Review and Herald d. 15. mars 1906

tillbaka

Ett heligt folk

"Gud, hör min röst när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig. Göm mig för de ondas hemliga planer, för ogärningsmännens larmande hop. Ty de gör sina tungor skarpa som svärd, bittra ord lägger de an som pilar för att i hemlighet skjuta på den oskyldige. Plötsligt skjuter de på honom utan att frukta. De uppmuntrar varandra i sitt onda uppsåt, de talar om hur de skall lägga ut snaror. De säger: ’Vem skulle se oss?’ De smider sina onda planer och säger: ’Nu är vi färdiga med det vi tänkt ut!’ Ja, människans hjärta och inre är outgrundligt.

Då skjuter Gud en pil mot dem, plötsligt blir de sårade. De bringas på fall av sina egna tungor, alla som ser dem skakar på huvudet. Människorna grips av skräck, de förkunnar vad Gud har gjort, de inser att det är hans verk. Den rättfärdige gläder sig i HERREN och tar sin tillflykt till honom. Alla rättsinniga prisar sig lyckliga." {Psaltaren 64:2-11.}

Detta Skriftställe kommer bokstavligen att uppfyllas. Allt skall skakas och sållas som kan skakas och sållas, för att de saker som inte kan skakas och sållas skall bli kvar. Jag blir förvånad när jag tänker på det förflutna, nuet och framtiden för Guds folk. Herren kommer att ha ett rent, heligt folk, ett folk som kommer att bestå provet. Varje troende behöver nu rannsaka sitt hjärta som med ett tänt ljus.

Vi gör klokt i att upprepa den laglärdes fråga: "vad skall jag göra för att få evigt liv?’" {Lukasevangeliet 10:25.} Kristus sade till honom: "’Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?’" Svaret kom: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.’" Och Kristus sade: "’Du svarade rätt. Gör det, så får du leva.’"

Syndarens enda hopp
"Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv." {Johannesevangeliet 3:16.} Gud är vår skapare, välgörare, bevarare. Som upphovsman till allt gott, kan han uppfylla sitt syfte genom skapandet av människor.

Den ondska som fyller vår värld är resultatet av Adams vägran att ta Guds ord som oinskränkt och absolut. Han var olydig och föll under fiendens frestelse. "… kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat." {Romarbrevet 5:12.} Gud gav tillkänna: "Den som syndar skall dö." {Hesekiel 18:20.} Och bortsett från återlösningsplanen är människor dömda till döden. "Alla har syndat och saknar härligheten från Gud." {Romarbrevet 3:23.} Men Kristus gav sitt liv för att rädda syndaren från dödsdomen. Han dog för att vi skulle leva. Till dem som tar emot honom ger han kraft som gör det möjligt för dem att skiljas från det som, om de inte återgår till sin lojalitet, kommer att placera dem där de måste dömas och straffas.

Kristus är syndarens enda hopp. Genom sin död bringade han frälsning inom räckhåll för alla. Genom hans nåd kan alla bli lojala undersåtar i Guds rike. Endast genom hans offer kunde frälsning bringas inom räckhåll för människan. Detta offer har gjort det möjligt för män och kvinnor att uppfylla de villkor som hade fastställts i himmelens råd.

Kristus kom till denna jord och levde ett liv i fullkomlig lydnad, för att män och kvinnor, genom hans nåd, också skulle kunna leva ett liv i fullkomlig lydnad. Detta är nödvändigt för deras frälsning. Utan helighet får ingen se Herren.

Framför oss står den underbara möjligheten att vara som Kristus – lydiga mot alla principer i Guds lag. Men av oss själva är vi helt maktlösa att uppnå detta tillstånd. Allt som är gott i människan kommer till henne genom Kristus. Den helighet som Guds Ord förklarar att vi måste ha innan vi kan bli frälsta är resultatet av den gudomliga nådens verkande när vi böjer oss i underkastelse under Guds disciplin och det återhållande inflytandet från sanningens Ande.

Människans lydnad kan fullbordas endast genom rökelsen från Kristi rättfärdighet, som fyller med gudomlig doft varje handling av sann lydnad. Den kristnes del är att framhärda i att övervinna varje fel. Han skall ständigt be till Frälsaren att läka störningarna i hans sjuka själ. Han har inte den visdom och styrka utan vilka han inte kan övervinna. De tillhör Herren, och han skänker dessa till dem som i ödmjukhet och ånger söker honom om hjälp.

Arbetet med att förvandla från ohelighet till helighet är ett kontinuerligt arbete. Dag för dag verkar Gud för människans helgelse, och människan skall samarbeta med honom genom att göra ihärdiga ansträngningar för att uppodla rätta vanor. Det sätt på vilket vi skall utarbeta vår egen frälsning är tydligt specificerat i det första kapitlet i Andra Petrusbrevet. Ständigt skall vi lägga nåd till nåd, och när vi gör detta kommer Gud att arbeta för oss genom planen för multiplicering. Han är alltid redo att höra och besvara det ångerfulla hjärtats bön, och nåd och frid förökas till hans trogna. Med glädje ger han dem de välsignelser som de behöver i sin kamp mot det onda som drabbar dem. De som lyssnar till hans ords råd skall inte sakna något gott.

Anledningen till att många som en gång kände och älskade Frälsaren nu befinner sig i mörker och vandrar långt ifrån honom, är att de i självgodhet och självtillräcklighet har följt sina egna böjelser. De vandrade inte på Herrens väg – den enda vägen till frid och lycka. Genom olydnad har de avskurit sig själva från att ta emot hans välsignelser, då de genom lydnad kunde ha gått framåt i hans styrka.

Det överflödande beviset som Gud ger för att han önskar allas frälsning, kommer att innebära fördömandet av dem som vägrar himmelens gåva. På den sista stora dagen, när alla kommer att belönas eller straffas i enlighet med sin lydnad eller olydnad, kommer Golgata kors att framträda tydligt inför dem som står inför hela jordens Domare för att dömas för evigt. De kommer att göras kapabla att förstå något av den kärlek som Gud har uttryckt för fallna människor. De kommer att se hur mycket han har blivit vanhedrad av dem som har fortsatt i överträdelse, valt sida med Satan och visat förakt för Jehovas lag. De kommer att se att lydnad mot denna lag skulle ha gett dem liv och hälsa, välstånd och det evigt goda.

I dag skickas änglar för att tjäna dem som skall bli arvingar till frälsningen, för att hjälpa dem att fly från Satans makts träldom och stå som trogna frivilliga i armén åt honom som för deras räkning kom till denna värld och utstod lidande och fasa. Varje människa ges valfrihet. Det ankommer på henne att bestämma om hon skall stå under upprorets svarta fana, eller under Prins Emmanuels blodfläckade fana. Med djup omsorg betraktar himmelen konflikten mellan gott och ont. Ingen utom de lydiga kan gå in genom portarna till Guds stad. För dem som väljer att fortsätta i överträdelsen måste dödsdomen slutligen avkunnas. Jorden kommer att renas från deras missgärningar, deras trots mot Gud.

"Ännu en liten tid och den ogudaktige finns ej mer, när du ser efter hans plats är han borta." "Se, dagen kommer, den brinner som en ugn. Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt vara som halm. Dagen som kommer skall bränna upp dem, säger HERREN Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist. . . . de skall vara som stoft under era fötter på den dag då jag utför mitt verk, säger HERREN Sebaot." {Psaltaren 37:10; Malaki 4:1, 3.}

De som vägrar att anpassa sina karaktärer till likhet med det gudomliga får aldrig komma in i Guds stad. De har avskurit sig själva från den lycka, och hopp, och frid och glädje som kunde ha blivit deras. Hade de tagit emot Kristi nåd, skulle de ha blivit starka nog att motstå fiendens frestelser; och de skulle slutligen ha tagits emot i den heliga staden som Guds söner och döttrar, för att bli evigt välsignade, för att leva ett liv som motsvarar Guds liv.

Men de sorgliga ord som Gud talade om Israel, kommer han att bli tvungen att tala om många, många som lever på jorden i dag: "mitt folk hörde inte min röst, Israel lydde mig inte. Då lät jag dem gå i sina hjärtans hårdhet, de fick vandra efter sina egna planer." {Psaltaren 81:12-13.} Gud skulle ha fröjdat sig åt att räkna in dem ibland de heliga i ljuset, men han fick inte; ty de vägrade alla hans inbjudningar och vädjanden. Han säger: "Om mitt folk ändå ville höra mig och om Israel ville vandra på mina vägar! Då skulle jag snart kuva deras fiender, vända min hand mot deras ovänner. De som hatar HERREN skulle krypa för honom, och deras tid skulle vara för evigt. Han skulle ge folket bästa vete att äta, ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.’" {Verserna 14-17.}

Karaktärens gudomliga måttstock
Guds lag är avskriften av hans karaktär, och endast de som lyder denna lag kommer att accepteras av honom. Varje avvikelse från lydnad mot Guds lag är uppror. Det ligger i människans högsta intresse att lyda Guds lag; för överensstämmelse med principerna i denna lag är avgörande för att forma en rättfärdig karaktär. De levnadsregler som Herren har gett kommer att göra människorna rena och lyckliga och heliga. Endast de som följer dessa regler får höra orden från Kristi läppar: "’Kom hit upp". {Uppenbarelseboken 4:1.}

Avgudadyrkare döms av Guds Ord. Deras dårskap består i att lita på sig själva för frälsning, i att böja sig för sina egna händers verk. Gud klassar som avgudadyrkare dem som litar på sin egen visdom, sina egna påhitt, är beroende för framgång på sin rikedom och makt, och strävar efter att stärka sig själva genom allians med människor som världen kallar för stora, men som misslyckas med att urskilja de bindande anspråken i hans lag.

Gud kommer mer än att uppfylla de högsta förväntningarna hos dem som sätter sin tillit till honom. Han vill att vi skall komma ihåg att när vi är ödmjuka och ångerfulla står vi där han kan och kommer att visa sig för oss. Han blir synnerligen nöjd när vi hänvisar till tidigare barmhärtighet och välsignelser som ett skäl till att han skall skänka oss högre och större välsignelser. Han blir hedrad när vi älskar honom och bär vittnesbörd om att vår kärlek är äkta genom att hålla hans bud. Han blir hedrad när vi avskiljer den sjunde dagen som helig och okränkbar. För dem som gör detta är sabbaten ett tecken, "för att de skulle inse", förklarar God, "att jag är HERREN som helgar dem." {Hesekiel 20:12.} Helgelse betyder vanemässig gemenskap med Gud. Det finns inget så stort och kraftfullt som Guds kärlek till dem som är hans barn.