Review and Herald d. 29. januari 1895

tillbaka

Guds Nåd visar sig i goda Gärningar

”Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.” {Efésierbrevet 2:8-10.} ”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” {Romarbrevet 5:1.} Eftersom vi endast kan frälsas genom Guds nåd, som är en gratis gåva, hur kommer det då sig, att människor – till skada för sig själva – i stolthet vill upphöja sig själva och inhösta ära för sina inbillade goda gärningar? Den gudomliga gunsten, Guds nåd given oss genom Jesus Kristus, är för dyrbar, den kan icke köpas genom en ”förtjänstfull” gärning, som en dödlig, felande människa har utfört. Människan äger inget gott i sig själv. Det mest upphöjda hos en människa kommer inte från henne själv, utan är en gåva skänkt av Skaparen. Människan kan inte köpa något som helst av Gud. Guld och silver kan inte köpa någon gunst hos Gud; för världens rikedom är Herrens betrodda gåva. Ingen skall tro, att kostbara offer till välgörande ändamål skänker honom fördelar i Guds ögon, eller säkrar honom en plats i de boningar, som Jesus skall bereda åt dem, som älskar honom. Kristi dyrbara blod är fullt ut verksamt. ”Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder, utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte.” {Första Petrusbrevet 1:18-19.} ”ni inte tillhör er själva? Ni har blivit köpta och priset är betalt.” {Första Korintierbrevet 6:19-20.}

Kristi uppståndelse från de döda var Faderns sigill på Kristi uppdrag. Det var ett offentligt uttryck för hans fulla gillande av försoningsverket. Han godtog det offer, som Jesus hade bragt för våra synder. Det var allt, vad Gud Fader behövde – Jesu offer var fullkomligt och komplett. Inget mänskligt väsen kunde genom egen insats ersätta Kristi gärning. Då Jesus med hög röst ropade: ”’Det är fullbordat’”, fylldes himmelen av härlighet och glädje, och ondskans härskara bävade. {Johannesevangeliet 19:30.} Efter det triumferande ropet, böjde världens Frälsare huvudet och dog. Synbarligen besegrades Upphovsmannen till vår frälsning; men genom sin död blev han i verkligheten segervinnare! Han öppnade portarna till evig härlighet, så att alla, som tror på honom, inte skall gå förlorade, utan ha evigt liv.

Syndarens enda hopp ligger i, att helt lita på Kristus. ”... allt som inte sker av tro är synd.” {Romarbrevet 14:23.} Vårt godtagande hos Gud säkras bara genom hans älskade Son, och goda gärningar är blott utfallet av hans syndaförlåtande kärlek! De goda gärningarna är ej vår förtjänst, och vi får inga fördelar hos Gud genom våra goda gärningar. Vi kan icke kräva en del som egen förtjänst för våra själars frälsning. Frälsningen är Guds gratis gåva till den troende, som skänks oss på grund av Kristi förtjänst allena. Den nedtyngda själen finner endast frid genom tron på Kristus, och hans frid står i förhållande till hans tro och tillit till Gud. Han kan inte framhålla sina goda gärningar som ett fördelaktigt tillskott till sin själs räddning.

Men har goda gärningar inget egentligt värde? Betraktas syndaren, som med flit trotsar Guds lag varje dag, av Gud med samma välvilja som den, vilken genom tro på Kristus försöker, att verka rättfärdigt? Skriften svarar: ”Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.” {Efésierbrevet 2:10.} I sitt gudomliga förutseende, genom sin oförtjänta nåd, har Gud beslutat, att goda gärningar skall belönas. Vi blir antagna endast på grund av Kristi förtjänst, och de barmhärtighetsgärningar och den givmildhet vi visar, är trons frukter, som bringar oss välsignelse; för människorna blir belönade i förhållande till sina gärningar. Det är vällukten av Kristi förtjänst, som gör våra gärningar acceptabla för Gud, och det är nåden, som gör oss i stånd till, att utföra de gärningar, som Gud belönar oss för. Våra gärningar i sig själva innebär ingen förtjänst. När vi har gjort allt, som det står i vår makt att göra, skall vi ändå räkna oss som odugliga tjänare. Vi förtjänar inget tack från Gud. Vi har bara gjort vår plikt, och vårt arbete kunde inte ha fullförts i styrkan från vår egen syndfulla natur.

Herren har befallt oss, att nalkas honom, för då kommer han att nalkas oss; och när vi drar oss nära honom, mottar vi den nåd, som gör, att vi kan utföra de gärningar, som kommer att belönas som Jesu händers gärningar. Belöningen, himmelens härlighet given till segervinnarna, kommer att tilldelas i förhållande till den grad, i vilken de har representerat Kristi sinnelag för världen. ”Den som sår sparsamt skall skörda sparsamt”. {Andra Korintierbrevet 9:6.} Tacka Gud, att det är vår förmån, att så de frön på jorden, som kommer att bära evig frukt. Livets krona kommer att bli strålande, eller mindre lysande. Den kan glittra med många stjärnor, eller den kan lysa med hjälp av få ädelstenar, svarande mot de gärningar, vi har valt att utföra som förberedelse för den kommande tiden. Genom självuppoffring, genom att leva ut missionens anda, och härigenom fylla våra liv med så många goda gärningar som möjligt, genom att eftersträva, att stå för Kristus genom våra karaktärer, så att vi kan vinna många själar för sanningen, kommer vi att sätta värde på belöningen. Det krävs av oss, att vi vandrar i ljuset, så att vi gör mesta möjliga av varje tillfälle och varje förmån, att växa i nåd och i kunskap om vår Herre Jesus Kristus. Vi skall alltså utföra Kristi gärningar och säkra oss skatter i himmelen.

Jesus säger: ”Amen, amen {Sannerligen, sannerligen} säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det. Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud. Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er.” {Johannesevangeliet 14:12-17.} ”Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är vingårdsmannen. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt... Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp. Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar. Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kjärlek. Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förbli i hans kärlek. Detta har jag talat till er, för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig.” {Kapitel 15:1-11.}”Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.’” {Kapitel 14:21.}

Av Kristi vittnesbörd ser vi, att Gud värderar oss ut ifrån vad slags frukt vi utvecklar, vad slags gärningar vi gör, för de uppenbarar, hur vi värdesätter Kristus. ”’Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig.” {Verserna 23-24.} Dessa är Kristi ord, som han yttrade för sina lärjungar under sina sista samtal före sin död. Livsfrukterna visar hjärtats tillstånd. Jesus sade: ”På deras frukt skall ni känna igen dem. Inte plockar man väl vindruvor från törnbuskar eller fikon från tistlar? Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. Ett träd som inte bär god frukt blir nerhugget och kastat i elden. Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt.” {Matteusevangeliet 7:16-20.} ”De förståndiga skall då lysa som himlavalvets ljus, och de som har fört många till rättfärdighet, som stjärnor, alltid och för evigt.” {Danielsboken 12:3.} ”Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka, så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.” {Jakobsbrevet 5:19-20.}

Kristna skall vara Jesu Kristi ombud i sanning; de skall icke vara hycklare. Skall världen forma sin förståelse av Gud, genom att betrakta dem, som endast bär det kristna namnet, men inte utför Kristi gärningar? Skall världen peka på dem, som bekänner sig till kristendomen, men som inte tror av hjärtat, utan sviker sina heliga tillitsvärv, och som utför fiendens gärningar, och säga: ”Dessa är kristna, de bekänner sig till kristendomen, men bedrar och ljuger och går inte att lita på”? Det är inte de, som verligen representerar Gud! Gud kommer inte att låta världen bli bedragen! Herren har ett speciellt folk på jorden, och han skäms inte över, att kalla dem för bröder; ty de utför Guds gärningar. De visar, att de älskar Gud, för de håller hans lagar. De bär den gudomliga bilden. De är ett skådespel för världen, för änglar och för människor. De samarbetar med himmelska väsen, och Herren blir högt ärad och förhärligad av dem, som utför de godaste gärningarna.

Hjärtats sanna fromhet bevisas av goda ord och goda gärningar, och människorna ser deras gärningar, som älskar Gud, och därigenom leds de till, att förhärliga Gud. Den sanne kristne utför många goda gärningar, han alstrar mycken frukt. Han ger den svultne mat, klär den nakne, besöker de sjuka, och hjälper de sörjande. Kristna förnimmer ett djupgående, helhjärtat intresse för barnen omkring sig, som på grund av fiendens dolda frestelser håller på att gå under. Fäder och mödrar, om Ni har skyddat Era egna barn från fiendens ondska, blicka omkring Er och fräls de barns själar, som icke har erhållit sådan hjälp och omsorg. Hys intresse för de själar, som Jesus Kristus dog för. Det finns ungdomar överallt omkring oss, som medlemmarna i menigheten har en plikt, att hjälpa, ty Kristus dog för dem på Golgatas kors, för att köpa dem frälsningens gåva. De är dyrbara i Guds ögon, och han önskar, att ge dem evig lycka. Kristi frälsningsverk blir endast utfört, när församlingens medlemmar utför sin del av verket, står upp och skiner, ty ljuset har kommit, och Herrens härlighet har gått upp över dem. Kristus kallar på sina redskap och ber dem om frivilligt samarbete i allvarlig, uthållig verksamhet för själars frälsning.