- Tillbake

brev nr 58, 09. april 1902 - »Ledare för Sanatoriet och livsmedelsfabriken«

Elmshaven,” St. Helena, Kalifornien - 9. april, 1902
(Delar av detta brev har publicerats i MM 171-172, 182-185.)

Till ledarna av Sanatoriet och livsmedelsfabriken, —
Alla våra institutioner bör vara missionsombud i ordets fulla bemärkelse. Inget arbete skall få lov att förhindra uppdraget att vinna själar. I varje institution finns det arbete att utföra. Från ledaren ned till den ödmjukaste arbetaren, alla bör känna ett ansvar för de oomvända i sin egen grupp. De bör med stort ansvar anstränga sig för att vinna dem för Kristus. Som resultat av detta arbete, kommer många att vinnas för Frälsaren och kommer att förbli trofasta och sanna i sin tjänst för Gud. Det pålitliga religiösa livet, det heliga samtalet, den osvikliga renheten, det gudomliga föredömet – detta är de medel som Gud använder för att befästa övertygelsen i hjärtan och samveten hos dem som inte tror.

Mina bröder, under Guds försyn, har unga män som inte har accepterat Kristus som sin Frälsare genom affärslivet kommit i kontakt med er. Ni har i åratal gjort erfarenheter i sanningen. Ni har egna barn. Ni bör veta på vilket sätt dessa unga män skall behandlas för att dras närmare till Frälsaren. Men trots detta har ni efter vad som har förmedlats till mig av Herren, bara obetydligt ansträngt er för att vinna dem, bara obetydligt bemödat er att visa dem kärlek och respekt. Om dessa unga män var omvända, kunde de användas av Herren i Hans verk. Men vilka av er som är mycket äldre, och så mycket mer erfarna, har burit en börda för deras frälsning i era hjärtan? Kristus dog för att frälsa dem. Har ni visat en Kristus-liknande ömhet för dem. Talar ni med dem som om ni anser dem värdiga frälsning, eller avvisar ni dem? Har ni gett dem bevis för att ni har ett kärleksfullt och ömhjärtat intresse för dem, eller visar ni, genom er attityd mot dem, att ni betraktar dem som ovärdiga er uppmärksamhet?

Gud ställer ledarna av Hans institutioner till svars när det gäller att behandla de unga anställda på dessa institutioner hövligt, respektfullt och med faderlig vänlighet. De skall behandlas på samma sätt som de själva vill behandlas av Kristus. Vår första uppgift, så som Herren har presenterat det för mig, skall vara så vänliga mot de unga, så uppmärksamma på deras behov, att de känner sig hemma i vår närvaro.

Har du försökt att vara osjälvisk, att vara vänlig, och göra dina ord och handlingar väldoftande? Kan era skyddslingar se upp till er som sanna kristna? Ni är fäder. Vill ni fråga er själva om ni vill låta era barn behandlas så som ni har behandlat de unga som ni har omsorg om? Enligt det ljus som jag har fått, vet jag att det finns några som har ett stort ansvar här, som om de inte omvänds, aldrig kommer att få se himmelriket. Det plågar mig att veta att de, i det praktiska livet, inte visar prov på visdom, tro och kärlek till förlorade själar. Den behandling som några av de unga har fått har knappast gett dem en enda stråle av varm, äkta vänskap. De behöver en helt annan erfarenhet, än de har fått i sitt umgänge med människor, som borde känna Gud.

Tidvis har ni uppmuntrat medarbetarna att tro att deras löner skulle höjas, och sedan har ni inte uppfyllt det löfte ni har gett. Är detta att låta ert ljus lysa genom goda gärningar? Är en sådan tjänst acceptabel för Mästaren? Skall en sådan tjänst fortsätta på Guds institutioner, vilka upprättades för ett själavinnande arbeta av dem som fick anknytning till dem? Ni måste göra en utbetalning av löner som hållits tillbaka så länge som möjligt. Visste ni inte, när ni höll tillbaka dessa löner, att ni inte handlade så som ni skulle vilja bli behandlade? Varför vill människor bekänna sig vara kristna, och ändå följa fiendens listiga praxis? Han kommer att smickra er fåfänga. Han kommer att försöka bedra er, och få er att tro, att det som ni gör, är det bästa sättet att behandla folk på. Men ni kommer att vara utan ursäkt, när ni låter er bedras av honom; ty Gud har banat en tydlig väg som ni skall följa.

Gud ger er nu tillfälle att göra vad som är rätt, och lära er vad kristet umgänge innebär med dem som som har kontakt med er i ert arbete.

“Ni är jordens salt;” sade Kristus, ”men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor.” [Matt. 5:13.] Glöm inte att er kristna bekännelse kan bli som salt, som har förlorat sin smak. Med våra ord erkänner vi Kristus, fast vi utsätter Honom för öppen skam med våra gärningar.

Omvänd er för Kristi skull. Var inte kristna endast till namnet. När vi är förenade med Kristus, kommer vi att uppträda mot de unga som Kristus uppträdde. Vi behöver en erfarenhetsmässig kunskap om Kristus, för att de unga skall kunna komma till Honom. Det starkaste beviset för uppriktigheten i vår tro när det gäller vår förening med Återlösaren är att visa osjälvisk, självuppoffrande kärlek för våra medmänniskor.

“Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra. Över allt detta skall ni klä er i kärleken, som binder samman till en fullkomlig enhet. Låt Kristi frid regera i era hjärtan.” (Kol. 3:13-15)

Kom ihåg att Kristi religion åstadkommer en reformation i liv och karaktär. De sanna kristna söker ständigt efter den nåd som förändrar den naturliga karaktärens anstötliga drag. I stället för att säga skarpa, diktatoriska ord, så talar han uppmuntrande ord som Kristus skulle säga, om Han var i hans ställe. Från hans liv lyser den renhet och osjälviskhet fram som strålar ut från Frälsarens liv.

Kristus kom till världen för att uppsöka och frälsa det förlorade. När fariseerna anklagade Honom för att äta tillsammans med publikaner och syndare, svarade Han: “Jag har inte kommit för att kalla [bekännande] rättfärdiga, utan syndare.” (Matt. 9:13.) Han kom för att frälsa, inte för att bryta ner. Själar är mycket dyrbara, ty genom skapelse och återlösning är de Hans egendom. Inser ni inte att Han ställer er till svars för deras frälsning, som ni har med att göra? Inser ni inte att Han kräver de själar av er som ni inte har försökt att frälsa? Har du försökt överlista fienden, som hela tiden försöker leda de unga till att tro att icke-troendes livsstil är mer korrekt än deras livsstil som bekänner sig tro på sanningen?

Om inte ledarna värnar om Guds kärlek, vore det bättre att unga män och unga kvinnor inte kom under deras inflytande.

Är det inte på tiden att ni tar emot inbjudan: »Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt och min börda är lätt.« (Matt. 11:29 30.) När ni bär ett ok tillsammans med Kristus, kommer ni att finna att Han bär det tunga i bördan. Och när ni lär er av Kristus, genom att bära Hans ok, kommer ni att bli saktmodiga och ödmjuka i hjärtat, och ni kommer genom erfarenhet att lära er det, som världen inte kan förklara – att ni finner vila i tjänandet. Med glädje kommer ni att bära fram vittnesbördet: ”Hans ok är milt, hans börda är lätt.«

Kom ihåg den dag då den store Mästerkonstnären tar en bild av din karaktär. Dina tankar, dina ord, dina handlingar, förs över till Hans anteckningsbok, när drag från det mänskliga ansiktet förs över till konstnärens förfinade illustration.

Vi skall alla vara Kristi representanter på jorden – rena, vänliga, rättfärdiga, och barmhärtiga, fulla av medkänsla, och visar osjälviskhet i ord och handling. Girighet och snikenhet är synder, de är onda drag som Gud avskyr. Det är resultatet av själviskhet och synd; och de fördärvar all verksamhet som de har fått lov att delta i. Rå och grova karaktärsdrag är ofullkomligheter som Skrifterna absolut fördömer som vanära mot Gud.

“Låt era samtal” – ert uppförande och era vanor - ”lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: »Jag skall aldrig lämna eller överge dig.« (Hebr. 13:5) “När ni nu har överflöd på allting, på tro, tal och kunskap, på hängivnehet och på den kärlek som vi har väckt hos er, så överflöda också i denna kärleksgärning.”— den kristna givmildhetens gåva. (2 Kor. 8:7.] “Och glöm inte att göra gott och dela med er, ty sådana offer har Gud behag till.” (Hebr. 13:16.)

Herrens ord till dem, som har anknytning till Hans institutioner, är: ”Rena er, ni som bär Herrens kärl.” (Jes. 52:11) På alla våra institutioner skall egoism ge plats för osjälvisk kärlek och tjänande. Då töms den gyllne oljan från de två olivträden in i de gyllne rör som kommer att tömma sig ut i de kärl som är beredda att ta emot det. Därefter kommer Kristi tjänares liv verkligen att vara en framställning av Hans heliga sanningar.

Gudsfruktan, förnimmelsen av Hans helighet, kommer att cirkulera genom alla institutioner. En atmosfär av kärlek och frid kommer att genomsyra varje avdelning. Varje ord, som talas, varje utförd tjänst kommer att utöva ett inflytande som svarar mot himlens inflytande. Kristus kommer att förbli i mänskligheten, och mänskligheten kommer att förbli i Kristus. I all tjänst är det inte de begränsade människornas karaktär som kommer att framstå, utan den allsmäktige Gudens karaktär. Det gudomliga inflytandet, som förmedlats av de heliga änglarna, kommer att inpräglas i de människors sinnen som kommer i kontakt med tjänarna och från dessa tjänare kommer det att utgå en väldoftande påverkan till alla som väljer att andas in det. De gudomliga karaktärsdrag som formas genom gudomlig makt, kommer att ta emot ljus och ära från himlen och kommer att skilja sig från världen genom att vittna och peka på den levande Gudens tron.

Så kommer arbetet att gå stadigt framåt och med fördubblad kraft. En ny effektivitet kommer att ges till arbetarna inom varje gren. Män kommer att få kunskap om försoningen från synd, som Messias har fört fram genom sitt offer. Det sista varningsbudskapet om frälsning kommer att ges med mycket kraft. Jorden kommer att lysas upp med Guds härlighet, och det kommer att vara vår andel, att bevittna att vår Herre och Frälsare snart kommer i kraft och härlighet.

Mina bröder på livsmedelsfabriken, glöm inte, i ert umgänge med andra, att resa på den enda säkra vägen. När någon bland er skadas genom sitt arbete, som det skedde för någon tid sedan, så behandla honom som ni själva vill behandlas under liknande omständigheter. Visa en kristus-liknande sympati. Det är Guds sätt att handla. Allt som är mindre än detta, är inte sann rättfärdighet eller ädelmod.

Det bör visas särskild omsorg med en som är sårad; ty han var en icke-troende. Ni har anledning att tacka vår himmelske Fader för att hans liv blev sparat.

Om en skadad person skulle tas till sanatoriet, skulle betalningen vara obetydlig, - om han överhuvudtaget fick betala något. Det måste också övervägas om det inte är rimligt att hans lön betalas under den tid, då han var frånvarande från sitt arbete på grund av olyckan.

Medarbetare, som vi har med att göra, får under inga omständigheter utnyttjas, ty allt ligger öppet för Hans ögon. Han kräver att okränkbarhet vårdas i själen och visas i livet.