a) Somliga hava påstått, att de varningar, råd och tillrättavisningar, som Herren givit genom sin tjänarinna, så framt de icke kommit genom särskilda syner för varje enskilt fall, icke hava mera värde än råd och varningar ur andra källor. I somliga fall har det framhållits, att jag vid givandet av vittnesbörd för församlingen och enskilda blivit vid skrivningen påverkad genom brev, som jag erhållit av församlingsmedlemmar. Det har funnits personer, som förklarat, att vittnesbörden som framställts vara givna av Guds Ande, endast vore uttryck av mitt eget omdöme och vilade på de underrättelser, som jag samlat ur mänskliga källor. Dessa påståenden äro alltigenom falska.
Paulus var en av Guds Ande upplyst apostel, men Herren uppenbarade icke alltid för honom sitt folks tillstånd.
Han var satt till församlingens vårdare och måste hava akt på själarna såsom en, den där måste avlägga räkenskap inför Gud. Skulle han då icke fästa något avseende vid underrättelserna om deras laglöshet och oenighet? Säker igen, och den varning han sände dem var lika mycket skriven under ingivelse av Guds Ande som alla hans övriga epistlar. Men då tillrättavisningarna anlände, förblevo många oförbättrade. De intogo den ståndpunkten; att Gud icke talat till dem genom Paulus, utan att Paulus blott sagt dem sin mänskliga mening; och att, deras eget omdöme vore lika gott som hans. Sådant är ock förhållandet med många av vårt folk, som avvikit från de gamla stigarna och följt sitt eget förstånd. – Vittnesb., s. 42-44
b) Jag befann mig nyligen i drömmen inför en församling, och några av de närvarande bemödade sig att utplåna intrycket av ett mycket högtidligt, varnande vittnesbörd, som jag givit dem. De sade: ”Vi tro syster Whites vittnesbörd" men när hon säger oss saker, som hon icke direkt i en syn sett angående det ifrågavarande fallet, så har hennes ord icke mera värde rör oss än varje annan persons ord.” Guds Ande kom över mig och jag stod upp och bestraffade dem i Herrens namn. Jag upprepade i huvudsak det, som jag här ovan sagt om väktaren. Detta sade jag, passar in på edert och mitt fall.
Om nu de, till vilka dessa högtidliga varningar äro riktade, säga: ”Det är endast syster Whites personliga mening" jag" kommer dock att följa mitt eget omdömen, och om de fortfara att göra de ting, för vilka de blivit varnade, så visa de, att de förakta Guds råd, och följden blir just den, som Herrens Ande visade mig, att den skulle bliva: skada för Guds verk och deras eget fördärv…
Om I, mina bröder, som sedan många år haven varit bekanta med mig och mitt arbete, intagen den ståndpunkten, att mitt rad icke är mera värt än deras, som icke särskilt blivit uppfostrade för verket, så bedjen mig icke att förena mig med eder i arbetet. Intagen I denna ställning, så skolen I ovillkorligen motarbeta inflytandet av min verksamhet. Om I kännen eder fullkomligt lika säkra, då I följen edra egna hjärtans "ingivelser, - som då I följen det: ljus, som blivit genom Guds utvalda tjänarinna, så är faran på eder sida. I skolen bliva dömda,; emedan I förkastat det ljus himmelen. givit eder. – Vittnesb., s. 47-48.
c) Låt vittnesbörden bedömas efter sina frukter. Hurudan är anden i deras läror? Hurudant har resultatet av deras inflytande varit? Alla, som önska det, kunna göra sig bekanta medfrukterna av dessa syner. Alla dessa år igenom har Gud i sin vishet bevarat dem och stärkt dem mot satans motstånd och mot inflytandet av de mänskliga redskap som understödja satan i hems verksamnet.
Antingen är Gud sin församlings lärare, vilken bestraffar dess orättfärdighet och stärker dess tro, eller också är han det icke. Detta verk är Guds verk, eller också är det icke. Gud gör intet i gemenskap med satan. Mitt ,verk bär antingen Guds stämpel eller fiendens. Det gives intet halvt arbete härvidlag. Vittnesbörden äro av Guds Ande eller av djävulens.
När Herren uppenbarat sig genom profetiens ande, har forntid, nutid och framtid passerat förbi mig. Jag har blivit i syner visad personer som jag aldrig sett, och åratal därefter har jag känt igen dem, då jag sett dem. Jag har blivit väckt ur min sömn med angelägenheter livligt föresvävande mig, vilka förut framställts för mig; och jag här vid midnatt skrivit brev, som genomkorsat kontinenten och anlänt till sin bestämmelseort just vid en tidpunkt, då de räddat, Guds verk från stor olycka. Detta har sedan många år varit mitt arbete. En makt har drivit mig att bestraffa villfarelser, på vilka jag aldrig tänkt. Är denna de senaste trettio årens verksamhet ovanefter eller nedanefter? Vittnesb." s. 26-27
d) Då jag begav mig till Colorado, bar jag en sådan stor börda för eder att jag i min svaghet skrev många sidor, som skulle föreläsas på edra lägermöten. Klockan tre på morgonen steg jag upp, svag och bävande; för att skriva till eder. Gud har talat genom lera.
I sägen kanske, att detta var blott ett brev. Ja,det var blott ett brev, men ingivet genom Guds Ande, för att visa eder de ting, som blivit uppenbarade för mig. I de brev jag skriver, och i de vittnesbörd jag giver, framhåller jag för eder, vad Herren har visat, mig. Jag skriver icke en enda artikel på papperet, som uttrycker mina egna åsikter. Dessa innehålla de syner som Herren visat mig. De äro dyrbara ljusstrålar, som lysa från Guds tron. - Test., Vol. 5 ,p.67.
e) När I försöken att skjuta åt sidan Guds råd för att tillfredsställa eder själva, när i förminsken Guds, folks tillit till vittnesbörden, som han sänt det, gören I uppror mot Gud lika säkert, som Kora, Datan och Abiram. I kännen deras historia. I veten, huru hårdnackade de voro i sina åsikter. De tyckte, att deras omdöme var bättre än Moses och att Moses gjorde Israel stor orätt. De, som förenade sig med dem, voro så fasta i sina åsikter, att, i trots av att Guds straffdom på ett alldeles särskilt sätt förgjorde dessa ledare och furstar, de överlevande ändå nästa morgon kommo och sade till Moses: I haven dödat Herrens folk! Vi se här av, vilket fruktansvärt bedrägeri kan bemäktiga sig det mänskliga sinnet. Huru svårt är det icke, att kunna övertyga människor, som äro besjälade att en ande, som icke är av Gud. – Test., Vol. 5, p. 66-67.