Review and Herald d. 21. mars 1912

tillbaka

Guds förlåtande Kärlek

Måtte ingen kristen försöka, att ursäkta sin egen synd, genom att peka på andra, som har sagt sig följa Jesus och har begått samma fel. Din synd är inte mindre avskyvärd, därför att andra har gjort sig skyldiga till detsamma, och det är Din självklara plikt, att bekänna Din synd inför Jesus Kristus, Din medlare. Lämpa inte över Din tunga börda på någon annan människa. Du har en försvarare, Jesus Kristus den rättfärdige. Gå till Honom med Din ångrande själ och bekänn alla Dina synder för Honom. Löftet står fast: «Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.» {Första Johannesbrevet 1:9.} Johannes säger: «Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern – Jesus Kristus som är rättfärdig.» {Kapitel 2:1.} «... för att ni inte skall synda ...» Det är på den här punkten Du ådrar Dig fördömelse, om Du fortsätter i synd. Men i Kristi kraft skall Du avstå från synden. Allt har gjorts, för att nåden skall vara i Dig och att synden skall framstå för Dig som den avskyvärdhet den är. Men om någon syndar, skall han inte sjunka ned i förtvivlan och mena sig vara förtappad, utan Kristus. «Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern – Jesus Kristus som är rättfärdig. Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.» {Kapitel 2:1-2.}

Fiendens frestelser kommer att slå till. Men skall vi ge honom övertaget och bryta ned alla hinder för synden, genom att vika av det allra minsta från de strängaste grundsatserna för vår rättskaffenhet? I fall vi ger efter det allra minsta, kommer han att skicka den ena frestelsen efter den andra, tills vi går emot de tydligaste utsagorna i Guds Ord och lyder Satans tanke och vilja. Satan och hans skaror av edsvurna onda änglar är alltid på vakt, för att se, på vilket sätt de kan fånga och förstöra själar, som har ställt sig under Furst Immanuels blodstänkta fana. Du löpte ordentligt ett tag, Du smakade och kände, att Herren är god, men då Du föll i synd, hamnade Du i mörker. Då Du gav efter för frestelsen, måste Du ha tagit bort blicken från Jesus, Din tros upphovsman och fullkomnare. Men när Du har bekänt Dina synder, måste Du tro, att Guds Ord inte slår fel och att löftets utfästare är trofast. Det är lika mycket Din plikt, att tro på löftets utfästares trofasthet, som att Du skall bekänna Dina synder. Du måste utöva Din tro på Gud som den, som kommer att göra exakt det Han har sagt i Sitt Ord, nämligen att Han tänker förlåta alla Dina överträdelser.

Hur kan vi veta, att Herren verkligen är vår syndaförlåtande Återlösare och erfara välsignelsen, nåden och kärleken, som Han hyser till oss? Jo, vi måste villkorslöst tro Hans Ord med ånger i sinnet, så att vi underkastar oss Honom! Det är inte nödvändigt, att alltid gå omkring sorgsen och ångerfull under en ständig sky av samvetskval. Tro Guds Ord, fortsätt att se på Jesus, koncentrera Dig på Hans dygder och nåd. Då kommer det att skapas i hjärtat en stark avsky för det, som är ont. Du kommer då att ingå i skaran, som hungrar och törstar efter rättfärdighet. Men ju tydligare vi ser Jesus, desto tydligare kommer vi att uppfatta våra egna karaktärsfel. När vi ser våra egna brister, låt oss då bekänna dem för Jesus, och med sann ånger i själen samarbeta med den Helige Andes kraft, för att övervinna allt ont. Om vi bekänner våra synder, måste vi tro, att de är förlåtna, eftersom löftet ej kan svika: «Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.» Låt oss inte längre vanära Gud, genom att tvivla på Hans förlåtelse.

avsn nr:1
avsn nr:2
avsn nr:3