Flit i tjänsten

Jag har blivit visad att det finns risk för, att våra unga predikanter kommer att gå ut på fältet och engagera sig i att förkunna sanningen för andra, även om de inte själva är rustade för Guds heliga verk. De har ingen känsla för vår tids uppdrags helighet. De hyser en önskan om att komma i kontakt med uppdraget, men de bär inte de bördor som följer med pliktens väg. De gör endast det, som bara kostar dem en liten insats och olägenhet och lägger inte ned hela sin själ i uppgiften.

Några är för tröga för att göra livet framgångsrikt i affärer och saknar den erfarenhet som är nödvändig för att göra sig själva till goda kristna. Trots detta anser de sig kunna engagera sig i det uppdrag, som är det svåraste av alla och som består i att ha med människor att göra och försöka omvända själar från villfarelse till sanningen. Några av dessa predikanters hjärtan är inte helgade genom sanningen. Alla dessa är endast stötestenar för syndare och står i vägen för verkliga tjänare. Det kommer att vara en hårdare uppgift att undervisa dem till rätta tankar så att de inte kommer att skada Guds verk, än att delta i Guds verk. Gud kan inte förhärligas eller Hans verk främjas genom ohelgade tjänare, som saknar nödvändiga kvalifikationer för att vara förkunnare av evangeliet. Några unga predikanter, som går ut för att arbeta för andra, behöver själva bli helt omvända till Bibelns äkta religion.

Jag blev visad bror R:s fall från ___, som i många avseenden representerar andras situationer. Jag blev visad att bror R inte är till någon god nytta för Guds verk och att han aldrig kan bli det om han inte får en genomgripande omvändelse. Han har många brister i sin karaktär, som han måste erkänna innan han kan accepteras av Gud som medarbetare i Hans vingård. Guds verk är heligt. Först och främst har bror R inte erfarit den förändring av hjärtat som förvandlar människan och som kallas för omvändelse. Han har en huvudets religion, men han behöver Guds nåds verk utfört i sitt hjärta innan han på ett förståndigt sätt kan visa andra vägen till Guds Lamm, som tar bort världens synder. Vår tids uppdrag är i sin helhet alltför allvarligt och alltför viktigt för att kunna handhas av orena händer och orena hjärtan.

Bror R har ett mycket olämpligt temperament. Detta skapar problem för honom själv och för hans bästa vänner. Han är av naturen avundsjuk, misstänksam och finner fel hos andra. De som står honom närmast kommer att märka det mest. Han är mycket egenkär och har en stor självuppskattning. Om han inte blir speciellt sedd och blir föremål för uppmärksamhet, känner han det som om någon måste bära skulden. Felet ligger hos honom själv. Han älskar att bli smickrad för sin fåfänga. Han är misstänksam mot andras motiv och visar i detta avseende stor inskränkthet och ett själviskt sinnelag. Han tror sig se mycket som man kan ifrågasätta och finna fel hos och som kan kritiseras när det gäller planerna för andras uppgifter, trots att det verkligt onda i själva verket finns i hans eget icke överlåtna, ohelgade hjärta. Självet i honom måste dö och han måste lära av Jesus, som är saktmodig och ödmjuk av hjärtat. Annars kommer han inte att utveckla någon kristen karaktär och till sist vinna himlen.

Bror R har gjort ett misstag när det gäller det sätt på vilken han lär ut sanningen till andra. Han har ingen vinnande anda. Självet är inblandat i alla hans ansträngningar. Han är fullständigt noggrann när det gäller det yttre, så långt det gäller hans utseende, som om detta skulle utmärka honom som en Kristi tjänare. Han har emellertid försummat själens inte prydnad. Han har inte ansett det nödvändigt att söka få en vacker, harmonisk karaktär, som liknar Kristi karaktär, den korrekta Förebilden. (553) Det saktmod och den ödmjukhet som utmärkte Jesu liv skulle vinna hjärtan och ge tillgång till själar. När bror R i stället talar i sin egen anda, ser folk så mycket av självet och så litet av ödmjukhetens ande, att deras hjärtan inte berörs, utan blir hårda och kalla av hans förkunnelse, därför att den saknar den gudomliga smörjelsen.

Bror R:s självsäkerhet och självupphöjelse måste läggas bort och han måste inse, att han är syndig och saknar en ständig nåd och kraft från Gud för att komma igenom denna fördärvade tidsålders moraliska mörker och nå själar som måste frälsas. Han har tagit på sig en evangeliets förkunnares yttre värdighet, trots att han inte har känt att en reell erfarenhet av gudsfruktans mysterium och en kunskap om den gudomliga viljan var absolut nödvändiga för att få framgång med att förkunna sanningen.

Bror R är för kall och okänslig. Han kommer inte direkt till hjärtan med den kristna enkelhet, ömhet och kärlek som utmärker Kristi liv. I detta avseende är det absolut nödvändigt att varje människa, som är verksam för själars frälsning, efterliknar den förebild som har getts honom i Kristi liv. Om människor inte uppfostrar sig själva till att bli medarbetare i Herrens vingård, skulle det vara bättre om de helt avstod. Det skulle vara ett dåligt förfaringssätt, att med tillgångar från Guds skattkammare ge stöd till dem som i själva verket fördärvar och skadar Hans verk och som hela tiden sänker den kristna nivån.

For att en person skall kunna bli en framgångsrik predikant räcker det inte med boklig kunskap. Guds verks tjänare behöver integritet, intelligens, flitighet, energi och taktfullhet. Allt detta är absolut nödvändigt för att en Kristi förkunnare skall kunna få framgång. Ingen människa med dessa egenskaper kan vara underlägsen, utan kommer att utöva ett myndigt inflytande. Om medarbetaren i Guds verk inte kan vinna deras tillit som han tjänar, kan han bara uträtta obetydligt gott. Medarbetaren i Herrens vingård måste dagligen hämta kraft för att kunna stå emot det som är fel och förbli stående genom livets olika prövningar. Hans själ måste föras i samklang med hans Förlossare. Han kan vara en medarbetare tillsammans med Jesus, tjäna så som Han har (554) tjänar, älska som han har älskat och liksom Han äga moralisk kraft till att klara de starkaste karaktärsproven.

Bror T borde lära sig älska enkelhet. Han bör lägga sin falska värdighet åt sidan och låta Guds Ande komma in och helga, upphöja, rena och förädla hans liv. Då kan han bära den börda för själar som en sann förkunnare av evangeliet måste känna, när han förmedlar ett allvarligt varningsbudskap till dem, som befinner sig i fara och som måste gå under i mörkret om inte de tar emot sanningens ljus. Denna värdighet - lånad av hans Förlossare - kommer att pryda honom med gudomlig nåd, eftersom det är genom den som han förs in i ett nära samförstånd med Jesus Kristus.

Jag blev förd framåt i bror R:s liv och sedan förd tillbaka för att se konsekvenserna av hans tjänst, då han försökte lära andra sanningen. Jag såg att några få ville lyssna och, så vitt det angick huvudet, kunde bli överbevisade. Bror R har emellertid inte någon erfarenhet av daglig, levande kunskap om Guds nåd och Hans frälsande makt. Han kan inte ge andra det som han själv inte har. Han har inte en sant omvänd människas erfarenhet. Hur kan Gud då göra honom till en välsignelse för syndare? Han är själv blind, samtidigt som han försöker vägleda den blinde.

Jag blev visad att hans tjänst har fördärvat goda fält för andra. En del människor som var sant helgade till Gud och som kände ett ansvar för Guds verk kunde ha gjort mycket gott och fört själar till sanningen på platser där han har försökt att uppnå framgång, men efter hans ytliga verksamhet var det gyllene tillfället förbi. De människor som överbevisades och de hjärtan som mjuknade, har förhärdats och skadats genom hans tjänst.

Jag tittade för att se vilka värdefulla själar som höll fast vid sanningen till följd av hans tjänst. Jag gav noga akt på hur vaksam han var på att stärka och uppmuntra själar, en uppgift som alltid bör följa en Ordets förkunnare. Jag kunde inte se någon, som inte skulle ha befunnit sig i ett mycket bättre tillstånd om han inte hade fått sina första intryck av sanningen från honom. Det är nästan omöjligt för en ström att (555) bli starkare än sitt källsprång. Den människa som för sanningen till syndare befinner sig i ett fruktansvärt ansvarstyngt tillstånd. Antingen kommer han att omvända själar till Kristus eller också kommer han att föra dem i fel riktning.

Jag har blivit visad, att bror R är en maklig person. Han älskar sina nöjen och sin lättja. Han tycker inte om fysiskt arbete. Han tycker inte heller om noggrant, intellektuellt arbete vid studiet av Ordet. Han kommer att ta saker och ting lätt. Han vill bege sig till en plats för att försöka förmedla sanningen där, samtidigt som hans hjärta inte är i sanningen. Han känner inget ansvar för uppdraget, ingen verklig börda för själar. Han har ingen kärlek till själar i sitt hjärta. Han låter sin egen svaghet distrahera honom bort från uppdraget. Han låter sig styras av sina känslor och låter sina känslor styra honom, lämnar uppgiften och går tillbaka till sin familj. Han har ingen erfarenhet av självförnekelse, genom att korsfästa sin lättja och sina egenheter. Han arbetar i alltför hög grad för förtjänstens skull. Han ägnar sig inte själv särskilt mycket åt att vara verksam, utan tar bara ett litet tag här och där, utan att vara uthållig eller allvarlig och lyckas inte med något. Gud ser med ogillande på alla sådana bekännande tjänare. De är opålitliga i allt. De saknar ett ömt och känsligt samvete.

Att sätta igång en kampanj för sanningen på platser och sedan sakna mod, kraft och taktkänsla för att genomföra uppdraget är ett stort fel, för uppdraget lämnas utan de grundliga och uthålliga ansträngningar, som är absolut nödvändiga på dessa platser. Om saker och ting möter svårigheter, om ett motstånd reses, drar han sig fegt tillbaka i stället för att fly till Gud med fasta och bön och gråt och i tro klänga sig fast vid ljusets, kraftens och styrkans Källa tills skyarna bryts och mörkret skingras. Tron blir stark genom att ta upp kampen mot tvivel och inflytanden från motståndarsidan. Den erfarenhet som görs genom dessa prövningar har större värde än de dyrbaraste pärlor.

Resultatet av din tjänst, bror R, bör göra dig skamsen. Gud kan inte acceptera den. Det skulle vara bättre för Guds verk om du ville sluta predika och i stället tog ett mindre ansvarstyngt arbete. Det skulle vara bättre för dig att arbeta med dina händer. Ödmjuka ditt hjärta (556) inför Gud. Var trofast i timliga saker. När du visar att du är trofast i det mindre ansvarsfulla, kan Gud anförtro dig större ansvar. ”Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är ohederlig i smått är också ohederlig i stort.” (Luk. 16:19) Du behöver en värdefull erfarenhet i religiösa angelägenheter. Jag råder dig att börja arbeta med dina händer och allvarligt be Gud om att få göra dina egna erfarenheter. Klamra dig fast vid Jesus och våga aldrig att ta på dig en evangelists ansvar förrän du har blivit omvänd och har en saktmodig och fridfylld ande. Du måste vänta med Guds verk, tills du är utrustad med kraft från höjden. Ingen människa kan ha framgång när det gäller att frälsa själar, om inte Kristus är verksam och självet är utom synhåll.

En Kristi förkunnare borde vara ordentligt utrustad för alla goda gärningar. Du har begått ett fruktansvärt misstag. Du måste i din familj visa den vänliga hänsyn, ömhet, kärlek, mildhet, ädla fördragsamhet och äkta hövlighet, som passar en familjs överhuvud, innan du framgångsrikt kan vinna själar för Kristus. Om du inte har visdom för att kunna leda den lilla grupp som du är så nära förenad med, hur kan du då framgångsrikt leda ett större sällskap, som inte är särskilt intresserat av dig själv? Din hustru måste helt och uppriktigt omvändas till Gud. Ingen av er är i stånd till att representera vår tro på rätt sätt. Ni behöver båda en grundlig omvändelse.

Det är bäst för dig att du nu drar dig tillbaka från Guds verk. Bror R, du har varken uthållighet eller en moralisk ryggrad. Du saknar i hög grad de karaktärsdrag som är nödvändiga för Guds verk i vår tid. Du har inte fått den uppfostran i det praktiska livet som är nödvändig för dig, för att vara framgångsrik som en praktisk Kristi förkunnare. I många avseenden har din utbildning varit bristfällig. Dina föräldrar har varken tolkat din karaktär eller övat dig till att övervinna dess brister med avsikt att du skall kunna utveckla en harmonisk karaktär och äga fasthet, självförnekelse, självkontroll, ödmjukhet och moralisk styrka. Du vet mycket lite om (557) det praktiska livet eller om uthållighet under svårigheter. Du har en stark önskan om att motarbeta andras tankar och driva igenom dina egna. Detta är följden av att du känner dig självtillräcklig och av att du i ungdomen har följt din egen vilja.

Du ser inte dig själv och dina fel. Du är inte villig att vara elev, utan önskar starkt att få undervisa. Du formar egna åsikter och klamrar dig fast vid dina egna särskilda idéer med en envishet som är tröttande. Du är ivrig att framföra dina synpunkter och i dina ögon är dina tankar viktigare än den bedömning som görs av människor med erfarenhet och moraliskt värde och som har prövats i denna sak. Du har smickrat dig med tanken att du hade förmågor, som skulle värdesättas och göra dig till en värdefull människa. Dessa egenskaper har emellertid inte testats och prövats. Du har en ensidig utbildning. Du har ingen lust att ägna dig åt det som rör hemmet, livets dagliga plikter, eller älska dem. Din lättja skulle vara nog för att diskvalificera dig för predikanttjänsten om det inte fanns några andra skäl till att gå in i det. Verket behöver inte lika många predikanter som medarbetare. Av alla livets kallelser finns det ingen som kräver så seriösa, trofasta, uthålliga och självuppoffrande medarbetare, som Guds verk i de sista dagarna.

Företaget att uppnå evigt liv är högre än något annat övervägande. Gud vill inte ha någon eftersläntare i Sitt verk. Att varna syndare och uppmana dem att fly undan den kommande vreden kräver allvarliga människor som känner en börda för själar och som inte kommer att ursäkta sig för att de inte tar på sig ett ansvar eller för att de lämnar uppdraget. Små bekymmer, som t.ex. dåligt väder eller inbillade krämpor, verkar vara tillräckliga för bror R för att inte anstränga sig. Han kommer också att åberopa sina sympatier och när plikter dyker upp som han inte har lust att utföra, ursäktar han sig ofta med att han är sjuk, trots att det inte finns någon orsak till att vara sjuk, såvida det inte är på grund av lättjefulla vanor och tillfredsställandet av aptiten som hela hans kropp har brutit samman av passivitet. Han skulle kunna ha en god hälsa om han ville hålla livets och hälsans lagar till punkt och prick och kasta ljus över hälsoreformen genom alla sina levnadsvanor.

Bror R är inte rätt person för att utföra uppdraget i dessa sista dagar, såvida han inte fullständigt reformerar sig. Gud kallar inte predikanter, som är alltför bekväma för att engagera sig i fysiskt arbete, för att förmedla det prövande varningsbudskapet till världen. Han vill ha medarbetare i Sitt verk. Sanna, seriösa, självförnekande medarbetare kommer att kunna uträtta något.

Bror R, din undervisning om sanningen till andra har varit en fullständig missuppfattning. Om Gud kallar en människa, kommer Han inte att göra ett så stort misstag, att Han väljer någon som har så liten erfarenhet av det praktiska livet och i andliga saker, som du har haft. Du har förmåga att tala, vad den saken beträffar, men Guds verk kräver invigda och energiska människor. Dessa karaktärsdrag måste du vårda. Du kan uppnå dem om du vill. Om du med uthållighet vårdar de karaktärsdrag som är motsatsen till dem du nu har och genom vilka du gör misstag, kommer du att lära dig att övervinna de brister i din karaktär som har ökat från din ungdom. Att bara gå ut och tala med människor då och då är inte att vara verksam för Gud. Det ligger ingen verklig arbetsinsats i det.

De, som tjänar Gud, har bara börjat tjäna när de har hållit sin predikan bakom predikstolen. Sedan kommer det verkliga tjänandet, besök i hem efter hem, att tala med familjemedlemmarna, be tillsammans med dem och komma fram till en nära förståelse av dem vi vill hjälpa. Det kommer inte att minska en Kristi tjänares värdighet att kunde se och erkänna den familjs timliga bördor och bekymmer, som han besöker och vara nyttig, försöka hjälpa dem när han kan med fysiskt arbete. På det sättet kan han utöva ett inflytande för att avväpna motstånd och bryta ned fördomar, vilket han annars skulle misslyckas med, även om han i alla andra avseenden var mycket effektiv som en Kristi förkunnare.

Våra unga predikanter har inte bördan att skriva som de äldre och mer erfarna har. De har inte den mängd av ansvar, som belastar tankarna och tär på människan. Men det är plikter som utvecklar kristen erfarenhet, ger moralisk kraft och formar starka, effektiva människor bland dem som är engagerade i Guds verk. Att undvika (559) ansvar och oangenäma plikter kommer aldrig att göra våra predikanter till starka människor, som det går att lita på i religiösa kriser. Många av våra unga predikanter är lika svaga som småbarn i Guds verk. Och somliga, som i åratal, har varit engagerade i uppdraget att undervisa om sanningen är fortfarande inte dugliga tjänare, män som inte behöver skämmas. De har inte vuxit sig starka i erfarenhet genom att kallas av motståndares inflytanden. De har befriat sig själva från den erfarenhet som skulle stärka de moraliska musklerna och ge dem andlig styrka. Men det är just den erfarenhet de behöver för att nå människans fulla tillväxt i Jesus Kristus. De får ingen andlig kraft genom att smita från plikter och ansvar och genom att ge sig hän åt lättja och till självisk lättja till maklighet och nöjen.

Bror R saknar inte förmåga att klä sina tankar i ord, men han saknar andlighet och sann helighet i sitt hjärta. Han har inte själv druckit djupt ur sanningens källa. Hade han utnyttjat sina gyllene ögonblick till att studera Guds ord, skulle han nu kunnat vara en duglig medarbetare. Han är emellertid för bekväm för att noggrant rannsaka sitt sinne och själv lära sig de förnuftiga grunderna för vårt hopp. Han är nöjd med att hämta material som andra sinnen och pennor har arbetat med att producera och med att använda det som deras tankar omsorgsfullt tänkte och som har förberetts för hans hand, utan att han behöver anstränga sitt sinne eller själv ägna sig åt bön och meditation.

Bror R tycker inte om att arbeta flitigt, varken i studiet av Skrifterna eller när det gäller fysiskt arbete. Han föredrar en lättare väg och vet ännu inte något av egen erfarenhet om ansvaret för Guds verk. Det är lättare för honom att upprepa andras tankar än att själv ihärdigt söka sanningen. Det är endast genom personlig ansträngning, intensivt arbete och genomgripande hängivenhet för uppdraget, som människan blir kvalificerad för tjänsten.

Kristus säger: ”Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur kan man då göra det salt igen?” Saltets sälta är gudomlig nåd. Alla de ansträngningar som görs för att förkunna sanningen är bara av obetydligt värde om Guds Ande inte vägleder dem. Du har gjort förkunnelsen av sanningen till en lek för barn. (560) Dina tankar har kretsat omkring ditt eget välbefinnande och dina nöjen, du har gått efter vad du har lust till. Du och din hustru har ingen verklig känsla för Guds verks helighet. Ni tänker båda mer på att behaga era fantasier och uppfylla era önskningar om maklighet och njutningar än på att engagera er i livets hårda plikter, i synnerhet när det gäller att varna världen för den kommande domen.

NI har sett bror S nedtyngd av bördor och belastad av fysiskt arbete; men ni har tyckt så mycket om er lättja och haft en så stark önskan om att bevara er egen betydelse att ni har hållit er på avstånd och ursäktat er för att ni inte går in i de uppgifter, som någon måste utföra. Ni har låtit dagar gå i lättjefull slöhet utan att hjälpa någon. Sedan kunde ert samvete tillåta er att utan samvetsbetänkligheter använda det mesta av tiden i maklighet och att trots detta ta emot betalning från Guds skattkammare.

Genom ert uppträdande har ni visat, att ni inte hade någon hög tanke om heliga ting. Ni har rövat från Gud och ni bör försöka ångra er fullständigt. Försök inte undervisa andra. När ni har omvänt er, då först kan ni stärka era bröder, men Gud har inte användning för människor med er karaktär i Sin vingård. När ni får detta karaktärsdrag på er och bär den gudomliga prägeln, då kan ni arbeta för Guds verk. Ni har nästan allt att lära, men på mycket kort tid. Gud hjälper er att arbeta allvarligt med detta. Jag har skrivit mycket mer om de generella principerna, men kan för närvarande inte finna tid att ge det till er>

------------