(97) Efterhand som tiden går blir det allt mer och mer uppenbart, att Guds straffdomar drabbar världen. Genom eldsvådor, översvämningar och jordbävningar varnar han jordens inbyggare om sin nära förestående ankomst. Den tid närmar sig, när den stora krisen i världens historia kommer och då allt som sker i Guds regering, kommer att iakttas med det djupaste intresse och obeskrivlig ångest. I snabb följd kommer Guds straffdomar att avlösa varandra – eldsvådor, översvämningar och jordbävningar och dessutom krig och blodsutgjutelse.
O, att folket ville känna sin besökelsetid. Det finns många som ännu inte har hört den prövande sanningen för denna tid. Det finns många som Guds Ande arbetar med. Tiden för Guds förödande straffdomar är en nådens tid för dem som inte har fått tillfälle att lära känna sanningen. Herren ser i nåd till dessa. Hans medkännande hjärta blir rört. Hans hand är ännu uträckt för att frälsa, men dörrarna förblir trots detta stängda för dem som inte vill gå in. Guds barmhärtighet visar sig i hans långt gående tålamod. Han håller sina straffdomar tillbaka medan han väntar på att varningens budskap skall förkunnas för dem. O, om vårt folk ville som en börda känna det ansvar som vilar på dem att förkunna nådens sista budskap för världen. Vilket sällsamt arbete skulle då inte bli utfört.
Lägg märke till städerna och deras behov av evangelium. Behovet av nitiska arbetare bland människomassorna i städerna har blivit framställt för mig i över tjugo år. Vem känner en börda för de stora städerna? Några få har känt bördan, men i förhållande till det (98) stora behovet och de många tillfällena har man ägnat detta arbete bara ringa uppmärksamhet.
Städerna i de östra staterna
Jag har fått instruktion om att budskapet åter skall med stor kraft förkunnas i de östra staterna. I många av de stora städerna i dessa stater blev den första och den andra ängelns budskap förkunnat under rörelsen 1844.
Åt oss som Guds tjänare har den tredje angelns budskap blivit anförtrott, det avslutande budskapet som skall bereda ett folk för Konungens ankomst. Vi skall göra varje tänkbar ansträngning för att förmedla kunskap om sanningen till alla som vill lyssna. Och det finns många som vill lyssna. Överallt i de stora städerna har Gud uppriktiga människor som är intresserade av det som är sanning.
Tiden är kort och Herren vill att det som har samband med hans sak skall bringas i ordning. Han vill att det allvarliga budskapet om varning och inbjudan skall förkunnas i så vida kretsar som hans budbärare kan föra det. Ingenting som kan hindra budskapet att göra framgång får hindra oss i våra planer. ”Upprepa budskapet, upprepa budskapet!” var de ord som gång på gång blev sagda till mig. ”Säg till mitt folk att de måste upprepa budskapet på de platser där det först blev förkunnat och där församling efter församling ställde sig på sanningens sida, under det att Guds kraft på ett märkbart sätt bekräftade budskapet.”
Under åratal kämpade pionjärerna i vår verksamhet med fattigdom och många svårigheter för att få sanningen för denna tid baserad på fördelaktig grund. De arbetade oförtröttligt med små hjälpmedel, och Herren välsignade deras anspråkslösa ansträngningar. Budskapet gick fram med kraft i de östra staterna och utvidgades mot väster till dess att inflytelserika centra (99) hade upprättats på många platser. Våra arbetare kommer kanske i dag inte att möta alla de prövningar som vi fick möta under dessa tidiga dagar. Förhållandena har blivit förändrade, men detta får inte leda till att man slappnar av i sin möda.
När nu Herren bjuder oss att vi skall förkunna budskapet på nytt med kraft i de östra staterna och när han bjuder oss att gå in såväl i städerna i Sydstaterna som i Väst- och Nordstaterna bör vi då inte alla såsom en man svara på hans kallelse och lyda hans befallning? Skall vi inte lägga planer för att sända våra budbärare överallt till dessa platser och ge dem rikligt stöd? Skall inte Guds tjänare ta upp arbetet i dessa tätt befolkade centra så att de på dessa platser kan höja sin röst med varning till människomassorna? Varför har vi våra konferenser, om de inte skulle främja just detta arbete?
I Portland, Maine; i Boston och städerna runtom; i New York och de befolkningstäta städerna i närheten; i Philadelphia och Baltimore och Washington, önskar Herren att vi skall förkunna den tredje ängelns budskap med kraft. Vi kan inte utöva denna kraft själva, men vi kan välja ut män med förmåga och ivra för att de skall gå in på dessa möjligheternas gator och där förkunna budskapet i den Helige Andes kraft. Vi måste planera för att i dessa städer placera dugliga män som kan presentera den tredje ängelns budskap på ett så kraftfullt sätt att det kommer att träffa rätt i hjärtat. Män som kan göra detta arbete (100) har vi inte råd att samla på en plats för att göra ett arbete som andra kan göra.
När dessa arbetare talar sanningen och efterlever sanningen och beder om framgång för sanningen, kommer Gud att påverka människors hjärtan. När de arbetar med all den kraft Gud ger dem, och de i hjärtats ödmjukhet sätter all sin tillit till honom, kommer deras arbete inte att bli utan frukt. Deras ihärdiga ansträngningar för att låta människor få kunskap om sanningen för denna tid kommer att stödjas av heliga änglar, och många människor kommer att bli frälsta.
Frikostighet i missionsarbetet
Sydstaterna måste få del av ljuset från sanningen för denna tid. Säg inte: ”Våra bokförlag och våra församlingar behöver mer hjälp. Vi behöver själva alla de medel vi kan komma över för att utföra den verksamhet som redan har upprättats.” Den ene efter den andre har stängt dörren för vissa missionsverksamhetsformer, därför att de har varit rädda för att detta arbete skulle kräva medel som de gärna vill ha till andra uppgifter. Mina bröder, ni behöver mer av Kristi sinne. Lyft er fana högre, så kommer de som nyligen har blivit omvända till sanningen, att förstå att de har en uppgift att utföra. På det sättet kommer de medel som skall befrämja verket att ständigt öka.
Kan vi vänta oss, att invånarna i städerna skall komma och säga: ”Om ni vill komma till oss och predika, skall vi hjälpa er med att utföra detta och detta”? Vad vet de om vårt budskap? Låt oss göra vad vi kan för att varna dessa människor som håller på att gå under utan att vara varnade och utan att vara frälsta. Herren vill att vi på det sättet skall låta vårt ljus lysa för människorna, så att hans Helige Ande kan förmedla sanningen till uppriktiga människor som söker honom.
När vi utför detta arbete kommer vi snart att få se medel flyta (101) in i våra förrådskamrar, och vi kommer att få pengar tillräckligt för att utföra en mer omfattande och vidsträckt verksamhet. Rika människor kommer att ta emot sanningen och ge av sina medel för att befrämja Guds verk. Jag har fått instruktion om att det finns mycket pengar i de städer där vi ännu inte har någon verksamhet. Gud har intresserade människor där. Gå till dem. Undervisa dem såsom Kristus undervisade. Ge dem sanningen. De kommer att ta emot den. Och lika säkert som att uppriktiga människor omvänder sig, kommer deras medel att helgas till Herrens tjänst och vi skall få se att våra hjälpkällor kommer att öka.
O, att vi kunde se behovet i dessa städer såsom Gud ser det. I en tid som denna skall varje hand vara sysselsatt. Herren kommer. Anden är nära och kommer snabbt. Inom en kort tid har vi inte längre den frihet till att arbeta som vi nu har. Vi står inför ett fruktansvärt ansvar och det vi gör måste vi göra snabbt.
Ett motiv till tjänst
Ganska nyligen blev jag under nattens timmar väckt ur min sömn och fick en inblick i Kristi lidanden för människorna. Hans uppoffring, det hån och förakt han blev utsatt för av ogudaktiga människor, hans själsångest i Getsemane, hur han blev förrådd och korsfäst, alltsammans blev levande skildrat för mig.
Jag såg Kristus mitt i en stor församling av människor. Han sökte inpränta sina lärdomar i deras sinnen. Men de föraktade och förkastade honom. Människorna överöste honom med grovheter och oförskämdheter. Det gjorde mig verkligen ont att se allt detta. Jag ropade till Gud: ”Vad skall ske med denna folkmassa? Ingen vill ge upp sin upphöjda åsikt om sig själv och söka (102) Herren, som de små barnen gör. Skall ingen komma till Gud med förkrossat hjärta i ånger och bekännelse?”
Jag fick en framställning av Kristi själskamp i Getsemane då den hemlighetsfulla kalken skakade i Återlösarens hand. ”Min Fader”, bad han, ”om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Dock icke som jag vill, utan såsom du vill!” (Matt. 26:39.) Under det att han vädjade till sin Fader föll stora blodsdroppar från hans ansikte ned på jorden. Mörkrets makter samlade sig omkring Frälsaren för att göra hans själ modlös.
Kristus reste sig upp från marken och gick bort till den plats där han hade lämnat sina lärjungar och uppmanat dem att vaka och bedja med honom för att de inte skulle bli övervunna av frestelsen. Han ville se om de förstod hans själskamp. Han behövde mänsklig medkänsla. Men han fann dem sovande. Tre gånger gick han på det sättet bort till dem, och varje gång låg de och sov.
Tre gånger bad Frälsaren: ”Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig.” Det var här som en förlorad världs öde låg i vågskålen. Om han vägrade att dricka kalken, skulle följden bli evig undergång för människosläktet. Men en ängel från himmelen styrkte Guds Son att ta kalken och dricka dess bittra smärta.
Hur få är det inte som förstår att allt detta gjordes för varje enskild av dem. Hur få är det som säger: ”Det var för mig, för att jag skulle kunna utveckla en karaktär för det kommande eviga livet!”
Under det att dessa ting så levande framställdes för mig tänkte jag: ”Jag kommer aldrig att kunna framhålla detta ämne för folket sådant som det verkligen är.” Och jag har bara gett er en svag föreställning av det som visades mig. När jag har tänkt på denna kalk som darrade i Kristi händer (103) och när jag har förstått att han kunde ha vägrat att dricka den och överlämnat världen till att omkomma i synd, har jag gett löftet att alla krafter i mitt liv skall vigas åt uppgiften att vinna människor för honom.
Kristus kom till jorden för att lida och dö för att vi, genom att öva tro på honom och ta emot hans förtjänst, skulle kunna bli Guds medarbetare. Det var Frälsarens avsikt att då han hade farit upp till himmelen för att bli förebedjare för människorna, skulle hans efterföljare fortsätta det arbete som han hade påbörjat. Skall de mänskliga redskapen inte visa något särskilt intresse för att föra ljuset i evangelii budskap till dem som sitter i mörker? Det finns några som är villiga att gå ut till jordens ändar för att förmedla sanningens ljus till människorna, men Gud kräver att var och en som känner sanningen skall söka vinna andra för kärleken till sanningen. Om vi inte är villiga att göra särskilda uppoffringar för att rädda människor som är på väg mot undergång, hur skall vi då kunna bli aktade värdiga att få gå in i Guds sal?
Det finns en personlig uppgift åt var och en av oss. Jag vet att det finns många som ställer sig i det riktiga förhållandet till Kristus och som är besjälade av denna enda tanke att förmedla budskapet om sanningen för vår tid till världen. De är alltid beredda att bjuda ut sina tjänster. Men det plågar mitt hjärta när jag ser så många som är tillfreds med en ytlig erfarenhet, en erfarenhet som kostar dem så litet. Deras liv avslöjar att för dem har Kristus dött förgäves.
Om du inte känner att det är en heder att få ta del i Kristi lidanden, om du inte känner någon börda i din själ för dem som går förlorade och om du är ovillig att uppoffra något för att kunna spara medel för det arbete som skall utföras, finns det ingen plats för dig i Guds (104) rike. Vi behöver ha del med Kristus i hans lidanden och självförnekelse vid varje steg. Vi har behov av att Guds Ande skall vila över oss och leda oss att ständigt visa självförsakelse.
Gör dig redo
”Se, jag kommer snart och har med mig min lön för att vedergälla var och en efter som hans gärningar äro.” (Upp. 22:12.) När Kristus kommer skall han granska varje gåva. Han skall avkräva ränta på det kapital som han har anförtrott oss. Genom sin egen ödmjukhet och själsångest, genom sitt strävsamma liv och sin skamfulla död har Kristus betalat för den tjänst som utförs av alla som har tagit emot hans namn och bekänt sig vara hans tjänare. Alla står under den högsta förpliktelse att förkovra sina gåvor i arbetet för att vinna människor för honom. Ni hör ”icke eder själva till”, säger han, ”I ären dyrt köpta”. Ära därför Gud genom ett liv i tjänst som kommer att vinna människor från synd till rättfärdighet. (1 Kor. 6:19, 20.) Vi är köpta till priset av Kristi eget liv, köpta för att vi skall ge tillbaka till honom hans eget i trogen tjänst.
Vi har nu inte tid att använda våra krafter och gåvor för världsliga angelägenheter. Skall vi vara upptagna med att tjäna världen, tjäna oss själva och gå miste om det eviga livet i himmelens salighet? Nej, det har vi inte råd till. Låt oss använda varje gåva i Guds verk. De som tar emot sanningen skall genom sin insats öka antalet människor som kan bli Guds medarbetare. Människor skall upplyftas och undervisas om att tjäna Gud på ett förståndigt sätt. De skall ständigt växa till i kunskap om rättfärdigheten.
Hela himmelen är intresserad av att det arbete som Kristus kom till världen för att utföra blir utfört. Himmelens (105) redskap öppnar vägar, så att sanningens ljus kan lysa ut till de mörka platserna på jorden. Änglar väntar på att kunna hjälpa dem som vill ta itu med det arbete som i åratal har blivit utpekat för oss. Skall vi inte visa intresse för att arbetsmetoder och medel sätts i funktion för påbörjande av verksamhet i städerna? Många tillfällen har gått förlorade därför att vi har försummat att göra detta arbete genast och därför att vi har underlåtit att gå fram i tro. Herren säger: ”Hade ni trott på det budskap jag har sänt skulle det inte ha förelegat en sådan brist på arbetare och på medel att underhålla dessa.”
Kristi ankomst är nära och närmar sig snabbt. Tiden att arbeta är kort och människor går sin undergång till mötes. Ängeln sade: ”Skulle inte de människor som har fått stort ljus samarbeta med honom som sände sin Son till världen för att bringa ljus och frälsning till människorna?” Skall de som har tagit emot kunskap om sanningen rad för rad, bud för bud, litet här och litet där, visa så ringa tacksamhet till honom som kom till jorden för att hans gudomliga kraft skulle kunna bli varje troende människas arvslott? Det var på detta sätt som Kristi gudom skulle bli verksam för människosläktets frälsning. Vår store Översteprästs förbön har makt inför Guds tron. Planen blev lagd i himmelen. Skall de som blivit köpta för så högt pris, underlåta att värdesätta denna stora frälsning?
Herren kan inte berömma ett folk som bekänner sig vara gudfruktigt och att tro på Kristi nära förestående ankomst och som ändå försummar att varna städerna för de straffdomar som snart skall drabba landet. De som handlar så kommer snart att bli dömda för sin försummelse. Kristus gav sitt liv för att frälsa de människor som går förlorade i sina synder. Skall vi vägra att utföra det arbete som har lagts på oss, vägra att samarbeta med Gud och de himmelska sändebuden? Det finns tusentals (106) som handlar så och som underlåter att bli ett med Kristus. De försummar att låta Kristi stora offer stråla fram i livet i en frälsande nåd som låter sanningen komma fram i rättfärdighetsgärningar. Detta är ändå det arbete som gavs människorna genom Guds Sons offer. Kan vi fortsätta att vara likgiltiga när vi vet detta? Jag förmanar våra bröder att vakna upp. De andliga förmågorna blir försvagade och kommer att dö, om de inte används för att vinna människor för Kristus. Vilken ursäkt kan man komma med för att man försummat den härliga, stora gärning som Kristus gav sitt liv för att fullborda?
De få dagar vi har här på jorden har vi inte råd att använda till glam och tomhet. Vi behöver ödmjuka våra sinnen inför Gud, för att var och en skall kunna dricka av sanningen och låta den genomföra den förvandling som kan överbevisa världen om att detta verkligen är Guds sanning. Låt livet vara fördolt med Kristus i Gud. Bara när vi söker Herren på samma sätt som små barn, när vi inte längre är upptagna med att finna fel hos våra bröder och systrar eller hos dem som trofast söker bära ansvar inom verket, och när vi söker att bringa hjärtan i överensstämmelse med Gud, kan han använda oss till ära för sitt namn.
Vi behöver alla inta en ståndpunkt av självuppoffring inför Gud, om vårt arbete skall godtas av honom. Låt oss tänka på att bekännelsen ingenting betyder, om vi inte har sanningen i hjärtat. Vad vi behöver är att Guds kraft till omvändelse griper oss, för att vi skall kunna förstå en förtappad världs behov. Bördan i mitt budskap till er är: ”Gör er redo, gör er redo att möta Herren. Gör era lampor i ordning och låt sanningens ljus lysa på gator och i gränder. Det finns en värld som skall varnas om att alltings slut närmar sig.”
Mina bröder och systrar, sök Herren medan han låter sig finnas. Det kommer en dag, när de som har (107) kastat bort tid och tillfällen, skulle önska att de hade sökt honom. Gud har gett er förmåga att tänka. Han vill att ni skall hålla er på förnuftets och arbetets väg. Han vill att ni skall gå ut till våra församlingar för att utföra ett energiskt arbete för honom. Han vill att ni skall börja att hålla möten för dem som står utanför församlingen, så att människor kan få höra sanningen i detta sista varningsbudskap. Det finns platser där ni blir mottagna med glädje, där människor kommer att tacka er för att ni kommer dem till hjälp. Må Herren hjälpa er till att ta itu med detta arbete som aldrig tidigare.
Låt oss börja arbeta för dem som ännu inte har fått ljuset. ”Mig är given all makt i himmelen och på jorden”, sade Frälsaren, ”och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände!” (Matt. 28:18, 20.) Det vi behöver är en levande tro, tro till att över Josefs öppnade grav förkunna att vi har en levande Frälsare, en Frälsare som vill gå framför oss och som kommer att arbeta tillsammans med oss. Gud kommer att utföra arbetet, om vi vill förse honom med redskapen. Vad vi behöver är att vi beder ändå mycket mera och visar mycket mindre otro. Vi behöver lyfta fanan högre och högre inför folket. Vi behöver tänka på att Kristus alltid står vid vår högra sida, när vi förkunnar frihet för de fångna och delar ut livets bröd till hungrande människor. Om vi ständigt gör det klart för oss hur nödvändigt och viktigt vårt arbete är, kommer Guds frälsning att bli uppenbarad på ett underbart sätt.
Må Gud hjälpa oss att ta på oss rustningen och arbeta på ett sätt som visar att vi menar allvar, att människor är värda att räddas. Låt oss söka en ny omvändelse. Vi behöver Guds Andes närvaro ibland oss, så att våra hjärtan blir milda och så att någon bitter anda inte kommer in i vårt arbete. Min bön är att den helige Ande fullt och helt skall ta våra hjärtan i besittning. Låt oss bete oss som (108) Guds barn, som söker honom för att få råd och som är beredda att genomföra hans planer, varhelst de uppenbaras för oss. Gud kommer att bli förhärligad genom ett sådant folk, och de som ser vår iver kommer att säga amen, ja, amen.
”Vakna upp, vakna upp, ikläd dig din makt, o Sion; ikläd dig din högtidsskrud, Jerusalem, du heliga stad; . . . Huru ljuvliga äro icke glädjebudbärarens fotsteg, när han kommer över bergen för att förkunna frid och frambära gott budskap och förkunna frälsning, i det han säger till Sion: ’Din Gud är nu konung.’ Hör, huru dina väktare upphäva sin röst och jubla allasammans, ty de se för sina ögon, huru Herren vänder tillbaka till Sion.
Ja, bristen ut i jubel tillsammans, I Jerusalems ruiner; ty Herren tröstar sitt folk, han förlossar Jerusalem. Herren blottar sin heliga arm inför alla hedningars ögon, och alla jordens ändar få se vår Guds frälsning.” Jes. 51:1-10.