(305) Den snillrike planeraren inom ondskans samlade makter strävar alltid efter, att skymma Guds ord och framhäva människors uppfattningar. Hans avsikt är, att vi icke skall höra Guds röst, när Han säger: ”Det här är rätt väg, vandra på den.” Genom metoder inom utbildningen gör han allt i sin kraft, för att dölja himmelens ljus.
Filosofiskt spekulerande
Filosofiskt spekulerande och vetenskaplig forskning som inte vill kännas vid Gud, förvandlar tusentals unga till skeptiker. I dagens skolor lärs de slutsatser, som stora män dragit utifrån sina vetenskapliga undersökningar, noggrant ut och uttolkas fullständigt. Samtidigt ger man nogsamt intrycket, att om dessa lärda män har rätt, då kan inte Bibeln ha rätt. Mänskosinnet dras till skepticismen. Ungdomen ser i den ett oberoende, som fångar fantasin, och så blir de bedragna. Satan triumferar; det är precis så här han vill ha det. Han ger näring åt varje frö av tvivel, som sås i unga hjärtan. Han får det att växa och bära frukt, och snart nog skördas en väldig skörd av otro och trolöshet.
På grund av mänskosinnets fallenhet för det onda, är det så farligt att sprida skepticismens utsäde i ungas sinnen. Allt, som försvagar gudstron, berövar själen på kraft att stå emot frestelse. Det undanröjer det enda riktiga skyddet mot synden.
Vi skall inte inrätta skolor för skolastisk filosofi eller för den så kallade ”högre utbildningen”. Vår storhet består i, att vi ärar Gud genom enkel, praktisk erfarenhet i vardagen. Vi behöver vandra med Gud, för att Han skall bo i våra hjärtan och i våra hem.
Otrohetens författare
(306) Många tror att för att få en utbildning, måste man studera böcker skrivna av personer, som lär ut otro, eftersom deras verk innehåller vissa strålande tankar. Men från vem kommer dessa blixtrande tankar? Från Gud, och från ingen annan. Han är upphovet till allt ljus. Varför skall vi vada igenom mängderna av lögner i hedningars och fritänkares böcker för några intellektuella sanningars skull, när all sanning står till vårt förfogande?
Det finns en orsak till, att dessa personer stundom visar anmärkningsvärd visdom. Satan blev själv utbildad i de himmelska salarna, och han känner både till gott och ont. Han blandar det värdefulla med det vämjeliga, och det ger honom förmågan att bedra. Men skall vi ta emot Satan som en ljusets ängel, därför att han klätt sig i det himmelska ljusets dräkt? Frestaren har sina medhjälpare, som är utbildade i enlighet med hans tillvägagångssätt, inspirerade av hans anda och som anpassat sig till hans verk. Skall vi samarbeta med dem? Skall vi betrakta hans medhjälpares verk som väsentliga, för att få en utbildning?
”Kan det komma en ren från en oren? Nej, inte en enda!” Job 14:4. Kan vi då vänta oss, att de unga skall hålla sig till kristna grundsatser och utveckla en kristen karaktär, när deras utbildning till stora delar påverkas av hedningars, ateisters och otrognas läror?
Om den tid och ansträngning som läggs ned på att fatta otrognas strålande tankar, lades ned på att studera skatterna i Guds ord, skulle tusenden som nu sitter i mörker och dödsskugga fröjda sig åt härligheten hos livets Ljus.
Historisk och teologisk lärdom
(307) Många, som bereder sig för Herrens verk, menar att det är väsentligt att samla på sig ett omfattande bibliotek med historiska och teologiska skrifter. De antar, att studiet av dessa verk kommer att vara till stor fördel, när de skall finna ut hur de bäst skall nå människorna. Detta är ett misstag. När jag ser hyllor bågnande med dessa böcker, varav somliga sällan blir uppslagna, tänker jag: Varför lägga ut pengar på sådant, som inte är bröd? Det sjätte kapitlet i Johannesevangeliet berättar mycket mera för oss, än vi kan hitta i dylika verk. Kristus säger: ”’Jag är livets bröd.” ”De ord som jag har talat till er är Ande och liv.” Joh. 6:35, 63.
Det förekommer ett studium av historien, som inte skall fördömas. Kyrkohistoria utgjorde ett av ämnena i profetskolorna. I uppteckningen av Hans hantering av länderna gick det att spåra Jehovas fotspår. I dag skall vi se på Guds bemötande av folken på samma sätt. I historien skall vi se uppfyllelsen av profetior, studera Försynens verk inom de stora reformrörelserna, och förstå händelseutvecklingen när länderna samlas inför slutkampen under den stora striden.
Men alltför ofta drivs inte de, som studerar dessa böcker, av en önskan om att nära sinnet och själen. Nej, de vill snarare bli bekanta med filosofer och teologer, för att framställa kristendomen för människorna på de lärdes språk och med deras uttryckssätt.
”Lär av Mig”, sade den störste Lärare, som världen någonsin känt till. ”Ta på er Mitt ok, lär er Mitt saktmod och Min ödmjukhet.” Er intellektuella stolthet underlättar inte kommunikationen med själar, som håller på att dö för att de saknar (308) livets bröd. Vid ert studerande av dessa böcker låter ni dem, i sinne och hjärta, ersätta de praktiska lärdomar, som ni borde dra med den Store Lärarens hjälp. Människorna förses inte med frukterna av detta studerande. Ytterst litet av det studerande och forskande, som är så tröttande för sinnet, tillhandahåller förmågor som gör en person till en framgångsrik själavinnare.
Män och kvinnor, som tillbringar sina liv med vardagligt arbete, behöver ord som är lika enkla som dem, vilka Kristus använde i Sin undervisning – ord som är lätta att förstå. Frälsaren kom ”för att förkunna evangeliet för de fattiga.” Och det står skrivet, att: ”Den stora folkskaran lyssnade gärna på honom.” De, som lär ut sanningen för vår tid, behöver djupare insikt i Hans lärdomar.
Den levande Gudens ord är den högsta formen av utbildning. De genomtänkta fraser, som är avsedda att behaga smaken åt förmodat förfinat folk, missar målet. De, som tjänar människorna, behöver äta livets bröd. Detta kommer att ge dem andlig styrka; sedan kommer de att kunna tjäna alla slags människor. Församlingens fromhet eller andliga kraft upprätthålls genom att äta det bröd, som kommit ned från himmelen. Vi skall lära oss den sanna gudaktighetens enkelhet vid Jesu fötter.
Myter och sagor
Vid undervisningen av barn och unga ges numera sagor, myter och påhittade berättelser stort utrymme. Böcker av denna art används på skolorna, och de går att hitta i många hem. Hur kan kristna föräldrar låta sina barn läsa böcker, som är så fulla av lögn? När barnen frågar vad dessa berättelser – som går så på tvärs mot deras föräldrars undervisning – betyder, får de till svar att berättelserna inte är (309) sanna; men därmed är inte de farliga verkningarna av deras bruk borta. Tankarna, som framställs i dessa böcker, leder barnen vilse. De ingjuter falska uppfattningar om livet och ger upphov till samt uppammar en önskan om det overkliga.
Det omfattande bruket av sådana böcker i vår tid är ett av Satans sluga konstgrepp. Han söker att leda bort gamlas och ungas uppmärksamhet från det stora förberedelseverket inför de händelser, som skall inträffa på jorden. Hans avsikt är, att våra barn och unga skall svepas bort av de själsförödande bedrägerier, som han låter översvämma världen. Alltså söker han att leda bort tankarna från Guds ord, och härigenom förhindra att de får kunskap om de sanningar, som skulle utgöra deras värn.
Aldrig skulle böcker innehållande sanningens förvrängning läggas fram för barn eller ungdom. Och om de i mogen ålder ingenting hade att skaffa med slika böcker, skulle de vara mycket tryggare.
Ett renare källsprång
Vi har överflöd på det som är äkta, det som är gudomligt. De, som törstar efter kunskap, behöver inte uppsöka några nedsmutsade källor.
Kristus framställde sanningens grundvalar i evangeliet. Hans undervisning låter oss dricka av de rena strömmarna från Guds tron.
Kristus kunde ha försett människorna med kunskap, som skulle ha ställt all dittills vunnen insikt i skuggan och förpassat alla upptäckter in i bakgrunden. Han kunde ha löst gåta efter gåta, och ha riktat följande släktens samlade tänkande till tidens slut. Dock avstod Han aldrig ett ögonblick från att lära ut frälsningens (310) vetenskap. Han värdesatte och använde endast Sin tid, Sina förmågor och Sitt liv till att säkerställa mänskosjälars frälsning. Han kom för att söka efter och frälsa det som gått förlorat, och Han vägrade att låta Sig distraheras från Sin stora föresats. Han lät ingenting föra Sig på villospår.
Kristus förmedlade endast kunskap, som gick att använda. Han undervisade bara folket om sådant, som de behövde veta och kunna i vardagen. Han tillfredsställde aldrig deras nyfikenhet, som kom dem att snokande uppsöka Honom med frågor. Sådana spörsmål bemötte Han med allvarliga, uppriktiga, kraftfulla vädjanden. Åt dem, som så ivrigt ville plocka frukten på kunskapens träd, erbjöd Han frukten från livets träd. De fann varje tillfartsväg förbommad, förutom den smala väg, som leder till Gud. Varje källa var förseglad, förutom källan till evigt liv.
Vår Frälsare uppmuntrade ingen till att gå på dåtidens rabbinskolor av den orsaken, att de skulle ha fått sina sinnen fördärvade av det ständigt upprepade ”De säger”, eller ”Det har sagts”. Varför skulle då vi godta människors osäkra ord som upphöjd visdom, när en större, säker visdom står till vårt förfogande?
Det, som Gud har visat mig av det eviga, och av människors svaghet, har gjort ett djupt intryck på mitt sinne och påverkat så väl mitt liv som mitt sinnelag. Jag kan inte se någonting hos människan, som borde upphöjas eller prisas eller äras. Jag kan inte se någon orsak till, att vi borde lita på och hylla världsligt kloka personers åsikter. Hur skulle sådana, som är i fullständig avsaknad av gudomligt ljus, kunna ha korrekta uppfattningar om Guds planer och tillvägagångssätt?
Jag är villig, att bli undervisad av Honom som skapade himlarna och jorden, av Honom som satte upp stjärnorna i deras ordning på himmelens (311) valv och tilldelade solen och månen deras uppgifter. Jag behöver inte uppsöka otroende författare. Jag väljer, att låta mig läras av Gud.
Hjärtats utbildning
Det är riktigt, att de unga skulle känna att de måste uppnå högsta möjliga utveckling av sinnets krafter. Vi bör inte begränsa den utbildning, som Gud inte satt någon gräns för. Men våra insikter blir gagnlösa, om vi inte använder dem till Guds ära och mänsklighetens bästa. Med mindre vårt vetande är ett steg på vägen till uppnåendet av de ädlaste avsikter, är det värdelöst.
Det vi behöver, är kunskap som stärker sinne och själ, som gör oss till bättre män och kvinnor.
Hjärtats utbildning är av större betydelse, än den kunskap som uppnås med hjälp av böcker. Det är klokt, ja, väsentligt, att vinna kunskap om den värld vi lever i; men om vi inte tar med evigheten i beräkningen, kommer vi att drabbas av ett evigt misslyckande.
Det är inte riktigt att belasta hjärnan med studier som kräver stor koncentration, men som inte omsätts i praktiken. Detta slags utbildning är en förlust för eleven. Dessa studier släcker elevens önskan om och lust för den utbildning, som skulle göra honom duglig för tjänst och låta honom fullgöra sina plikter.
Om de unga insåge sin egen svaghet, skulle de i Gud finna sin starkhet. Om de försöker att bli undervisade av Honom, kommer de att bli visa genom Hans visdom, och deras liv kommer att bära frukt i form av välsignelse för världen. Men om de endast låter sinnet sysselsätta sig med världsligt och spekulativt studerande, och härigenom skiljer sig från Gud, kommer de att förlora allt som berikar livet.