a) Mycket snart komma bland främmande nationer strid och förtryck att utbryta med en styrka, som I nu icke kunnen föreställa eder. Det är nödvändigt för eder att förstå, huru viktigt det är att bliva känd med Gud i bönen. När I haven förvissningen om att han hör eder, kunnen I också vara glada i trång mål; I kommen icke att giva rum för förtvivlan, emedan I erfaren Guds krafts livgivande inflytande på edra hjärtan. Vad vi behöva, är sanningen. Ingenting kan intaga dess plats - denna heliga, högtidligt allvarliga sanning - som skall sätta oss i stånd att bestå i prövningen, som också Kristus bestod i den. - Leben und Wirken, s. 479-480.
b) De, som anförtrotts ledningen av våra skolor och anstalter, skulle flitigt vaka över sig själva, att de icke genom sina ord eller sin mening föra lärjungarna in på en falsk väg. De, som meddela bibelundervisning i våra skolor och församlingar, ha ingen frihet att uttala sin dom för eller emot politikerna eller politiska mål, ty därigenom uppröras andras sinnen och föranleder envar att försvara sin älsklings åsikt. Bland dem, som föregiva sig tro den närvarande sanningen, finnes det några, som sålunda förmås att uttala sina maningar och vad de föredraga med avseende på politik, så att det uppstår söndringar inom för samlingen.
Herren vill, att hans folk skall förbigå politiska frågor. I dessa ting är tystnad vältalighet. Kristus kallar sina efterföljare att vara ett i de rena evangeliska grundsatserna, som tydligt äro uppenbarade i Guds ord. Vi kunna icke med säkerhet giva vår röst för något som helst politiskt parti, ty vi veta icke för vem vi rösta. Vi kunna icke med säkerhet deltaga i någon som helst politisk plan. Vi kunna icke verka för att behaga män, som skola använda sig av sitt inflytande för att undertrycka religionsfriheten och skola öva våld för att tvinga sina medmänniskor att beakta söndagen såsom sabbat. Den första veckodagen är ingen dag, som skall äras; den är en falsk sabbat, och den himmelska familjens medlemmar kunna icke ha något gemensamt med de människor, som upphöja denna dag och överträda Guds lag genom att trampa hans sabbat under fötterna. Guds barn få icke rösta för att få sådana människor till ett ämbete; ty om de göra detta, bliva de delaktiga med dem i de synder, som de begå i sitt ämbete.
Vi få icke på något sätt sätta våra grundsatser på spel, i det vi hängiva oss åt meningar och fördomar, som vi kanske omhuldat, innan vi förenade oss med Guds folk. Vi ha låtit upptaga oss i Herrens här och skulle icke kämpa på fiendens utan på Kristi sida, där vi i känslor, handlingar, ande och gemenskap kunna bilda ett förenat helt. De, som i sanning äro kristna, äro grenar i det sanna vinträdet och skola frambringa samma frukter som detta; de komma att handla i harmoni med varandra och i kristlig gemenskap. De bära icke några politiska kännetecken, utan Kristi tecken.
Vad skola vi då göra? Låta de politiska frågorna vara. ”Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med. mörker? Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror?" 2 Kor. 6:14-15. Vad kunna dessa båda partier ha gemensamt? Det kan ingen förbindelse och intet gemensamt finnas mellan dem. – Gospel Workers, p. 391-392. Dien. d. Evgl., s. 345-347.
c) De lärare i församlingen eller på skolan, som utmärka sig genom sin iver i politik, skola genast avsättas från sitt arbete och ansvar; ty Herren skall ej verka med dem. Tionden bör ej användas för att betala någon, som håller tal över politiska frågor. Varje lärare, prec1ih:ant eller. ledare i våra led, som drives av önskan att framhålla sina politiska åsikter, bör omvända s ig till sanningen eller upphöra med sitt arbete. Hans inflytande måste vittna om, att han är Guds medarbetare, i det han vinner själar för Kristus; i annat fall måste bevillningen tagas från honom. Om han ej ändrar sig, kommer han endast att göra skada. - Gospel Workers, p. 293. Dien. d. Evgl., s. 374-348.
d) Åter och åter blev Kristus ombedd att avgöra lagliga och politiska frågor; men han avslog att inblanda sig i timliga angelägenheter. Han stod här på jorden som huvudet för det stora andliga riket, som han var kommen att upprätta - rättfärdighetens rike. Hans lära förklarade tydligt de förädlande, helgande grundsatser, som regera detta rike. Han visade att rättfärdighet, barmhärtighet och kärlek äro de ledande krafterna i Jehovas rike. - Test., Vol. 9, p. 218. Gospel Workers, p. 396. Dien. d. Evgl., s. 351.
e) Satan har sin lust i krig; ty det uppväcker själens lägsta passioner och inför i evigheten sina offer, befläckade med brott och blod. Det är därför hans avsikt att uppegga nationerna till krig mot varandra; ty därigenom kan han avvända folkets sinnen från att bereda sig för Herrens dag. - Den stora striden, s. 682.