räkenskap för det sätt på vilket du, oberoende av alla andra, använder det ljus som lyser på din väg. Andras brist på helgelse kommer inte att vara någon ursäkt för dig. Detta, att de förvanskar sanningen genom sitt felaktiga sätt att handla, därför att de inte är helgade genom den, kommer inte att göra dig mindre ansvarig. En högtidlig plikt vilar över dig att höja sanningens norm, att bära den högt. Även om normbäraren blir svag och faller, överge inte den dyrbara normen till att släpa i dammet. Grip tag i den och bär den högt, också när ditt goda namn är i fara, eller din världsliga ära eller ditt liv, om det krävs. Min högt respekterade syster, jag ber dig enträget att se upp. Grip tag i din himmelske Faders hand. Jesus, vår Försvarare, lever för att vara vår Medlare. Vilka som än förnekar tron genom sina oheliga liv, kommer detta inte att förändra sanningen till en lögn. ”Guds fasta grund består och har detta sigill: Herren känner de sina och: Var och en som känner Herrens namn skall hålla sig borta från orättfärdigheten.” 2 Tim. 2:19) ”Vaka och bed att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.” (Mark. 14:38) Då och då är jag rädd att dina fötter skall slinta, att du skall vägra att vandra på den ödmjuka, raka och smala väg som leder till evigt liv i härlighetens rike.

Jag lägger fram för dig vår gudomlige Herres självförnekande, ödmjuka och uppoffrande liv. Himlens Majestät, härlighetens (491) Konung, lämnade Sina rikedomar, Sin prakt, Sin heder och ära och nedlät Sig till ett liv i ödmjukhet, fattigdom och skam, för att frälsa den syndiga människan. ”… som för den glädje som låt framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen.” (Hebr. 12:2) O, varför är vi så känsliga för prövningar och tillrättavisningar, för skam och lidande, trots att vår Herre har varit ett sådant föredöme för oss? Vilka skulle vilja gå in i sin Herres glädje, samtidigt som de var ovilliga att ta del av Hans lidanden? Vad! - Tjänaren är ovillig att bära den ödmjukhet, skam och tillrättavisning, som Mästaren osjälviskt bar för honom! Tjänaren viker tillbaka inför ett liv i ödmmjukhet och uppoffring som är för hans egen eviga lyckas skull, genom vilket han till sist kan få en ytterst stor lön, ja, en evig lön! Mitt hjärtas språk är detta: Låt mig få del av Kristi lidanden, så att jag till sist kan dela härligheten med Honom.

Guds sanning har aldrig varit populär i världen. Det naturliga hjärtat bryr sig aldrig om sanningen. Jag tackar Gud för att vi kan ge avkall på kärlek till världen och hjärtats stolthet och allt som visar en tendens till avguderi, för att bli efterföljare till Mannen från Golgata. De som lyder sanningen kommer världen aldrig att älska och ära. När Han vandrade i ödmjukhet bland människobarnen, hördes dessa ord från den gudomlige Lärarens läppar: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.” (Luk. 9:23) Ja, följa vårt Föredöme. Sökte Han efter människors pris och ära? O, nej! Skall vi då söka efter pris och ära från världsliga?

De, som inte älskar Gud, kommer inte att älska Guds barn. Lyssna till orden i den himmelska undervisningen: ”Ve er, när alla människor talar väl om er.” ”Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, ty er lön är stor i (492) himlen.” (Matt. 5:11, 12) ”Men ve er, ni rika! Ni har fått ut er tröst.” (Luk. 6: 24) I Johannes evangelium finner vi på nytt Kristi lära: ”Och det befaller jag er att ni skall älska varandra. Om världen hatar er skall ni veta att den har hatat mig innan den hatar er. Om ni vore av världen, skulle världen älska er som sina egna. Men ni är inte av världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, skall de också bevara ert ord.” (Joh. 15:17- 16:20) ”Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem, eftersom de inte är av världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De är inte av världen, liksom inte heller jag är av världen.” (Joh. 17:14- 16)

Vi läser i 1 Joh. 2:14: ”Älska inte världen, inte heller det som är i världen. I Pauli brev till romarna ber han dem enträget, att vid Guds nåd frambära sina kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud. ”Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är gott och fullkomligt och som behagar honom.” (Rom. 12:2) Och Jakob förklarar: ”Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap med Gud. Den som vill vara världens vän blir Guds fiende.”(Jak. 4:4)

Jag ber er att noga ge akt på undervisningen i Pauli brev till galaterna: ”Är det människor jag nu försöker få på min sida – eller Gud? Eller försöker jag ställa mig in hos människor? Om jag fortfarande ville vara människor till lags, skulle jag inte vara Kristi tjänare.” (Gal. 1:10) Jag är rädd att du riskerar att lida skeppsbrott i tron. Du anser att du måste offra något för att lyda sanningen. Vi tror att du har offrat en del, men om du hade varit noggrannare i detta, (493) skulle inte dina fötter snubbla, eller din tro vackla. Jag menar nu inte det du offrat av dina tillgångar, utan det som ligger oss närmare, nämligen sådant som skulle kosta dig en mer smärtsam kamp än att ge bort av dina medel, nämligen sådant som på ett speciellt sätt rör vid självet. Du har inte övergett din stolthet, din kärlek till den icke troende världens bifall. Du tycker om att höra människor tala väl om dig.

Du har inte tagit emot och praktiserat sanningen i dess enkelhet. Jag är rädd för att du har känt det som om du nedlät dig till att ta emot den impopulära sanning som framhålls av sabbatshållande adventister. Du har till viss grad försökt att behålla världens ande men ändå ta emot sanningen. Det är omöjligt. Kristus kommer inte att acceptera något annat än hela hjärtat, den fullständiga hängivenheten. Vänskap med världen är fiendskap med Gud. När du vill leva så att du undgår klander och förebråelser, försöker du inta en ställning över din lidande Herre. Och medan du är sysselsatt med detta, är du skiljd från din Fader i himlen, du byter ut Hans kärlek mot något som inte är värt att få.

Jag har känt mig betryckt i min ande för din skull, min syster, och också för din man. När jag grep min penna för att skriva, förmedlades tydligt till mig i vilka situationer ni befinner er. Jag ser klart vad ni riskerar, er rådvillhet och era tvivel. Allt har varit till din nackdel, syster U, ända sedan du har försökt lyda Guds lag. Men inget har varit ett så stort hinder för er båda som er stolthet. Ni tycker båda om att synas. Detta har ingen plats i god, ödmjuk religion. Jag såg att ni båda hade ett eldprov att gå igenom, att ni båda skulle testas och prövas. I denna kamp skulle Satan ihärdigt sträva efter att göra era ögon blinda för era eviga intressen och skulle framhålla fördelarna med den tid som pågår nu, detta lilla korta liv som är så osäkert. Ni skulle få se tjusningen i det här livet och om ni inte avstod från att vilja synas och skiljde er från sådant som behagar världen (494) skulle ni inte kunna behålla Guds kärlek. Jesus presenterades för mig, pekade på himlens skönhet, försökte dra era ögon från den här världen och sade: ”Vilket vill ni välja, mig eller världen? Ni kan inte ha både Mig och kärleken till världen. Vill ni offra Honom som dog i ert ställe för att få känna stolthet i era liv, för världens skatter? Välj mellan Mig och världen. Världen har ingen del i Mig.”

Jag såg att dina fötter stapplade, din tro vacklade. Tvivel och otro slöt sig omkring dig och ljuset från Jesus lämnade dig. Fåfänga är en av vår fördärvade naturs största grundstenar och Satan vill alltid locka med den. Det saknades inte personer som var beredda att hjälpa Satan i hans arbete med att smickra dig, att framställa dina förmågor och det inflytande du skulle kunnat ha i samhället och att framhålla att det skulle vara en stor förlust för dig att förena dina intressen med ett folk som har en ödmjuk tro och blanda dig med en samhällsklass, som de anser vara dig underlägsen. För dig har det förefallit som om du har gjort ett stort offer för sanningen. Det är sant, att de stora massor som äger inflytande inte väljer att offra sin världsliga ambition, att skilja sin tillgivenhet från världen och att styra sina steg in på den smala, ödmjuka väg, som den lidande Mannen från Golgata gick på. De anser sina förmågor och sitt inflytande vara alltför dyrbara att helga till Guds verk, alltför dyrbara för att ges tillbaka till den Givares ära som har lånat ut dessa förmågor för att de skulle förökas och ges tillbaka till Honom, både kapital och räntor. De vill hellre offra de eviga fördelarna än de timliga som de hoppas att vinna. På grund av människors smicker vill de vända sig bort från Herrens, himlens och jordens Skapares, bifall och vill förverka all rätt till ära som kommer ovanifrån. Hur få är det inte som inser vad som är till deras bästa! Du värdesätter det icke. Jesus har, genom ett liv med enastående lidande och en vanärande död, öppnat en väg, genom vilken människan kan följa i Hans fotspår och (495) till sist upphöjas till Hans tron och ta emot odödlighet och evigt liv som lön. För ett liv i lydnad kommer hon att ta emot ett odödligt arv, en obesmittad skatt som inte upphör.

I Pauli första brev till korintierna läser vi: ”Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. Det står ju skrivet: Jag skall göra de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ner.” ”Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa om man ser till det yttre, inte många var mäktiga, inte många av förnäm släkt. Nej, det som för världen var dåraktigt och svagt har Gud uvalt för att låta det starka stå där med skam, och det som för världen var oanseenligt och föraktat, ja, det som inte var till, har Gud utvalt för att göra till intet det som var till, för att ingen människa skall berömma sig inför Gud.” (1 Kor. 1: 18, 26- 29) Ni har Kristi exempel, Hans anspråkslösa liv utan ståt eller storhet. Är tjänaren förmerän sin Herre?

Kära syster, du har ett gott sinnelag och kan göra gott. Du kan vara som ett ankare för din man och en styrka för många andra. Men om tvekar mellan två synsätt, utan att ha förlikat dig med Guds ödmjuka verk, kommer ditt inflytande tillsammans med din man att utövas i fel riktning. Hur lyder Guds ord? Vänd dig bort från människors åsikter till lagen och till vittnesbördet. Uteslut alla världsliga betraktelsesätt. Fatta ditt beslut för evigheten. Överväg vittnesbördet för denna betydelsefulla tid. Vi skall bestämt inte förvänta oss att bli fria från prövningar och förföljelse när vi följer vår Frälsare, för det är deras lön som följer Honom. Han förklarar tydligt att vi kommer att lida förföljelse. Våra jordiska intressen måste underordnas de eviga. Lyssna till Kristi ord: ”Petrus sade till honom: ´Se, vi har lämnat allt och (496) följt dig.´” ”Jesus sade: `Amen säger jag er: Ingen lämnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för min och evangeliets skull utan att få hundrafalt igen. Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv´.” Här är eviga intressen inberäknade.

Inbilla dig inte att alla hinder för att skaffa dig ägodelar skulle avlägsnas om du skulle överge sanningen. Det är vad Satan intalar dig. Det är hans knep. Om Guds välsignelse vilar över dig, därför att du har överlämnat allt till Honom, kommer du att lyckas och bli rik. Om du vänder dig bort från Gud, kommer Han att vända Sig bort från dig. Hans hand kan skingra fortare än du kan samla. ”Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?” (Matt. 16:26)

Du, min kära syster, behöver en genomgripande omvändelse till sanningen, som skall döda självet. Kan du inte lita på Gud? Var snäll och läs Matt. 10:25- 40. Skulle du också vilja läsa Matt. 6:24- 34 samtidigt som du ber i ditt hjärta. Låt dessa ord göra intryck på ditt hjärta: ”Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna?” (Matt. 6:25) Här hänvisas det till det liv som är bäst. Med kroppen menas den inte prydnad, som genom Kristi fridsamhet och rättfärdighet gör syndiga människor värdefulla i Hans ögon, som Henok var, och som berättigar dem till att ta emot den fulländande beröringen av odödlighet. Vår Frälsare hänvisar oss till himlens fåglar, som inte sår, inte skördar och inte heller samlar in i lador. Ändå föder deras himmelske Fader dem. Sedan säger Han: ”Är ni inte värda mycket mer än de? ... Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er att inte ens (497) Salomo i all sin prakt var så klädd som en av dem.” (Matt. 6: 26– 29) Dessa liljor tillfredsställer i sin enkelhet och oskuld Guds sinnelag bättre än Salomo i hans dyrbara utsmyckning men utan himmelsk prydnad. ”Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på marken, som står i dag och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!” (Matt. 6: 30) Kan du inte lita på din himmelske Fader? Kan du inte lita på Hans barmhärtiga löften? ”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. (Matt. 6:33) Vilket värdefullt löfte! Kan vi inte lita på detta? Kan vi inte hysa en ovillkorlig tillit, och veta att Han som har lovat detta är trofast? Jag ber dig att på nytt låta din vacklande tro gripa tag i Guds löften. Förtrösta av hela ditt hjärta på dem, ty de kommer inte, kan inte, svika.

------------