St. Helena, California, den 30. Oktober, 1903.
Till hälsomissionärer
Det, som hälsomissionärer bäst behöver, är Herrens Andes vägledning. De, som verkar likt Kristus, den store Hälsomissionären, gjorde, måste vara andligt sinnade. Men det är inte alla, som uträttar hälsomissionerande arbete, som upphöjer Gud och Hans sanning. Det är inte alla, som låter sig ledas av den Helige Ande. Somliga använder trä, hö och halm som grundval – material, som inte kommer att klara av eldprovet.
Min bön är, att jag måtte få klokskap och kraft från Gud till att inför er framställa det, som utgör evangeliets hälsomissionsverksamhet. Denna är en stor och viktig del av vårt samfunds arbete. Men många har förlorat ur sikte de rena, förädlande grundsatser, som bär upp äkta hälsomissionsarbete.
I min dagbok finner jag följande, skrivet för ett år sedan: Den 29. Oktober, 1902. I morse vaknade jag tidigt. Efter ihållig bön om visdom och ett klart sinne, för att jag skulle kunna uttrycka det som min uppmärksamhet dragits till, skrev jag ett tiotal sidor innehållande anvisningar. Jag vet, att Herren hjälpte mig med att på papper fästa de väsentligheter, som skulle delges Hans folk.
Under sådant skrivande är mina känslor intensiva, men väl instruktionen nedtecknats, blir mitt hjärta lättat; ty då vet jag att detaljerna i det ämne som framställts för mig, inte kommer att gå förlorade, även om ämnet kanske glider mig ur minnet. Endast de, som inser att korset är det stora hoppet för den mänskliga familjen, kan förstå de goda nyheter som Kristus kom med. Han kom till denna värld med blott denna avsikt: Att ställa människan i fördelaktig dager inför världen och det himmelska universum. Han kom för att vittna om, att fallna människor, (207) genom tro på Hans kraft och verkan som Guds Son, kan bli delaktiga av gudomlig natur. Han allena förmådde att bringa försoning för syndare och öppna paradisets portar för det fallna släktet. Han iförde Sig inte änglars, utan människans, natur och levde i denna värld ett liv ofläckat av synd. ”Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.” ”Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.” Joh. 1:14, 12.
Genom Sitt liv och Sin död lärde Kristus ut, att människan finner trygghet och sann storhet enbart i att lyda Guds bud: ”HERRENS undervisning [KJV: lag] är fullkomlig, den ger själen nytt liv [KJV: omvänder själen].” Ps. 19:8. Guds lag är en avskrift av Hans karaktär eller sinnelag. Den gavs i begynnelsen till människan som rättesnöre för lydnad. Under därpå följande tidsåldrar förlorades lagen ur sikte. Hundratals år efter Syndafloden kallades Abraham, och till honom gavs löftet att hans efterföljare skulle komma att upphöja Guds lag. Så småningom utvandrade israeliterna till Egypten, där de i många år led förfärligt förtryck under egyptierna. Sedan de varit i träldom under nästan 400 år, befriade Gud dem genom en vidunderlig uppvisning av Sin makt. För egyptierna visade Han Sig som världsalltets Styresman, En som var större än alla hedniska gudomligheter.
Vid Sinai utgavs lagen en andra gång. I skräckinjagande majestät förkunnade Herren Sina stadgar och skrev de Tio Buden med Sitt finger på stentavlor.
När vi färdas genom århundradena, ser vi att det inträffade en period då Guds lag på nytt omisskännligen måste uppenbaras som rättfärdighetens måttstock. Kristus kom för att försvara och rättfärdiga lagens heliga krav. Han kom för att leva ett liv i lydnad för dess fordringar och därigenom bevisa som lögnaktigt (208) Satans påstående att det skulle vara omöjligt för människan att hålla Guds lag. Som människa ställdes Han inför frestelser och besegrade dem i den kraft, som Gud gett Honom. Då Han gick omkring och gjorde gott, genom att hela alla som var ansatta av Satan, gjorde Han Guds lags och hans tjänsts natur lättbegriplig för människorna. Hans liv bär vittnesbörd om, att det också är möjligt för oss att lyda Guds lag.
Kristus avvek aldrig från Sin trofasthet mot grundreglerna i Guds lag. Han trotsade aldrig Faderns vilja. Inför änglar, människor och demoner kunde Han tala ord, som från en annan person skulle ha varit hädelse: ”jag alltid gör det som behagar honom.’” Joh. 8:29. Dagligen, i tre års tid, följde fienderna efter Honom, för att om möjligt hitta någon brist i Hans karaktär. Med hela sin ondskefulla här försökte Satan att få Honom på fall; men de fann ingenting hos Honom, som de kunde dra nytta av. Till och med djävlarna måste erkänna: ”Du är Guds Helige.”
Självuppoffring
Vilka ord skulle med lika stor kraft kunna uttrycka Guds kärlek till mänskosläktet som den gåva Han skänkte i form av Sin enfödde Son för vår förlossning? Den Oskyldige blev slagen för våra missgärningars skull. ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.” Joh. 3:16-18.
Kristus gav Sig Själv som ett försoningsoffer för att frälsa en förlorad värld. Han behandlades på det sätt som vi förtjänade för att vi skulle behandlas som Han förtjänade. Han dömdes för våra synder, som Han inte hade någon del i, på det att vi (209) skulle rättfärdiggöras genom Hans rättfärdighet, i vilken vi inte hade någon del. Han led döden i stället för oss, för att vi skulle få del av det liv som var Hans. ”Genom hans sår bliva vi helade.” (Jes. 53: 5.)
Kristus frestades i allting, liksom vi blir, av honom som en gång troget stod vid Hans sida i de himmelska salarna. Betrakta Guds Son i frestelsens ödemark, då Han var som svagast och ansattes som hårdast av frestelse. Betrakta Honom under Hans verksamhets år, angripen på varje sida från ondskans krafter. Betrakta Honom i Hans lidande på korset. Allt detta uthärdade Han för oss.
Kristi jordiska liv – så fullt av slit och möda – gjordes ljusare av tanken på, att Han inte skulle ha kämpat förgäves. Genom att ge Sitt liv för människorna, skulle Han återvinna världens trofasthet. Fastän Han först måste genomgå blodsdopet, fastän världens synd skulle komma att tynga ned Hans skuldfria själ, valde Han likväl, med anledning av den väntande glädjen, att stå ut med korset och bära skammen.
Studera Kristi definition eller avgränsning av en sann missionär: ”’Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig.” Mark. 8:34. Att följa Kristus – såsom omtalas i dessa ord – är ingen låtsaslek eller komedi. Jesus förväntar Sig att Hans lärjungar skall följa Honom tätt i spåren, uthärda det Han uthärdade, lida det Han led, vinna seger såsom Han vann seger. Han väntar ivrigt på, att få se Sina bekännande efterföljare ge prov på självuppoffrandets anda.
De, som tar emot Kristus som en personlig Frälsare, och väljer att ta del i Hans lidande, att leva självförnekande som Han, att bära skammen för Hans skull, kommer att förstå vad det betyder att vara en tvättäkta hälsomissionär.
När alla våra hälsomissionärer lever det nya livet i Kristus, när de låter Hans ord vara ledstjärna, kommer de att få en betydligt klarare insikt om, vad som utgör äkta hälsomissionsverksamhet. Detta arbete kommer att vara betydelsefullare (210) för dem när de obetingat lyder den av Guds finger på stentavlor inristade lagen. I lagen ingår vilodagsbudet. Om detta talade Kristus personligen genom Moses till Israels barn. Han sade:
”Säg till Israels barn: Mina sabbater skall ni hålla, ty de är ett tecken mellan mig och er från släkte till släkte, för att ni skall veta att jag är HERREN som helgar er. . . . Israels barn skall hålla sabbaten och fira den släkte efter släkte som ett evigt förbund. Den är ett evigt tecken mellan mig och Israels barn”. 2 Mos. 31:13-17.
Låt oss flitigt och omsorgsfullt studera Guds ord, så att vi med kraft kan förkunna budskapet, som skall spridas i dessa yttersta dagar. Många av dem, som ljuset från Frälsarens självuppoffrande kärlek strålar på, vägrar att leva ett liv enligt Hans vilja. De är ovilliga att leva ett liv i uppoffring för andras bästa. De önskar att upphöja sig själva. För sådana har sanning och rättfärdighet förlorat sin innebörd, och deras icke Kristuslika inflytande får många att vända sig bort ifrån Frälsaren. Gud söker äkta, orubbliga arbetare, vars leverne motverkar inflytandet från sådana, som står Honom emot.
Till varje hälsomissionsarbetare har jag i uppdrag att säga: Följ er Ledare. Han är vägen, sanningen och livet. Han är ert föredöme. På alla hälsomissionsarbetare vilar ansvaret att hålla Kristi liv av osjälviskt tjänande för ögonen. De skall rikta blicken mot Jesus, sin tros Upphovsman och Fullbordare. Han är Källan till allt ljus, källsprånget till varje välsignelse.
Att bestämt hävda det rätta
Gud manar, i denna tid med förkrympt gudsfruktan och förvrängda grundsatser, Sina arbetare att uppenbara en hälsosam, inflytelserik (211) andlighet. Mina bröder och systrar, detta kräver Gud av er. Varje uns av ert inflytande skall användas på Kristi sida. Ni skall nu kalla saker och ting vid deras rätta namn och bestämt hävda sanningen sådan den är i Jesus.
Det ankommer på varje själ, vars liv är dolt hos Kristus i Gud, att ställa sig i främsta ledet och kämpa för den tro, som en gång för alla anförtrotts åt de heliga. Sanningen måste försvaras och Guds rikes gränser utvidgas, såsom skulle ske om Kristus personligen vore på jorden. Om Han vore här, skulle Han känna Sig manad att åthuta många som, fastän de bekänner sig vara hälsomissionärer, inte har valt att av den Store Hälsomissionären lära sig Hans ödmjukhet och saktmod. Självet har lyfts upp hos somliga i besittning av höga ställningar inom hälsomissionens verksamhetsfält. Tills sådana lägger sig av med all önskan om att upphöja jaget, kommer de inte att tydligt skönja Kristi väsen, eller utföra Hans arbete.
När den Helige Ande behärskar församlingsmedlemmarnas sinnen kommer det att i våra församlingar visa sig ett långt högre ideal när det gäller tal, tjänst och andlighet än vi nu ser. Församlingsmedlemmarna kommer att bli uppfriskade av livets vatten. Arbetarna som verkar under Honom som är huvudet, Kristus, kommer att uppenbara Mästaren i anda, i tal och i handling. De kommer att uppmuntra varandra till att tränga framåt i det härliga, avslutande verk som de är upptagna med. En sund tillväxt i enighet och kärlek kommer att visa sig, och detta kommer att bli ett vittnesbörd för världen om att Gud har sänt Sin Son till att dö för att återlösa syndare. Gudomlig sanning kommer att bli upphöjd och när den strålar såsom en lampa som brinner, kommer vi att förstå den klarare och klarare.
Den prövande sanningen för vår tid är inget mänskligt påhitt. Den kommer från Gud. Den är rena vishetsläran för dem, som tar den till sig. Kristus blev människa för att vi, genom att tro på sanningen, skulle kunna bli helgade och återköpta. Måtte de, som håller sig till sanningen i rättfärdighet, resa sig och träda fram, med fridens evangeliums skor på fötterna, (212) för att förkunna sanningen för dem, som inte känner till den. Måtte de göra raka stigar åt sina fötter, så att den fot som haltar inte går ur led.
Nu skall vi bli eniga och genom sant hälsomissionsarbete bana väg för vår kommande Konung. Men låt oss komma ihåg, att kristen enhet inte innebär att en persons identitet skall uppgå i en annans; den innebär ej heller att en persons sinne skall påverkas och styras av en annans. Gud har inte till någon person gett den makt som vissa, med ord och handling, vill göra gällande. Gud fordrar att varje individ skall vara fri och följa ordets anvisningar.
Låt oss stärka vårt grepp om sanningen, och ge allt pris och all ära till Honom som är En med Fadern. Låt oss på största möjliga allvar söka den himmelska smörjelsen, den Helige Ande. Låt oss äga en ren, växande kristendom, så att vi till sist, i de himmelska salarna, förklaras vara fullständiga i Kristus.
”Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom.” Matt. 25:6. Nu får vi inte förlora någon tid, genom att stiga upp och göra i ordning våra lampor. Nu får vi inte förlora någon tid, genom att söka efter fullkomlig enighet med varandra. Svårigheter är att vänta. Prövningar stundar. Kristus, vår frälsnings Anförare, fullkomnades genom lidande. Hans efterföljare kommer att stöta på fienden många gånger och kommer att prövas svårt, men de behöver inte förtvivla. Till dem säger Kristus: ”var vid gott mod. Jag har övervunnit världen.’” Joh. 16:33.
Följande rader beskriver den kristnes krigföring:
Jag tänkte att den kristnes väg till himmelen
Skulle vara strålande som sommaren och glädjande som morgonväkten.
Du visade mig stigen; den var mörk och stenig,
Överallt ojämn och beströdd med klippblock, överallt ett virrvarr av törnen;
Jag drömde om gudomliga belöningar och ära; Jag bad om palmkvisten, dräkten och kronan;
Jag bad, och Du visade mig ett kors och en grav.