(510) Jag blev visad, att våra enträgna vädjanden om medel har gett dåliga resultat vid våra lägermöten. Dessa vädjanden har varit för hårda. Rika människor skulle inte ha gett något om inte deras hjärtan hade mjuknat och smält under påverkan av de vittnesbörd de fick. Men de fattiga har blivit djupt berörda och har med uppriktiga hjärtan utlovat medel, som de ville ge, men inte hade möjlighet att betala. I de flesta fall har en enträgen vädjan om medel gett ett felaktigt intryck hos somliga. Några har trott att pengar var den tyngst vägande bördan i vårt budskap. Många är gått välsignade hem därför att de har gett till Guds verk. Men det finns bättre sätt att samla in medel på, genom frivilliga offer, än genom enträgna vädjanden vid våra stora samlingar. Om alla kom med i den systematiska välgörenhetsplanen och om våra traktat- och missionsarbetare är trofasta i sin uppgift, kommer skattkammaren att kunna bli välfylld utan dessa enträgna uppmaningar vid våra stora samlingar.
Men plikten har i hög grad försummats. Många har hållit tillbaka medel som Gud gör anspråk på som Hans. Därigenom har de tillåtit stöld från Gud. Deras själviska hjärtan har inte gett den tiondel av sin inkomst, som Gud kräver. De har inte heller kommit upp till de årliga sammankomsterna med sina frivilliga offer och sitt tackoffer och sitt syndoffer. Många har kommit tomhänta fram till Herren. ”Får en människa stjäla från Gud? Ändå stjäl ni från mig. Ni säger: ”Vad har vi stulit från dig”? Tionde och offergåvor. Förbannelse har drabbat er, ty ni och hela folket stjäl från mig. För in allt tionde i förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i detta, säger HERREN Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster, och låta välsignelse strömma ut över er i rikt mått. (Mal. 3:8- 10)
Synd kommer att vila över oss som ett folk, om vi inte gör de (511) mest allvarliga ansträngningar för att ta reda på dem som har gett till olika verksamheter, som är för fattiga för att ge något. Allt som de i sina själars givmildhet har gett borde återsändas till dem med en extra gåva, som lindrar deras behov. Anskaffning av pengar har förts till ytterligheter. Det har gett många ett dåligt intryck. Att göra enträgna vädjanden är inte det bästa sättet att skaffa pengar på. Det har visats en likgiltighet för att undersöka den fattiges situation och för att returnera pengar till dem, för att de inte skall lida brist på livets nödtorft. En försummelse av vår plikt i detta, att sätta oss in i de behövandes förnödenheter och att lindra deras pressande brister genom att ge tillbaka medel som har getts för att främja Guds verk, skulle från vår sida vara en försummelse av vår Frälsare manifesterad i Hans heligas personer.