Review and Herald d. 8. februari 1898

tillbaka

Sanningen uppenbarad i Jesus

Då profeterna försvarade sanningen, var det Guds ord, som gavs till dem. De förstod den frälsningsgärning, som skulle genomföras av den kommande Messias. Först efter Kristi ankomst, efter hans död som människors ställföreträdare, efter att de symboliska offren uppfyllts av förebilden, kom de gamla sanningarna om symbolerna fram i ett klarare ljus. En förunderlig sanning blev uppenbarad för världen i Kristus som Faderns representant. Ljuset från Golgatas kors, återkastat på den judiska tidsåldern, förklarar innebörden av hela det judiska systemet; och på vår sida om korset, har vi, på ett särskilt vis, sanningen sådan den är i Jesus. Sanningen meddelad genom vår Förlossare, blir verkligen en närvarande sanning.

Vilken sanning framställs inte, när vi fäster blicken på Jesus i förbindelse med Golgatas kors och ser den Underbare Rådgivaren, detta hemlighetsfulla Offer, som knäar under släktets otroliga börda! För att ge överträdaren ett nytt tillfälle och för att människan skulle kunna uppnå gunst hos Gud Fadern, grep den evige Gudens Son personligen in, för att bära straffet för överträdelsen. En iklädd människans natur och dock ett med Gudomen, blev vår lösen. Själva jorden skakade och bävade vid synen av Guds käre Son, som måste lida under Guds vrede för människans överträdelse. Himlarna kläddes i sorgdräkt, för att dölja synen av den lidande Gudomlige.

Det var överträdelsen av Guds lag, som gjorde detta lidande nödvändigt. Och ändå inbillar Satan folk tanken – i synnerhet Guds lags överträdare – att allt detta lidande uthärdades, för att göra lagen verkningslös! Bedragna och förblindade genom den store överträdarens bedrägeri, säger de till människorna, att det inte finns någon lag, eller att om de under denna tidsålder håller Guds bud, har de fallit ur nåden. Hur har ej Satan grundlurat mänskligheten!

När man godtar och lär ut, att Jehovas lag inte gäller för mänskosläktet, inser människan inte sitt eget fruktansvärda fördärv. Det går henne förbi. Då saknar Gud en moralisk måttstock, att bedöma människans karaktär med, eller att styra universum med, innefattande de icke fallna världarna och denna fallna värld. Det hade varit onödigt för Kristus, att dö, i fall Gud kunde ha avskaffat lagen, för att möta människan i hennes fallna tillstånd och ändå bevara sin ära som universums Ansvarige. Men Kristi död är det eviga beviset på, att Guds lag är lika oföränderlig som hans tron. I stället för, att det stora offret skulle ha avlägsnat en punkt eller ett kommatecken från Faderns lag, upphöjer offret lagen; offret proklamerar för icke fallna världar och för det fallna släktet, att Guds lag är oföränderlig, att han tänker hålla fast vid sin auktoritet och upprätthålla sin lag.

I fall lagen skulle betraktas utom och åtskild från Kristus, skulle den äga en förkrossande makt över syndiga människor, ja, den skulle fullständigt utplåna syndaren. Men genom att se på och förstå lagen i förbindelse med Kristus och ta emot honom i tron som sin ställföreträdare och säkerhet eller borgensman, ser människan sig som en hoppets fånge. Sanningen i Jesus betyder insikt om Guds heliga, rättfärdiga och goda lag, som Kristus upphöjer och visar vara oföränderlig. Han upphöjde lagen, förstorade dess krav och visade genom sin lydnad ett exempel för människorna, så att även de kan tillfredsställa dess krav.

Hur kan det då komma sig, att människor blir så bedragna, att de fortsätter i överträdelse, bryter mot Guds lag och lär andra, att göra detsamma, att rista fula märken i Herrens sköld? Varför orsakar de sig själva prövningar? Av vilken orsak frestar de på Guds rättfärdighet, för att utröna, huruvida han kommer att fullt ut och med all kraft dela ut straffet, som Skrifterna hotar alla överträdare av lagen med? Dödsångsten i Getsemanes Örtagård och den kränkning, hån och spott, som Guds älskade Son utsattes för i samband med korsfästelsens gruvligheter och vanära, framställer fullt ut, att Guds rättfärdighet, när den straffar, gör det grundligt. Faktumet, att Gud inte skonade sin egen Son, då han stod som människans garant, står för helgon och syndare i hela universum som ett evigt bevis på, att han inte ursäktar den, som överträder hans lag.

Gud är kärlek. Han har visat denna kärlek, genom att utge sin enfödde Son. Dock ursäktar Guds kärlek icke synden. Gud ursäktar icke synden i Satan, i Adam, i Kain eller i något människobarn. Människans fördärvade natur må teckna en vrångbild av Guds kärlek som ett svaghetstecken, men ljuset strålar från Golgatas kors, för att ge människan en riktig uppfattning och förståelse, som inte är förfalskade.

Gud har gett sin lag som ett reglemente för nationers, familjers och enskildas vandel eller uppförande. Det finns ingen utövare av det onda, ens om hans synd är den minsta eller mest hemliga, som undgår lagens fördömelse. Satan är lögnens fader och alla hans gärningar är nedtecknade i himmelens böcker och de, som går i hans tjänst och genom exempel och utövning lär andra dessa osanningar, kommer att lönas efter sina gärningar. Varje förseelse mot Gud, oavsett grad och omfattning, tas med i domen. När rättvisans svärd greppas, kommer det att utföra detsamma, som Frälsaren måste lida. Rättfärdigheten kommer att slå till, ty Guds hat mot synden är brinnande och överväldigande.

Sanningen, sådan den är framställd i Jesus, ger oss den väsentligaste lärdom. Den visar, att Guds kärlek är bred och djup, att den är oändlig och kompromisslös i sitt straff över de olydiga, som åsidosätter Guds lag. Här förenas Guds kärlek och rättfärdighet. Skaparens sanning och kärlek når ned till roten av människans elände och urartning, för att lyfta de fallna och förtryckta, som sätter sin lit till sanningen genom omvändelse och tro på Jesus. Och Gud verkar för universums bästa, för den upproriske syndarens bästa, genom att låta syndaren lida syndens straff.

Den kristna världen har endast en dunkel uppfattning om frälsningsplanen. Genom den undervisning, som många yrkesutövande Bibellärare nu ger, är det omöjligt, att förstå omfattningen av människans fall och degraderade tillstånd, men Kristi gärning uppenbarar sanningen, sådan den är i Jesus. Det är endast genom att iaktta den förunderliga frälsningskedja, som drar upp oss, som människan inser, hur djupt sjunken hon är. Vårt fördärvs omfång kan endast erkännas i ljuset från Guds lag, som visades på Golgatas kors. Man måste erkänna den vidunderliga frälsningsplanen i Kristi död.

Välden kan inte genom egen visdom uppnå en korrekt kunskap om den sanne Guden. Då Kristus kom till denna värld, iklädde han sin gudomlighet mänsklighet och den behandling, som han utstod från nationens högsta auktoriteter – som påstod sig känna Gud – klargjorde tydligt människans visdom och förnuft. Deras förnuft förmådde inte, att dana en korrekt bild av Gud genom hans metoder och gärningar.

Människan kan endast lyda lagen genom tro på Kristus. Människan kan icke frälsa sig själv, men Guds Son kämpar för oss, och vi uppnår fördelar, genom att ta emot hans gudomliga egenskaper När människan tar emot Kristi rättfärdighet, får hon del i den gudomliga naturen och då blir det möjligt för henne, att hålla Guds bud och leva. Petrus säger: ”Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet och ära. Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen.” {Andra Petrusbrevet 1:3-4.}

Sanningen i Jesus betyder lydighet mot varje Guds bud. Det hela rör sig om sinnelaget. Biblisk helgelse är ingen ytlig helgelse, som bygger på behagliga känslor och impulser, utan innebär ett grundligt sökande efter sanningen, som efter en dold skatt i Skriften. Biblisk helgelse medför kunskap om Guds krav och lydighet mot dem. Det väntar dem, som håller Guds bud, en ren och härlig himmel. Den är värd en livslång, uthållig och outtröttlig insats. Satan står på Din högra och vänstra sida, både framför och bakom Dig. Han förser alla dem, som inte värdesätter sanningen i Jesus, med sitt bländverk. Han, ödeläggaren, är ute efter, att överrumpla Dig och förlama alla Dina ansträngningar. Men det är en livets krona att vinna, ett liv jämbördigt med Guds liv att erhålla. De, som inte sluter till hjärta och sinne för övertygelsen, kommer att erfara, vad en helig och rättfärdig Guds kärlek innefattar; ty den är en förbluffande princip, som verkar på ett mystiskt och fantastiskt sätt, för att säkra släktets frälsning.