Review and Herald d. 16. januari 1913

tillbaka

Himmelens lag är osjälvisk tjänst.

Kärlek, grunden för skapelsen och återlösningen, är grunden för sann utbildning. Detta är tydligt i den lag som Gud har gett som vägledare för livet. Det första och stora budet är: "du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft." Markusevangeliet 12:30,31, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98. Att älska honom, den oändlige, den allvetande, med hela styrkan och sinnet och hjärtat, betyder den högsta utvecklingen av varje kraft och förmåga. Det betyder att i hela varelsen – kroppen, sinnet och själen – skall Guds avbild återupprättas.

Det andra budet är det första likt: "Du skall älska din nästa som dig själv." {Vers 31, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} Kärlekens lag kräver hängivenhet från kropp, sinne och själ för att tjäna Gud och våra medmänniskor. Och denna tjänst, samtidigt som den gör oss till en välsignelse för andra, ger oss själva den största välsignelsen. Osjälviskhet ligger till grund för all sann utveckling. Genom osjälvisk tjänst uppnår vi den högsta förfiningen av varje förmåga.

Lucifer i himmelen önskade att vara först i makt och auktoritet; han ville vara Gud, ha himmelens herravälde; och för detta ändamål vann han många av änglarna till sin sida. Då han jämte sin upproriska här kastades ut från Guds salar, fortsatte verket med uppror och självförhärligande på jorden. Genom frestelsen till självöverseende och ambition, åstadkom Satan våra första föräldrars fall; och från den tiden till i dag har tillfredsställelsen av mänsklig äregirighet och överseende med själviska förhoppningar och begär visat sig innebära mänsklighetens undergång.

Under Gud skulle Adam stå i spetsen för den jordiska familjen, för att upprätthålla principerna från den himmelska familjen. Detta skulle ha skapat frid och lycka. Men lagen att ingen "lever för sig själv" var Satan fast besluten att trotsa. {Romarbrevet 14:7.} Han ville leva för sig själv. Han försökte att göra sig själv till centrum för inflytande. Det var detta som hade framkallat uppror i himmelen, och det var människans acceptans av denna princip som förde in synden på jorden. Då Adam syndade, bröt människan sig bort från det himmelska centrumet. En demon blev den centrala makten i världen. Där Guds tron skulle ha varit, placerade Satan sin tron. Världen lade sin hyllning, som ett villigt offer, vid fiendens fötter.

Överträdelsen av Guds lag ledde till ve och död. Genom olydnad förvrängdes människans krafter, och själviskheten intog kärlekens plats. Hennes natur blev så försvagad att det var omöjligt för henne att stå emot ondskans makt; och frestaren såg att hans avsikt att omintetgöra den gudomliga planen för människans skapelse förverkligades och fyllde jorden med elände och ödeläggelse. Människan hade valt en styresman som kedjade fast dem vid sin triumfvagn som fångar.

Botemedlet
Då Gud betraktade människan såg han hennes desperata uppror och han utarbetade ett botemedel. Kristus var hans gåva till världen för människans försoning. Guds Son utsågs till att komma till denna jord för att ikläda sig mänsklig natur och genom sitt eget exempel vara en stor uppfostrande kraft ibland människorna. Hans erfarenhet för människans räkning gick ut på att göra det möjligt för människor att stå emot Satans makt. Han kom för att forma karaktären och ge mental kraft, för att sprida strålarna från sann utbildning vida omkring, så att livets sanna mål inte skulle förloras ur sikte. Människosönerna hade ägt praktisk kunskap om det onda; Kristus kom till världen för att visa dem att han hade planterat livets träd åt dem, vars löv är till för att läka folken.

Kristi liv på jorden lär ut att erhålla högre utbildning inte betyder att vinna popularitet, att säkra världsliga fördelar, att få alla timliga behov rikligt tillgodosedda och att bli hedrad av de titulerade och rika på jorden. Livets Furste lämnade de himmelska hoven, lade av sig sin kungliga dräkt och kungliga krona och klädde sin gudomlighet med mänsklighet. Han led av fattigdomens besvär, för att han skulle kunna urskilja de fattigas behov, han som genom sin gudomliga kraft kunde tillgodose behoven hos en hungrig skara. Inte för att bära översteprästens vackra dräkter, inte för att äga hedningarnas rikedomar, kom han till denna jord, utan för att tjäna de lidande och behövande. Hans liv tillrättavisar allt självsökande. Då han gick omkring och gjorde gott, klargjorde han karaktären hos Guds lag och karaktären hos hans tjänst.

Kristus kunde ha öppnat vetenskapens djupaste sanningar för människorna. Han kunde ha låst upp mysterier som har krävt många århundraden av möda och studier för att tränga igenom. Han kunde ha kommit med förslag inom vetenskapliga grenar som fram till tidens slut skulle ha gett orsak till eftertanke och stimulans för uppfinningar. Men han gjorde inte detta. Han sade ingenting för att tillfredsställa nyfikenhet eller för att stimulera självisk ambition. Han sysslade inte med abstrakta teorier, utan med det som är väsentligt för utvecklingen av karaktären, det som ökar människans förmåga att lära känna Gud och stärka hennes kraft att göra gott.

I stället för att styra människorna till att studera människors teorier om Gud, hans Ord eller hans gärningar, lärde Kristus dem att se honom manifesterad i hans gärningar, i hans Ord och genom hans försyn. Han förde deras sinnen i kontakt med den Oändliges sinne. Han utvecklade principer som slog till vid roten av själviskheten.

De som är okunniga om utbildning som den lärdes ut och exemplifierades i Kristi liv är okunniga om vad som utgör den högre utbildningen. Hans liv av förödmjukelse och död i skam betalade inlösenpriset för varje själ. Han gav sig själv för att upphöja de fallna och de syndiga. Kan vi tänka oss en högre utbildning än så, att få i samarbete med honom?

Till var och en ger Kristus befallningen: Gå och arbeta i dag i min vingård för mitt namns ära. Representera inför en värld fylld av fördärv välsignelsen hos sann utbildning. De trötta, de tungt belastade, de brustna i hjärtat, de förbryllade – peka dem hän till Kristus, källan till all styrka, allt liv, allt hopp. Till lärare talas ordet: Var trogna, raska tjänare. Sök efter högre utbildning, för fullständig överensstämmelse med Guds vilja. Ni kommer förvisso att skörda belöningen som kommer från dess mottagande. När Ni ställer Er där Ni kan bli mottagare av Guds välsignelse, kommer Herrens namn att upphöjas genom Er.

Inte läpparnas bekännelse, inte en trosbekännelse, utan ett ödmjukt, hängivet liv är det som Gud söker. Lärare och elever skall genom erfarenhet veta vad det innebär att leva avskilda liv, som avslöjar de heliga principer som är grunden för kristen karaktär. De som ger sig själva för att lära sig Guds väg och vilja får den högsta utbildning som det är möjligt för dödliga att vinna. De bygger sin erfarenhet inte på världens sofisterier, utan på principer som är eviga.

Det är privilegiet för varje elev att ta Kristi liv och lära som sitt dagliga studium. Kristendomsundervisning innebär att acceptera, i känsla och princip, Frälsarens läror. Den inkluderar en daglig, samvetsgrann vandring i Kristi fotspår, som gick med på att komma till världen i form av människa för att han skulle kunna ge människosläktet en kraft som de inte kunde vinna på något annat sätt. Vad var den kraften? – Kraften att ta Kristi lära och följa den till punkt och pricka. I sitt motstånd mot det onda och sitt arbete för andra gav Kristus människorna ett exempel på den högsta utbildningen.

Han uppenbarade Gud för sina lärjungar på ett sätt som uträttade ett speciellt verk i deras hjärtan, som han länge har uppmanat oss att tillåta honom att göra i våra hjärtan. Det finns många som genom att i så hög grad uppehålla sig vid teori har tappat den levande kraften i Frälsarens exempel ur sikte. De har tappat honom ur sikte som den självförnekande, ödmjuke arbetaren. Vad de behöver är att se Jesus. Dagligen behöver de en ny uppenbarelse av hans närvaro. De måste följa hans exempel på självförsakelse och uppoffring närmare.

Vi behöver erfarenheten som Paulus hade då han skrev: "Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig." Galaterbrevet 2:19-20.

Guds och Jesu Kristi rike uttryckt i karaktären är den allra högsta utbildningen. Det är nyckeln som öppnar portalerna till den himmelska staden. Denna kunskap är det Guds avsikt att alla som ikläder sig Kristus skall äga.