Kärleken har en tvillingsyster som heter Plikt. Kärlek och Plikt står sida vid sida. Om man ger kärlek men försummar plikten, kommer det att göra barnen styvnackade, egensinniga, förvända, själviska och olydiga. Om den hårda plikten tillåts att råda ensam, utan kärlek för att mjuka upp och få barnet med sig, kommer det att ge ett liknande resultat. Plikt och kärlek måste blandas för att barnen ska uppfostras rätt.
Förr i tiden instruerades prästen: "De skall lära mitt folk att skilja mellan heligt och oheligt och undervisa dem om skillnaden mellan orent och rent. I rättstvister skall de uppträda som domare och skall döma efter mina bud.” ”När jag säger till den ogudaktige: Du ogudaktige, du måste dö! och du då inte varnar honom för den väg han går, så skall den ogudaktige dö genom sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand. Men om du varnar den ogudaktige för den väg han går, för att han skall vända om ifrån den, och han ändå inte vänder om ifrån sin väg, då skall han dö genom sin missgärning, men du själv har räddat ditt liv.”
(196) Här framhålls Guds tjänares plikt klart och tydligt. De kan inte ursäktas från sin plikt att troget tillrättavisa synd och fel hos Guds folk, även om det är en obehaglig uppgift som kanske inte accepteras av den som har felat. Men i de flesta fall skulle den som gjort fel ha tagit emot varningen och följt den, om inte andra stod i vägen. De håller med och tycker synd om den som har blivit tillrättavisad och känner att de måste försvara honom. De ser inte att Herren är missbelåten med den som felat, eftersom Guds verk har blivit skadat och hans namn vanärat. Människor har vänt sig bort från Gud och lidit skeppsbrott i tron som resultat av den orätta väg som har följts av den som gjort fel, men Guds tjänare vars omdöme är fördunklat och vars uppfattning har påverkats av felaktigt inflytande, vill lika gärna ta ställning för den felande, vars inflytande har gjort så mycket skada, som för den som tillrättavisar felaktigheter och synd. När de gör det säger de i praktiken till syndaren: "Bekymra dig inte och bli inte nedslagen, för du har nästan rätt när allt kommer omkring. Det kommer att gå bra för dig."
Gud fordrar av sina tjänare att de skall vandra i ljuset och inte hålla för ögonen så att de inte kan urskilja Satans verk. De borde vara beredda att varna och tillrättavisa dem som är i fara på grund av hans listiga knep. Satan verkar både till höger och till vänster för att komma i överläge. Han vilar inte. Han är uthållig. Han är outtröttlig och slug när det gäller att dra fördel av varje tillfälle och vända det till sin fördel i sin strid mot sanningen och Guds rikes intressen. Det är ett beklagligt faktum, att Guds tjänare inte ens är hälften så vakna för Satans listiga knep som de borde vara. I stället för att stå emot djävulen så att han ska fly ifrån dem, är många benägna att kompromissa med mörkrets makter.