Review and Herald d. 28. januari 1896

tillbaka

Lyft Blicken och se på Fälten

De, som arbetar på Sydstatsfältet, behöver helgat omdöme, för att avgöra, var hjälp bäst bör sättas in. De bör bistå dem, som kan vara till hjälp åt andra, liksom dem, som kanske inte förmår, att avgjort bedriva missionsarbete. Jag vet, att det är omöjligt för medarbetarna, att vistas tomhänta på detta fält, och samtidigt uträtta det i Sydstaterna nödvändiga arbetet. Det är nödvändigt, att upprätta en fond, så att medarbetarna kan få medel till, att bispringa dem, som befinner sig i armod och förtvivlan. Denna praktiska förkunnartjänst kommer att öppna deras hjärtan till, att reagera på sanningen.

Det är nödvändigt för medarbetaren på fältet i Sydstaterna, att inte bara uppmärksamma de färgades kroppsliga behov, utan hjärtat måste också flöda över med Guds kärlek. Han måste överbringa Guds kärlek i tro och förvissning, och inte följa en tröstlös, kall och metodisk stil. Det södra fältet är ett område, där den religiösa undervisningen måste upprepas om och om igen. Språket måste vara av enkelt slag, för många av de färgade är endast barn till förståndet, men fastän detta fält länge har varit försummat, kan Kristi ord tillämpas på det. Vår Herre sade till sina lärjungar: ”Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig på samma gång.” {Johannesevangeliet 4:35-36.}

Då Herren talade dessa ord till lärjungarna, såg de inget, som tydde på, att de befann sig på ett lovande område. Sanningens frön hade blivit sådda, och skörden skulle komma. Medan de var i ett samhälle, för att köpa mat, höll Kristus en predikan för kvinnan vid brunnen. Därigenom sådde han ett frö, och skörden skulle raskt inhöstas. Hon hade gått tillbaka till staden i Samarien och hade spritt Kristi ord vida omkring. Hon gav inbjudan till dem, hon mötte, sägande med förvissning: ”Kom och se en man, som har sagt mig allt det jag har gjort. Är inte denne Kristus?” {Kapitel 4:29, Reformations-Bibeln.} Jesus visste, att kvinnans underrättelse skulle få många, att av nyfikenhet komma, för att se och höra honom, och att många skulle tro honom, och dricka av det livets vatten, som han skulle ge dem. ”Många samariter från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, då hon vittnade: ’Han har sagt mig allt vad jag har gjort.’ När samariterna kom till honom, bad de att han skulle stanna där två dagar. Och många fler kom till tro på grund av hans ord, och de sade till kvinnan: ’Nu tror vi inte bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare.’” {Verserna 39-42.} Således inträffade skörden snabbt efter sådden, för den Helige Ande hade inpräntat sanningen i samariternas hjärtan.

De ord, som Jesus talade till sina lärjungar, då han sade, att fälten hade vitnat till skörd, riktas till varje uppriktig kristen. Vi skall också se på fälten, och uppfatta människornas behov. Lärjungarna blev uppmuntrade, då de märkte samariternas snabba anammande av sanningen. De hade betraktat detta fält som ack så vanskligt, och ändå såg de personer erkänna Mästarens ord, och själva komma till tro på honom. Denna lärdom har också getts för vår uppmuntran, och även om få ger efter för Guds Andes överbevisande kraft, är det likväl många, som hungrar efter ljusets och frälsningens ord. Många kommer att ta emot sanningen, och liksom samariterna vittna om, att Kristus är världens Frälsare. I sin tur, kommer de att sprida sanningens sädeskorn. Vi skall lyfta blicken och se på de fält, som redan har vitnat till skörd. I åtskilliga år har vi förbigått Sydstaternas verksamhetsfält, och har blivit varse det färgade släktets svaga och beklagliga tillstånd, men vi har hellre färst blicken på mera lovande fält. Men nu skall Guds folk lyfta blicken och se på detta nödlidande verksamhetsfält, som inte har bearbetats. Missionsandan måste härska, i fall vi danar karaktärer efter mönstret, Jesus Kristus. Vi skall älska vår nästa som oss själva, och i Guds ögon är de färgade vår nästa. Det räcker inte, att vi bara betraktar och klagar över detta arbetsfälts nedslående utseende, och sedan gå förbi på andra sidan och ingenting göra. Vi måste i enighet och intresse gripa tag i arbetet. Vi skall icke endast se på fälten, utan vi måste hösta, och samla frukterna till evigt liv.

Gud kallar oss, att tänka på och bistå dem, som behöver mest hjälp. Som Guds medarbetare, skall vi inte blott beklaga Sydstaternas folks ynkliga situation, utan vi skall försöka, att lindra deras tillstånd. Här är ett fält i Amerika, som ligger nära till hands. Den ene skall så säden, den andre skall inhösta skörden, andra skall binda ihop den i kärvar. Det är allehanda arbete att göra, och det måste göras nu, så länge som änglarna håller de fyra vindarna tillbaka. Många, som vill uträtta ett missionsarbete, måste verka på detta fält. Det finns ingen tid att spilla. När män, kvinnor och barn ibland de färgade tar emot sanningen, skall de instrueras av dem, som är genomsyrade av Guds Ande, och utbildade och ledda på sådant sätt, att de kan hjälpa andra.

Sydstaternas fält ligger i skuggan av våra egna dörrar. Det är som ett odlingsområde, som har berörts av plogen här och där, och så har det lämnats av plöjaren, som har lockats av ett enklare och mera lovande fält, men arbetarna ute på marken i Sydstaterna måste vänja sig vid, att praktisera självförnekelse. De, som vill hjälpa till i detta arbete, måste också praktisera självförnekelse, för att det skall gå att ordna med hjälpmedel, att bearbeta marken med. Gud kallar på missionärer, och ber oss, att ta itu med våra försummade plikter. Måtte jordbrukare, finansmän, byggarbetare och skickliga hantverkare ge sig i kast med denna arbetsmark och bättra på myllan, samt uppföra enkla bostäder åt sig själva och sin nästa. Kristus säger till Er: Lyft blicken och se på ängarna i Sydstaterna; ty de behöver sädens såningsmän och kornets höstare. Kristi nåd är obegränsad, den är Guds fria gåva. Varför skall detta försummade folk inte få glädjen av gudomligt hopp, uppmuntran och tro? Alla, som tar emot Kristus, har solljus i hjärtat, och den helhjärtade och osjälviske medarbetaren kommer att få ta emot en belöning. Kristi medarbetare kommer att gå in i sin Herres glädje. Vad är det för en glädje? Jo, det är den glädje, som känns i änglarnas närvaro över en ångerfull syndare, än över de nittionio personer, som inte behöver någon ånger.

De, som arbetar på fältet i Sydstaterna, kommer att möta sorgligt okunnande. De färgade lider av följderna av den träldom de har hållits i. Då de var slavar, lärdes de, att göra deras vilja, som kallade dem för sin egendom. De hölls i ovetande, och i dag är det tusentals ibland dem, som inte kan läsa. Många av deras bekännande lärare är fördärvade till karaktären, och de tolkar Bibeln så, att den uppfyller deras egna syften och förnedrar dem, som är i deras makt. De färgade har lärt sig, att de inte skall tänka själva eller ha ett eget omdöme, utan att prästen skall tänka åt dem. På grund av detta, har den gudomliga frälsningsplanen täckts över med en massa mänskligt skräp och falskheter. Bibeln har förvridits, och folk har förvridits, och folk har instruerats, att låta sig lockas av onda andar. Sinne, såväl som kropp, har länge missbrukats. Hela ordningen med slaveri har grundlagts av Satan, som fröjdar sig över, att tyrannisera människor. Ehuru han framgångsrikt har förnedrat och fördärvat det svarta släktet, besitter många därav goda förmågor, och om de välsignades med möjligheter, skulle de visa större förstånd, än många av sina mera gynnade bröder ibland de vita. Tusentals går nu att upphöja, och kan bli verktyg andra svartas förädlande. Det är många, som känner förbättringens nödvändighet, och när trofasta lärare öppnar Bibeln, och bringar det färgade folket sanningen i dess naturliga renhet, kommer mörkret att skingras under Rättfärdighetens Sols klara strålar. När deras letande efter sanningen styrs av dem, som har fått möjligheter, att lära känna sanningen, kommer de att bli förståndiga beträffande Bibeln.

När det utfärdas lagar, som binder deras samveten, som Gud har gjort fria, och människor sätts i fängselse, för att ha använt sin trosfrihet, kommer många fattiga, förskrämda och okunniga själar att hindras från, att göra Guds vilja; men många kommer att lära sig det riktiga av Jesus Kristus, och kommer att hålla fast vid sin gudagivna frihet till varje pris. De färgade har varit långsamma i, att lära sig sin rätt till trosfrihet på grund av andras uppförande emot dem. Hos många råder det stor förvirring om, vad den enskildes rätt innefattar. Människor har utövat tvingande makt över den färgade rasens tänkande och omdöme. Satan är upphovsmannen till allt förtryck, och historien visar en uppteckning över den förtryckande tortyrens ohyggliga följder, som har måst uthärdas av människor, som både genom skapelse och återlösning är Guds egendom. Genom mänskliga verktyg har Satan gett prov på sina egna egenskaper och lidelser; men varje orättfärdig handling, varje bedräglig avsikt, varje kval av ångest, står nedtecknat i himmelens böcker såsom gjort emot Kristus Jesus, som köpte människan till oändligt pris. Det sätt människor behandlar sina medmänniskor på, står registrerat såsom gjort emot Kristus; men trofasta själavinnare kommer att berömmas, och kommer att instämma i de gladas sång, och ropa skörden ända in i paradiset. Hur stor kommer glädjen att vara, när Herrens återlösta möts i boningarna, som är beredda åt dem! Hur glada kommer inte de att bli, som har varit opartiska och osjälviska Guds medarbetare i vinnandet av själar till Kristus! Vilken tillfredsställelse kommer att fylla bröstet på varje skördare, när han hör Jesu melodiska stämma säga: ”Bra, du gode och trogne tjänare... Gå in i din herres glädje!” {Matteusevangeliet 25:21.}

De, som vinner själar åt Kristus, förhärligar sin Förlossare. Han dog inte förgäves för dem, ty de är i harmoni med Kristus. De ser på dem, som har vänt sig till Gud genom deras arbete med stor glädje; ty de ser också sina själars möda och fröjdar sig. De ser de timmar de har tillbringat i ängslan, de förvecklande omständigheter, som de har mött, de sorger de har måst uthärda, har utverkat en långt mera överdådig och evig härligtsvikt. När de ser på de själar, som de har vunnit åt Kristus, och vet, att de är frälsta för evigt, blickar de på monument över Guds barmhärtighet och en Återlösares kärlek, rör de vid sina gyllene harpor och fyller himmelens valv med pris och tacksägelse. De sjunger: ”du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor av alla stammar och språk, folk och folkslag. Du har gjort dem till ett konungadöme, till präster åt vår Gud, och de skall regera på jorden.’... ’Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rikedomen och visheten, kraften och äran, härligheten och tacksägelsen.’” {Uppenbarelseboken 5:9-10, 12.}

”De förståndiga skall då lysa som himlavalvets ljus, och de som har fört många till rättfärdighet, som stjärnor, alltid och för evigt.” {Danielsboken 12:3.} Hur stor är den lön, som kommer att tillfalla dem, som helgat sina gudagivna förmågor åt, att göra Kristi gärningar! De, som delar hans lidanden i denna värld, kommer att dela hans härlighet i den kommanden världen, och kommer att sitta ned med Kristus på hans tron.