Del 3 – Brev till läkare
Värdet av prövningar

(123) ”För mig är det inte besvärligt att skriva samma sak till er, och för er är det säkrast så.” Fil. 3:1.

Värdet av prövningar
På väg till Kbenhavn, den 16. Juli, 1886. Till chefsläkaren vid Battle Creeks Sanatorium.
Min käre broder! Jag känner den ömmaste kärlek för dig, och jag skulle vilja att de som förföljer dig med klander, skulle lämna dig i fred. Men, min broder, du måste hålla i minnet att dessa bryderier och irritationsmoment ingår i ”allt”, som samverkar till det bästa för dem, som älskar Gud. Herrens öga följer dig, och Han betraktar dem, som vill förtala och slita dig i stycken. Men om du bara håller modet uppe, om du vilar stilla i Gud, om du litar på din himmelske Fader såsom ett barn litar på sin förälder, om du handlar rättvist och älskar barmhärtigheten, kan och kommer Gud att verka genom dig. Hans löfte står kvar, fast som berget: ”Jag skall ära dem som ärar mig”. 1 Sam. 2:30.

Kom ihåg, att det du upplever, inte är unikt. Du känner till Josefs och Davids öden. Herren stoppade inte onda personers stämplingar; utan Han vände deras sluga planer till det bästa för dem som, mitt uppe i prövning och strid, höll fast vid sin tro och trofasthet.

Den vitglödgade elden är tänkt att rena, upphöja, helga – icke att förstöra. Utan prövningar, skulle vi inte lika väl känna vårt behov (124) av Gud och Hans hjälp; snarare skulle vi bli stolta och självgoda. De prövningar, som drabbat dig, ser jag som bevis för att Herren vakar över dig och att Han söker att dra dig till Sig. Det är inte de friska, utan de sjuka, som behöver en läkare; det är de, som drivits nästan till bottenlös förtvivlan, som behöver en hjälpare. Uppsök den Mäktige. Tag till dig den dyrbara lärdomen: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.’” Matt. 11:28-30.

Jesus älskar dig, och jag blir glad, när jag läser om ditt lidande – inte för att du lider, utan för att detta, enligt mitt förmenande, är bevis för, att Herren Jesus prövar dig, för att se om du tänker komma till Honom, för att se om du tänker lita helt och hållet på Honom samt finna ro för din själ och vila i Hans kärlek. Min bön är, att du måtte komma till Honom, Källan till det levande vattnet. Det här är den erfarenhet, som vi alla måste ha, om vi till slut skall få bo med Kristus i de slott, som Han rest bort för att bereda åt oss. Du har lärdomar av det största värde att ta till dig i Kristi skola. Dessa lärdomar kommer att få dig att arbeta med fruktan och bävan på din frälsning.

Det är när allt går dig väl, när alla talar gott om dig, som du befinner dig i fara. Var på din vakt, ty du kommer att bli prövad. Jag har varit mest rädd för, att det skulle gå dig alltför väl, och att du skulle förbise ditt beroende av Gud. Du har försatts i en ärorik förtroendeställning, och du har riskerat att bli för högt upphöjd och glömma ditt beroende av Gud. Du har placerats där du kan utöva ett vittomfattande inflytande för det goda, om du i allt eftersträvar Guds förhärligande. Din himmelske Fader älskar dig, och Han kommer att dra dig till Sig med hjälp av de prövningar, som du finner så svåra. (125) Det är min högsta önskan, att du skall få träda in i Guds stad, fast inte som en nätt och jämnt benådad brottsling, utan som segrare. Min broder, tänker du komma ihåg det? Om du är äkta och ödmjuk samt trofast i det här livet, kommer du att träda in där under jubel. Då kommer livets träd att tillhöra dig, ty du kommer att ha segrat över synden; staden, vars arkitekt och byggherre är Gud, kommer att vara din stad. Låt fantasin syssla med det osynliga. Låt tankarna sväva fritt på uppåtvindarna från bevisen på Guds stora kärlek till dig. När du allvarligt betänker föremålet för din ihärdiga strävan, kommer du att glömma smärtan orsakad av din nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt.

---------------------

Paulus’ erfarenhet.
Kbenhavn, den 17. Juli, 1886.

Paulus var en, som visste vad det vill säga, att dela Kristi lidanden. Jag behöver inte upprepa historien om hans prövningar för dig. Trots en räcka fysiska lidanden och besvär, var hans liv fyllt av arbete. Hans ständiga följeslagare var judarnas avsky och elakhet. De brann av bitterhet mot honom och gjorde allt i sin makt, för att förhindra hans verk. Ändå ljuder hans röst ännu i vår tid: ”Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet. Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.” ”Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår.” 2 Kor. 4:17, 18; Rom. 8:18. Paulus kan inte nog högt värdera den kristnes förmånsrätter och fördelar. Jag tvekar inte när jag talar om den saken, ty jag vet av egen erfarenhet, att det han säger är sant.

---------------------

(126) Vila i Guds kärlek
Vidare säger Paulus: ”Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: ’Abba! Fader.’” Verserna 14, 15. En av lärdomarna i Kristi skola för oss är, att Herrens kärlek till oss vida överstiger våra jordiska föräldrars. Vi skall hysa barnsligt förtroende för och fullständig tillit till Honom. ”Anden vittnar själv med vår ande att vi är Guds barn. Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom, för att också bli förhärligade med honom.” Verserna 16, 17.

Måtte Herren bistå dig, som en flitig elev i Kristi skola, med att lägga dina bördor på Jesus. Och om du är fri i Hans kärlek, kommer du att höja blicken och vända ryggen åt dina irriterande lidanden. Betänk, vad Jesus har uthärdat för dig, och glöm aldrig att det ingår i den kristnes arv, att dela Hans lidanden, för att förhärligas med Honom.

Faran av självtillräcklighet
Studera Nebukadnessars dröm såsom den står nedtecknad i Danielsbokens fjärde kapitel. Kungen såg ett imponerande träd, som planterats i jorden. Flockar och hjordar från bergen och kullarna fann skugga under det, och luftens fåglar byggde bo ibland dess grenar. Så framställdes Nebukadnessars storhet och rikedom. Folken var församlade under hans herravälde. Hans rike var fast förankrat i hjärtat hos hans trogna undersåtar.

Kungen blev väl medveten om sin rikedom, vilket gjorde honom högfärdig. Trots varningarna, som Gud gett honom, gjorde han just det, som Herren sagt åt honom att han inte skulle göra.

(127) Han betraktade sitt rike med stolthet och utbrast: ”’Se, detta är det stora Babel som jag har byggt upp till ett kungavälde genom min krafts styrka, min härlighet till ära!’” Dan. 4:27. I samma ögonblick, som orden yttrades, förkunnades domen över honom. Kungen förlorade förståndet. Omdömet, som han ansett vara fulländat, visdomen han berömt sig av att äga, berövades honom. Ädelstenen till sinne, som upphöjer människan över djuren, var ej längre hans.

Härskarstaven hålls ej längre med handen av en stolt och mäktig monark. Den kraftfulle herren är en vanvetting. Nu går han i vall med boskapen och äter vad de äter. Han har slagit följe med djuren i naturen. Pannan, som en gång pryddes av en furstekrona, är vanställd genom frånvaron av förstånd och tankeförmåga. Befallningen har gått ut: ”Hugg ner trädet och hug av grenarna, riv bort lövverket och strö ut frukten”. Vers 11.

På så vis upphöjer Herren Sig Själv såsom den sanne och levande Guden. Davids utrop stämmer väl överens med verkligheten: ”Jag såg en ogudaktig våldsverkare, han bredde ut sig frodig likt en ceder, som var väl rotad. Han drog vidare och är nu borta. Jag sökte efter honom men fann honom inte.” Ps. 37:35, 36. Om människors stolthet gör dem tillräckligt högfärdiga, drar Herren bort Sin hand ifrån dem. Då faller de. Om en församling eller ett kyrkosamfund börjar att yvas och stoltsera, i stället för att lita till Gud och prisa Hans makt, då måste helt enkelt Herren överge den kyrkan. Sedan faller den samman likt ett korthus. Om ett folk berömmer sig av sin rikedom, tankeskärpa, kunskap, ja, allt utom av Kristus, då går det snart i fördärvet.

Han bär våra bördor
Min broder, tänk på att denna jord inte är himmelen. Kristus har sagt: ”I världen liden I betryck; men varen vid gott mod, jag har övervunnit världen.” ”Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör (128) himmelriket till. Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder. Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.” (Joh. 16:33; Matt. 5:10-12.)

Jesus har inte utlämnat dig till att bli förskräckt över de prövningar och svårigheter du möter. Han har meddelat dig allt om dem och Han har också sagt till dig att du inte får bli modlös eller nedtryckt när prövningar kommer. Se på Jesus, din Återlösare, och var frimodig och glad. De prövningar som är svårast att bära är de som kommer från våra bröder, våra egna förtroliga vänner. Men också dessa prövningar kan vi bära med tålamod. Jesus ligger inte i Josefs nya grav. Han är uppstånden och har farit upp till himmelen för att där bedja för oss. Vi har en Frälsare som älskade oss så högt att Han dog för oss, för att vi i Honom skulle kunna få hopp, styrka och frimodighet och kunna få en plats med Honom på Hans tron. Han kan, och är villig att hjälpa dig närhelst du ber Honom om hjälp.

Om du försöker att bära dina bördor ensam, kommer du att krossas under dem. Tungt ansvar vilar på dig. Jesus känner till detta och Han vill inte låta dig stå ensam, om du bara inte lämnar Honom. Han blir förhärligad, när du överlämnar vården av din egen själ åt Honom såsom till en trofast Skapare. Han bjuder dig att lita på Hans barmhärtighet och att tro att Han inte vill, att du skall bära detta tunga ansvar i din egen kraft. Tro endast och du kommer att få se Guds frälsning.

Känner du att du inte räcker till för den förtroendepost som du innehar? Tacka Gud för det. Ju mer du känner din svaghet, dess mer benägen är du att söka hans hjälp. ”Nalkens Gud, så skall han nalkas eder.” (Jak. 4:8.) Jesus vill att du skall vara lycklig och frimodig. Han vill att du skall göra ditt bästa med den förmåga som Han har gett dig och så lita på att Herren skall hjälpa dig och ge dig medarbetare som kan hjälpa dig att bära bördorna.

(129) Låt inte ovänligt tal såra dig. Sade inte människor ovänliga saker om Jesus? Du gör misstag och ger ibland anledning till ovänliga kommentarer, men Jesus gjorde aldrig något sådant. Han var ren, fläckfri och obesmittad. Vänta inte någon bättre position i detta liv än härlighetens Furste hade. När dina fiender ser att de kan såra dig, kommer de att glädjas och Satan kommer att fröjdas. Se på Jesus och arbeta med Hans förhärligande för ögonen. Bevara ditt hjärta i Guds kärlek.

Se bortom människorna
Det kan tänkas, att även medlemmarna i din egen församling kommer att säga och göra sådant, som kommer att såra dig. Men gå bara vidare, lugn och samlad, alltid förtröstande på Jesus, och ihågkommande att du inte är din egen, att du tillhör Kristus – Guds älskade Son har köpt dig med Sitt blod! – och att du är engagerad i Hans verk, genom att du söker att vara till välsignelse för den mänskliga familjen. Detta är en omfattande verksamhet. Låt inte människors vrånghet avhålla dig från, att bestämt lita på och alltid tro på Guds löften.

Det smärtar dig, när en av dem du har gjort så mycket för, blir din fiende. Personen behärskas då av ett fientligt inflytande. Men gör du inte strängt taget detsamma mot Jesus, när du vänder Honom ryggen? Han har varit din bäste Vän. Han har gjort Sitt yttersta, för att vinna din kärlek. Han har visat, att du törs lita på Honom. Han har bett dig att komma till Honom med alla dina bördor och bekymmer, och har med Sitt ord lovat att skänka dig vila och frid, bara du går med på att ta på dig Hans ok och bära Hans bördor. Han tillkännager, att Hans ok är milt och Hans börda lätt. Visa, att du tror det. Ta Gud på Hans ord. Om inte Jesus hade särskilt stöttat dig, skulle du aldrig ha kunnat stå i den ställning du nu innehar, och burit därtill hörande ansvar. Vidgå detta. Prisa Gud för den hjälp, som Han har gett Dig, och fortsätt att lita på Honom.

Släpp in Kristus i ditt liv. Känn dig icke ansvarig för andras felaktiga handlande, ens om de är (130) församlingsmedlemmar. I församlingen finns det otrogna individer, som behandlar Jesus mycket värre, än de behandlar dig. Vore Han här på Jorden, skulle de förolämpa Honom, smäda Honom, ärekränka Honom. ”Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer.” ”[F]ör honom vore det bättre att en kvarsten hängdes om hans hals och han sänktes i havets djup.” Matt. 18:7, 6.

Din börda är tung. Om ändå alla kunde känna det, som jag gör. Jag skulle önska, att alla dina bröder vore ärliga och fina mot dig – utan att hindra dig, utan att lyfta dig till skyarna – men att de skulle betrakta dig som en, vilken Gud använder som Sitt redskap för att uträtta ett särskilt verk, och minnas att de ej skall sätta käppar i hjulen, utan hellre knuffa på vagnen – hjälpa till, i stället för att hindra.

---------------------

En oändlig härlighets rikedom
Åter igen säger jag: Fröjdas i Herren. Vila i Honom. Du behöver Hans kraft, och den kraften kan bli din. Gå bestämt framåt, var tapper och modig. Ditt omdöme kanske sviktar, men förlora inte greppet om Kristus. Han är visdom, Han är ljus, Han är kraft. För dig är Han som en väldig Klippa i ett öde landskap. Vila under Hans skugga. Du är i behov av klokskap, och Jesus kommer att ge dig den. När inte otron. Ju mera du blir trängd undan, missförstådd, felciterad, ställd i en oriktig dager, desto större bevis för att du uträttar ett arbete åt Mästaren, och desto ihärdigare måste du klänga dig fast vid din Frälsare. I alla dina svårigheter skall du vara lugn och samlad, tålmodig och förlåtande, du skall inte löna ont med ont, utan ont med gott. Se upp till stegens översta pinne. Gud är ovanför den. Hans härlighet strålar över varje själ, som färdas mot himmelen. Jesus är stegen. Klättra uppåt med Hans hjälp, klamra dig fast vid Honom, så kommer du inom kort att stiga av stegen och befinna dig i Hans eviga rike.

Jag vill att du skall uppnå himmelriket. Jag känner inte till någon, som skulle (131) älska himmelriket mera, än du skulle göra – du, som har verkat så oförtröttligt för att mildra mänskligt lidande, berövat dig sömn, försummat att äta, snålat in på livets nöjen. Stundom tycks din stig vara nästan höljd i dunkel, utan en enda gnutta sol. De krämpor du ser, de hjälplösa, dödliga själar, som söker en utväg, dina kontakter med fördärvade, urartade personer – erfarenheter av detta slag hotar att utrota din tro på mänskligheten.

Du måste sannerligen blicka hän mot Jesus, och hålla ögonen på härligheten ovanför slutet på stegen. Genom Kristus allena går det att nå himmelen, där allt är renhet, helighet, frid och välsignad fröjd, ja, en härlighet, som inga dödliga läppar kan beskriva. Det närmaste vi kommer en beskrivning av lönen, som väntar segervinnaren, är att säga att den är en oändlig härlighets rikedom. Den kommer att innebära evig glädje, en underbar evighet, där den ena härligheten avlöser den andra under tidsåldrar utan slut.

Du måste komma dit. Se till att du vinner det eviga livet, vad du än må förlora här. Tappa aldrig modet. Det är många gånger, som jag sett den Eviges armar omsluta dig, då du inte verkat inse eller uppskatta himmelens stora självuppoffring. Lev för Jesus. Det går lättare att arbeta som läkare på sanatoriet, om du låter Kristus vara din chefsläkare. Eftersträva livets krona med all makt. Gör det till en vana, att tjäna Gud. Det kommer att löna sig, både i detta liv och i det tillkommande. Jag är lika angelägen om välgång för dig och din hustru – som jag älskar i Herren – som jag är beträffande mina egna söner och deras hustrur. Jag vill se dig och din hustru ibland de frälsta, som kommer att delta i kröningen av Kristus. Det är min högsta önskan, att du skall mer än segra genom Honom, som gav Sitt liv för dig. För den skull har jag, min broder, talat klarspråk till dig. Jag är så angelägen om, att du skall (132) njuta evighetens sällhet. Dina omständigheter har varit ytterst prövande. Jag har varit rädd för, att du skulle förlora tron och modet. Du måste växa till i nåden och i kunskapen om sanningen. Du måste sluta dig samman med dina bröder. Vad som än händer, tappa inte tron vare sig på dem eller på Kristus; och håll fast vid sanningen.

---------------------

Utdrag ur ett brev skrivet år 1892 från Adelaide, South Australia. – Min broder! Prövningar kommer att möta dig, men håll fast vid din redbarhet. Visa inget annat, än en ädel anda. Det himmelska universum betraktar striden. Satan är på sin vakt, angelägen om att ta dig med överraskning, angelägen om att du skall handla oöverlagt, så att han får övertaget över dig. Utkämpa Herrens strid som en man. Gör precis som Kristus skulle ha gjort i ditt ställe. Låt ingen inkonsekvens krypa in i din tro och gärning. Tillåt icke dig själv att bli upptagen av de irriterande besvärligheter, som ständigt dyker upp. Håll dig lugn, tänk på Jesus, och gör vad du kan för att behaga Honom. Kristi och den Helige Andes nåd är Guds gåvor till dig, för att du skall stärkas till det yttersta, andligt och mentalt.

---------------------