- Tillbake

manuskrift nr 85, 30. 8 1901 - »Tale / Lærerne skal ha en Kristus som blier«

”Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är vingårdsmannen. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort”. [Johannesevangeliet 15:1-2.]

Tidigare del av odaterade manuskript 150. Detta manuskript har endast publicerats i SpTB ,9 8-14..
Sanitoriet, Kalifornien.
22 aug. 1906.
Jag har ett budskap att frambära till våra medarbetare i San Francisko och Oakland, och i Mountain View.

”I mig”. Det betyder inte, att de som verkligen är i Kristus, inte bär frukt. Gud har köpt oss genom Kristus, så att Han kan vara försoningen för våra synder. Vi befinner oss inom Hans nåds räckvidd; med Sin arm omfamnar Han nämligen hela mänskosläktet i nåd. Eftersom Kristus har betalat priset för all den tjänst, som vi borde ge Honom, är vi Hans tjänare på grund av detta förvärv. Även om vi är i Kristus Jesus tack vare löftena hos Hans förbund, bär vi ingen frukt, om vi likväl är likgiltiga och inte erkänner Honom som vår Frälsare. I fall vi ej blir delaktiga av Hans gudomliga natur, bär vi ingen frukt och då tas vi bort. Världsligt inflytande avlägsnar oss från Kristus, och då blir vår belägenhet och ställning som den ofruktbara grenens – ”Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort”. ”varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mera frukt.” [Vers 2.] Vårt fruktbärande bevisar vårt förblivande i Kristus.

Gud har ett allvarligt arbete att uträtta i San Francisko. Där behöver göras mycket mer än det som hittills gjorts när det gäller att proklamera varningsbudskapet i Upp. 14 för folk i denna stad.

Vi har fått varje möjlighet, varje fördel, alla förmåner, för att vinna en rik kristen erfarenhet; men vi lär oss inte allt med detsamma. Vi måste växa till. Många har lärt sig en del i skolan, och sedan tror de sig vara mogna för examen. De tror sig veta allt, som är värt att veta. Vi skall inte tro, att när vi har döpts, är vi klara för examen i Kristi skola. När vi har tagit emot Kristus, och lovar, att vi i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn skall tjäna Gud – Himmelens tre ärevördiga makter – då lovar De, å Sin sida, att ge oss alla förmågor, bara vi förverkligar vårt doplöfte: ”Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent.” När vi uppriktigt genomför vårt löfte, säger Han: ”Då skall jag ta emot er”. [Andra Korintierbrevet 6:17, kursiveringar i Svenska Folk-Bibeln 98. ]

Vi är Kristi egendom. ”ni inte tillhör er själva? Ni har blivit köpta och priset är betalt.” [Första Korintierbrevet 6:19-20.] Är vi i Honom genom levande tro? Om vi ej bär frukt, tar mörkrets makter över våra tankar, vår hängivenhet, de tar vårt tjänande i besittning och så är vi en del av världen, fastän vi bekänner oss vara Guds barn. Denna position är vare sig trygg eller behaglig, ty vi mister all den skönhet och härlighet samt helgelse, som det är vår förmånsrätt att få. Genom att förbli i Kristus, erhåller vi Hans livaktighet, Hans vällukt, Hans kraft, Hans ljus. Kristus är världens ljus. Han skiner i våra hjärtan. Hans ljus i våra hjärtan strålar ur våra ansikten. Genom att betrakta Kristi skönhet och härlighet, förvandlas vi till samma bild.

Det har visats mig att arbetet i Oakland och i Mountain View måste föras framåt på Herrens eget sätt, med mycket mer självförnekelse och självuppoffring än där tidigare har gjorts.

Jag har instruerats att säga till medarbetarna i San Francisko och Oakland, och också i Mountain View: Låt alla medarbetare komma ihåg att han eller hon står under högtidlig förpliktelse att arbeta i överensstämmelse med Herrens plan. Låt våra bröder och systrar som är involverade i Herrens verk, inse sitt stora ansvar inför Gud för vår tid, med hänsyn till de speciella olyckor som har drabbat San Francisko och kontoret i Mountain View. Låt dem tänka på det och ta sig i akt. Var och en som är involverad i arbetet måste rannsaka sin egen ställning inför Gud.

”Ni är redan nu rena i kraft av det ord [genom lydnad mot Ordet] som jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig.” [Johannesevangeliet 15:3-4.] Betänk detta. Vi skall förbli i Kristus. Vi enbart bekänner oss tro på Kristus, om vi bevarar världen och dess tilldragelse i våra hjärtan och sinnen. Oh, vilken kraft äger inte fienden, till att stärka vår uppfattning om fåfängans förträfflighet och jagets ära! Det sker redan i barndomen. När vi så får ansvar i församlingen, röjer våra ord allvarliga, obehagliga karaktärsbrister, eftersom vi inte har lärt oss av Kristus. Om vi vore i Kristus och lärde oss Hans läxor, skulle vi vara saktmodiga och ödmjuka av hjärtat.

Min bror, min syster, har du anförtrotts särskilda plikter och ansvar? Ge er själva oförbehållsamt till Gud, och erkänn ert personliga ansvar. Det finns en Väktare som är tillfreds eller missnöjd med det sätt som ert arbete utförs på. Herren kallar på dem som vill bära sin del av ansvaret under fruktan och bävan, och som ser upp till Honom efter visdom och ber om råd och ständig nåd, så att inga misstag görs.

Vi måste förbli i Kristus. Alltså behöver vi godta Hans inbjudan: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor”. Många trötta och nedtyngda personer kommer till mig, och till diverse andra individer, men de uppsöker ej min Frälsare, som har inbjudit dem. Han säger: ” Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.” [Matteusevangeliet 11:28.] Hur dyrbar är inte denna inbjudan!

De som är involverade i Herrens tjänst skall ta Jesus som sitt Föredöme. De skall studera Hans liv och Hans ord ihärdigt, och föra ut principer i livet som satte i gång Honom i Hans tjänst då Han var på denna jord.

Frälsaren tillfogar: ”Ta på er mitt ok”. Finner någon det obehagligt, att gå med på Kristi betingelser eller villkor: ”Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat”? [Vers 29.] Så länge som Du förbereder Dig på, att leva i samklang med Jesus Kristus, lär Du Dig, att bära Hans ok. Eller har Du fäst blicken vid något högst upphöjt, som ”jag” ämnar göra – ”jag”, ”jag”, den mest upphöjde personen i världen? Gud kan använda Sig av dem, som ligger platt framför Kristi fötter, alltså de mest ödmjuka. Han kan forma dem, gestalta dem till likhet med det gudomliga.

I fall Kristus inte förblir i Dig, inta då den lägsta ställning, och underkasta Dig Gud. Besluta Dig för, att Du skall överlämna Dig åt Gud. När Du är villig, och tänker utföra de gärningar, som Gud väntar Sig av Dig, kan Du komma i ett barns enfald, och säga Herren, att Du erkänner Din svaghet.

När Jesus kom till vår värld, var det judiska folket inte redo att ta emot Honom. ”Världen kände Honom icke.” ”Han kom till Sina egna, och Hans egna tog inte emot Honom.” De hade förlorat ur sikte den karaktär som Han ville uppenbara, och det sätt på vilket Han kom, även om detta var tydligt beskrivet i Ordet. Som ett folk, hade de blivit främmande för den äkta andlighet som erhålls genom lydnad för Guds lag. Därför kände Hans utvalda folk inte igen Sin Befriare, då Herren Jesus kom till världen, utan fortsatte att som doktriner undervisa om mänskliga bud.

Vi behöver alla ödmjuka oss inför Gud och erkänna vår svaghet. När vi gör detta, låt oss då tro på Honom, som kan hjälpa oss. Låt oss inte uppsöka en eller annan person, som måhända upphöjer oss och säger oss, att vi är bättre, än vi egentligen är. Nej; vi skall komma till Kristus Jesus som vi är, förkrossade i anden, och lägga oss helt i Hans händer. Vi skall säga Honom, att vi villigt låter oss formas, och undvika varje närmande till mörkrets krafter. Kristus måste bo i oss. Om Han förblir, stannar kvar, i oss, kommer vi inte att tänka på flyktig mänskohjälp, i fall våra känslor inte stämmer överens med våra önskningar.

Som tolvåring följde Jesus med Josef och Maria till Jerusalem för att vara närvarandevid påsken. Här såg Han templet för första gången under Sin barndom. Han såg de vitklädda prästerna utföra sin högtidliga tjänst, och bevittnade påskgudstjänstens imponerande ritualer. För varje dag insåg Han deras innebörd allt tydligare. Det verkade som om alla handlingar var knutna till Hans eget liv. Nya impulser väcktes inom Honom. Tyst och uppslukad av detta tycktes Han försöka sätta Sig in i ett stort problem. Mysteriet med Hans mission öppnade sig för Frälsaren. Det verk som Han skulle fullborda för Abrahams, Isaks och Jakobs barn, de utvalda arvtagarna till förbundets löften, började gå upp för Honom i Hans sinne.

Det må vara, att modern eller fadern har fostrat barnen så, att de saknar den rätta karaktärsprägeln. Dessa barn behöver pånyttfödas. De behöver komma till Jesus och i underdånighet skänka Honom sina hjärtan. De behöver säga: ”Här, Herre, här är jag; jag är Ditt barn, och jag behöver det, som jag ber Dig om.”

När påsken var över, stannade Jesus kvar i templets förgårdar; och när de tillbedjande lämnade Jerusalem, lämnades Han kvar. Det var då Han fann de lärda rabbinerna och ställde frågor till dem om Messias ankomst. Han presenterade Sig Själv för dem som en ödmjuk elev, och trots detta blev laglärarna häpna över Hans frågor. De kunde inte alltid svara Honom. I själva verket visade Han en fullkomlig karaktär, och även om Han inte hade fått undervisning av rabbinerna, var Han mer lärd än de.

Jesu moder fann Honom, efter långt sökande, i rabbinernas skola. När Han var ensam med Sina föräldrar, sade modern, med en viss förebråelse: ”Mitt barn, varför har du gjort så här mot oss? Din far och jag har varit oroliga och letat efter dig.” (Luk. 2:48).”

Fatta så bestämt tag om Guds löfte: ”se, jag är med er alla dagar”. [Matteusevangeliet 28:20.] Tro, att Han har bjudit Dig att komma och att Du måste förbli i Kristus och Han i Dig. I fall det vore omöjligt för Dig, att förbli i Honom, skulle Han då be Dig om det? Du skall inte lita på Dina känslor, annars växer Dina bekymmer Dig över huvudet!

Då sade Han till dem: ”Varför har ni letat efter mig? Visste ni inte att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader?” (Luk. 2:49) När de inte förstod Hans ord, pekade Han uppåt. Som svar till Sin moder visade Jesus för första gången att Han förstod Sitt förhållande till Gud.

Jag påstår mig ej handla efter mina känslor. Sådant vet jag är förkastligt. Skall känslor tillåtas inta den levande Gudens Ord, som är Ande och liv? När Du inte blir klok på Dina känslor, berätta om detta för Mästaren och tigg Honom om Hans frid.

”lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat.” [Matteusevangeliet 11:29.] Du behöver ständigt gå Dig i Kristi skola. När Du har blivit omvänd och törs säga: ”Jag har tagit emot Kristus”, när Ditt namn har förts in i församlingens medlemsförteckning, har Du likväl inte tagit examen i Jesu skola. Här börjar livet med Kristus, där Du bär Kristi ok och lär Dig av Honom. Du skall ta det ena steget efter det andra; och genom klarvakenhet, genom att utverka Din egen frälsning med fruktan och bävan, lär Du Dig, hur Du skall utbilda andra. Dock räcker näppeligen Dina ord till, för att skola dem. Vänd Dig därför inte bort från vår dyrbare Herre till mänskliga redskap, som delar Din bristfälliga förståelse. Gå till Mästaren och säg: ”Nu tar jag på mig detta ok; jag vill lära mig av Dig, den Gudomlige Läraren. Jag behöver Din styrka och nåd, eljest bär jag ingen frukt. Jag behöver vinstockens egenskaper, annars kommer jag att svikta.”

Under Sin barndom, ungdom och mandom, vandrade Jesus ensam. Han bar på den fruktansvärda bördan att ha ansvar för människornas frälsning. Ingen kunde beräkna värdet av Hans själs börda. Fylld av intensiv målmedvetenhet slutförde Han Sin plan att Han själv skulle vara människornas ljus.

Vad innebär så Kristi löfte? – ”lär av mig ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.” Det är just detta, som Du önskar. Du kommer att finna det, genom att lära Dig av Honom under Din livsvandring. Han säger: ”Ta på er mitt ok… då skall ni finna ro för era själar.” [Verserna 28, 29.] Lär Dig av Hans saktmod och ödmjukhet, så kommer Du att finna ro genom en levande erfarenhet.

Hur kan vi i ljuset av detta gränslösa offer göra annat än att ge allt till Frälsaren, så att vi kan vägledas och undervisas av Honom?

Till dem som arbetar inom olika grenar av Herrens verk vill jag säga: Låt alla ha med sig en känsla av Guds verks helighet. Låt ingen nöja sig med en ytlig utarbetning av andlig kunskap om det religiösa livet. Låt varje själ söka efter pånyttfödelse. Gud kallar på män och kvinnor, nybörjare i Guds verk och sådana som har lång erfarenhet, att intresserat sträva efter att kunna utföra uppgifter allt bättre under den gudomlige Lärarens ledning.

Grip tag om Guds arm, och säg: ”Jag är ingenting och Du är allt. Du har sagt: ”utan mig kan ni ingenting göra.” [Johannesevangeliet 15:5.] Nu, Herre, behöver Du förbli i mig, så att jag kan förbli i Dig.” Ta sedan ett steg åt gången i levande tro, som får Dig att stanna kvar i Jesus Kristus. Det är att bära Hans ok, lydnadens ok.

Kristus fortsätter: ”Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.’” [Matteusevangeliet 11:30.] Gläd Dig i detta. Därmed livas tillvaron upp. Därmed kommer Du i nära beröring med dem stående utanför Kristus, vilka verkligen behöver Din hjälp. Då skall Du berätta för dem, hur Du har funnit Honom.

Om inte en avgjord förändring sker i många medarbetares andliga liv, kommer de aldrig att uppnå en sann känsla av Guds verks helighet. Det måste bli en allt större förståelse av att vårt uppdrag skall utföras under gudomlig vägledning. I medarbetarnas liv måste det ofta finnas perioder med reflektion, studium och bön. Detta är verkligen nödvändigt. Låt dagens första och sista tanke vara: Har jag förhärligat Gud i dag? En radikal reform krävs. Nu är det din tid att utveckla djup andlighet. Ta del av Guds Ords klara och rena sanning, som ett djupt källsprång som var och en kan dricka fritt av. Tankarna väcks när Ordet tas emot, de helgar själen i fullständig lydnad mot Herrens lag.

Till varje medarbetare vill jag säga: Låt ljus lysa in i era hemförsamlingar. Fullgör troget varje plikt inom den församling som är samlad för tillbedjan. Låt osjälvisk renhet utmärka alla handlingar när era officiella plikter utförs. Alla tionden, alla pengar som har anförtrotts till särskilda ändamål, bör genast placeras där de hör hemma. Låt varje öre som kommer in noggrant skrivas in i böckerna för det specificerade ändamålet. Pengar som kommer in till Guds verk bör inte användas till att täcka en särskild nödsituation, med tanken att de kan lämnas tillbaka senare. Sådant opålitligt arbete förbjuder Herren. Det är en frestelse som kommer från någon som gör ont. Våra själars fiende försöker hela tiden att utöva en makt som leder på villospår, och kommer att visa sig som mångas fördärv, om han inte kontrolleras.

Du behöver vandra varsamt. Ta det slags steg, som låter Dig uppnå den högsta standard. När Du lyfter upp och bär korset, lyfts och bärs Du själv uppåt. Korset lyfter upp Dig från jordens låga ställen och för Dig in i det livligaste samröre med Gud. Genom att bära korset, vinner Du en erfarenhet, varigenom Du kan säga: ”jag vet att min återlösare lever” [Job 19:25], och eftersom Han lever, skall jag också leva.” Tala om förvissning! Studera detta kapitel vers för vers, så skall Du se, att det är när Du bär Kristi kors, som Hans skänker Dig ro.

”lär av mig”. [Matteusevangeliet 11:29.] Lärdomsinhämtning är nödvändig. Du skall studera Kristi ord. Stegvis skall Du följa i Hans fotspår. Men det är också något annat, som skall göras. ”’Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och” – följa Mig? – Nej; ”förneka sig själv” – och vad då? – ”och ta sitt kors på sig och följa mig.” [Markusevangeliet 8:34.] Hur många av oss är villiga, att ta på oss våra kors – att få del i Kristus, i Hans lidanden, och följa Honom, i såväl oväder som i solsken? Hur många av oss vill faktiskt erkänna, att den sanna ron och vilan vinns, genom att ta på sig Kristi ok? Genom att ta på oss korset tillsammans med Kristus, skall vi få vila; ty Han har ingått Sin pakt med oss, och därför skänker Han också Sin vila och ro. I denna vila ligger det en välsignelse, som är av större värde, än guld, silver och ädelstenar. Den utrustar oss för varje ställning i livet.

Herren, det är Han som är Gud. Alla Hans bud skall noggrant lydas. Ingen själ som fortsätter i överträdelse och synd kommer att försvaras. Sanningen är, då den praktiseras i liv, i ord, i handlingar, den prövning genom vilken var och en skall dömas.

Till medarbetarna i Mountain View har jag fått befallning att säga: Låt var och en bestämt avstå från den förhärdelse som drog med sig ödeläggelse över San Francisko. Var trofast när det gäller att göra sig fri från de synder som utmäkte inbyggarna i den dömda staden. Ni får inte glömma att Guds domar snart skall falla över alla de ogudaktiga. Då kommer ingen att få de möjligheter som ni nu har, att göra er beredda för det framtida, eviga livet. Vem är nu redo att helt plötsligt få sitt livsverk avslutat?

En klart strålande stege har ställts på jorden, och den når upp i Himmelen till Guds tron. Gud står böjd över stegen, och Hans ljus skiner över hela dess längd. Denna stege är Kristus. För varje steg uppåt kommer Du gradvis i beröring med Kristi lidanden, och formas efter Hans gudomliga liknelse. Guds änglar klättrar hela tiden upp och ned för den härliga stegen. De kommer inte att låta Dig trilla ned, om Du håller blicken på Guds härlighet överst på stegen. Somliga försöker, att greppa om stegens högsta pinne, utan att börja på den nedersta.

Varje lärare behöver forma rösten, så att han kan tala vettigt och läsa Skrifterna tydligt, givande eftertryck åt dem, där det är nödvändigt och väsentligt. Rösten är en kraft, en talang, som bara få värdesätter. Skola då rösten; ty härigenom lovprisar Du Gud. Låt stämman vara dämpad och mjuk genom Guds Helige Ande. Det förekom fyllighet i Jesu röst.

Det vilar ett tungt ansvar på ledarna och avdelningsföreståndarna. Jag har instruerats att varna er, mina bröder, genom att säga att er pålitlighet eller opålitlighet kommer att utöva ett starkt inflytande, antingen för att främja eller att förhindra Guds verk.

Ditt ordval är väldigt viktigt. Du bör lära Dig, att frambära vittnesbörd med klar och tydlig stämma, som om Du kände till, att Kristus bodde i Dig. Lär Dig, att be med förvissning om bönhörelse vid Guds tron. Då erhåller Du en utbildande, formande kraft, som når längre, än latin eller grekiska eller vilken annan kunskap, som går att säkra. Jag upprörs i själen av, att höra tama böner – böner uppsända från sådana, som inte tror på bönhörelse. Dessa böner sårar min själ, därför att jag minns, att Kristus dog, för att en hel himmel med möjligheter och förmåner skulle komma inom räckhåll för en fallen mänsklighet. Ändå uppträder många som hjälplösa spädbarn.

Lagens gränser står tydligt specificerade. ”Du skall älska HERREN din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd och din nästa som dig själv.” Då förvissar du dig om evigt liv, ty Kristus har sagt till dem som håller Hans bud: ”Gör det, så får du leva. (Se Luk. 10:27 – 28) Vill ni utföra det arbete som måste utföras för att bli frälsta? Om ni visar omsorg, punktlighet och samvetsgrannhet i hemmet, och om ni i era böner gör anspråk på Herrens löften och förväntar er ett svar, om ni troget utför era plikter i allt, kommer ni inte att lämnas till att snubbla i mörkret. Himlens Herre kommer att vara närvarande hos er. Han kommer att vägleda er genom Sin Helige Ande. Var och en som skall ta emot Segerherrens lön måste först vinna seger över varje synd. Först när han vinner seger genom gudomlig nåd kan han hysa hopp om att inta den strålande himlen.

Varje kristen skall likt en klok förvaltare bevara en kristusliknande karaktär genom helgad lydnad mot alla ord i den Heliga Skrift, vilka är ande och liv för den som får detta. Han måste ta del av Guds Sons kött och dricka Hans blod.

Lärare, Du måste äga en levande tro, annars skiljer Du Dig från Kristus. Han frågar inte efter Din framgång och Ditt beröm i världen; utan Han ber Dig om, att leva så, att Han kan sätta Sitt insegel eller sigill på Dig.

Satan försöker, att kasta sin helvetiska skugga över Din stig, för att förhindra Din resa mot Himmelen till. Handla, som om Du hade en kraft ovanifrån, så att Du i Jesu Kristi av Nasarets namn förmår, att motstå den kraft, som verkar intensivt nedifrån. Det är väsentligare, att Jesu Kristi andas livlighet härskar i hjärtat, än den högsta grad av självtillräcklighet och självupphöjelse, som skiljer en från Kristus.

I den kristna erfarenheten, tillåter Herren olika slags prövningar som kallar män och kvinnor till en högre livsordning och en mer helgad tjänst. Utan dessa prövningar skulle det hela tiden inträffa ständigt återkommande bortfall av Kristi likhet, och människor skulle genomsyras av en vetenskapslig ande, fantasifull mänsklig filosofi, som kommer att få dem att förena sig med Satans efterföljare.

Kristus lär människorna, att aldrig vara självtillräckliga. Han säger: ”lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.” [Matteusevangeliet 11:29.] Lär av Honom, som var mild och ödmjuk i hjärtat – Honom, som har lovat: ”Då skall ni finna ro för era själar.” Denna härliga erfarenhet skall bli en verklighet, och då kommer Du att kunna säg: ”Jag känner Honom, jag känner Honom; jag har provat Hans löften, och Han har aldrig svikit mig.”

Genom Guds försyn utsätts alla goda och stora verksamheter för prövningar som testar renheten och styrkan av de människors principer som har ansvarstyngda positioner, och för att forma och stärka den enskildes mänskliga karaktär efter Guds modell. Detta är det högsta utbildningssystemet. Fullkomlig karaktär uppnås genom att använda sinnets förmågor, tidvis i avgörande prövning av lydnad mot alla Guds lags krav. Män i betrodda ställningar måste vara redskap i Guds händer för att främja Hans härlighet, och då de utför sina plikter med den yttersta trofasthet kan de uppnå fullkomlighet till sin karaktär. I deras liv som är trofasta när det gäller de rätta principerna, kommer kunskapen ständigt att växa. De kommer att få privilegiet att godkännas som medarbetare till den store Mästerarbetaren för människossläktets skull, och kommer att utföra en härlig del med att utföra Guds avsikter. Med detta kommer de med föreskrift och exempel, som medarbetare till Gud, att förhärliga sin Skapare.
Ellen G. White

Det smärtar mig för Kristi skull. Oh, det gör mig ledsen för min Förlossares skull, när vi ärar Honom så litet i vårt livs tjänst! Men jag känner mig än mer bedrövad över trons halvhjärtade bekännare, ty om de inte får en levande erfarenhet av det, som hör till Gud, kommer de aldrig att få se Hans ansikte. Deras vantro och deras inskränkta religiösa liv gör mig beklämd. Det här saknar all sans, eftersom Kristus har fått hela Himmelen. Just Du kan göra anspråk på Himmelens samlade rikedomar. Det är Ditt privilegium, att vara klok i Jesus Kristus; att lära Dig Hans metoder, Hans väg dag för dag; och bli utbildad med Kristus i Gud.

”Jag är vinstocken”, sade Jesus; ”ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra.” [Johannesevangeliet 15:5.] Låt frukten visa sig i Dina böner. Lär Dig bönens ABC. Lär Dig, hur vi kommer till Herren, och gå i förbön hos Honom, till dess den himmelska förvissningen inställer sig. Och prisa Honom då.

Lärare, hur mycket pris kommer från Dina läppar till Honom, som Du borde vara tacksam mot för denna prövotid, under vilken en inneboende Kristus kan stämpla Dig med Sin karaktärs drag?

Samarbeta Gud, så kommer Han att samarbeta med Dig. Därmed blir Du Guds hjälpande hand. Då kan Du gripa tag i Honom, och Han kommer att hålla Din hand. Han säger: ”Jag är vid Din högra sida, för att bistå Dig.” [Se Jesaja 41:13.] När Du uteslutande verkar för Honom med Hans härlighet för ögonen, kommer Han att undervisa Dig. Du skall lära Dig alla dessa läxor, så att Du kan undervisa andra.

”Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort”. Gud har gjort Er till Sin pakts barn, och om Ni låter Hans vilja styra Era viljor, förblir Ni barn i Kristus, utan att kastas ut. I fall människor inte förblir i Kristus, kommer de att vara det slags grenar, om vilka Han säger: ”man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.” [Johannesevangeliet 15:6.]

”Ni är redan nu rena i kraft av det ord som jag har talat till er.” ”Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det.” [Verserna 3, 7.] Tror Du detta? Har Du praktisk tro? Utövar Du Guds sanning? Han säger: ”ni skall få det.” När Du bringar Ditt vittnesbörd, sprider Du då alltid glädje och medkänsla? Vad har känslor med tro att göra? Dessa två är lika avlägsna från varandra, som öst är ifrån väst.

Om Du sänder upp Din bön till Gud, säger Han Sig höra Dig. Vad är Ditt bevis för det? Mår Du bättre psykiskt, än tidigare? Tänker Du på och rannsakar Du känslorna, för att se, om det har inträffat en stor förändring inuti Dig? Du bör använda Guds Ord som gångbana, och stiga rätt fram, vetande, att Han besvarar Dina böner, eftersom Han har lovat det, bara Du ber till Honom. Genom att visa tro, framkallar Du svaret på Dina böner. När Du arbetar på Din bönhörelse, kommer Du att finna, att Gud uppenbarar Sig Själv för Dig på ett sätt, som Han inte gör för världen.

”Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.” [Vers 8.] Vad blir frukten av ett sådant möte, som vi håller här? Det har kostat något, att ordna det för Er. Det har kostat massor för Guds Son. Han gav Sitt liv för Er. Vad angår Guds nåd, skall Hans dyrbara tid inte tas lättvindigt. Just Du ställs på prov för Ditt liv. Du prövas, för att utröna, vad Du gör med alla tillfällen och förmåner, allt ljus, som skiner på Din väg. Kommer Du ut renad ur prövningen? ”Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.” [Jesaja 13:12.] Vem tror det? Slå nu upp ett nytt kapitel i Din troserfarenhet. Slå upp ett kapitel, som avlägsnar allt liggande mellan själen och Gud. Klamra Dig fast vid Guds löften, som är ”ja” och ”amen” i Kristus Jesus – och endast i Honom. [Andra Korintierbrevet 1:20.]

Det är vissa, som älskar världens sällskap, som föredrar dess sällskap framför deras, som ej betraktas som särskilt upphöjda och måhända inte vet så mycket, åtminstone efter deras eget förmenande eller åsikt. Lärare borde veta bättre, och lyda Gud och Hans bud. Genom att studera Hans Ord, kommer de att följa i Jesu fotspår, och bära Kristi ok. Därmed blir de stollar för Kristi skull. De världsligt visas förmodade klokhet räknar Gud för platt intet. Han säger, att deras visdom är dårskap; men för dem är Guds vishet dåraktighet. Önskar Du Dig Guds visdom? Var då ödmjuk inför Gud, vandra på Hans buds väg, se till, att få ut mesta möjliga av alla Din utbildnings förmåner, samla alla strålar av gudomligt ljus, praktisera ljuset, för in det i Ditt liv och i Din karaktär, och visa därmed, att Du har lärt Dig av Jesus.

”Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek.” Tänk på detta! Liksom Fadern har älskat Sin Son, älskar Kristus Er. ”Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i Hans kärlek. Detta har jag talat till er, för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig.” [Johannesevangeliet 15:9-11.]

Gud give, att envar nu levande kristen får en ny erfarenhet. Börja med, att sträcka Er allt högre uppåt. Sätt större värde på det himmelska, än på världens lockelser och pockelser. På denna institution är det Ert privilegium, att växa som kristna. Lär Er ordentlig bön; lär Er framförandet av ett klart och förståndsmässigt vittnesbörd; då kommer Gud att förhärligas i Er. Om Ni litar på Gud, om Ni överlämnar Era själar i Hans omvårdnad, som till en trofast Skapare, kommer Ni att få försäkran om Hans översvallande kärlek.