Review and Herald d. 26. mars 1889

tillbaka

Den öppna Dörren

[Predikan hållen i Indianapolis, Indiana, den 23. Februari, 1889.]
Text: ”Vakna upp och håll dig vaken och stärk det som är kvar och som var nära att dö. Ty jag har inte funnit att dina gärningar är fullkomliga inför min Gud.” ”Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar. Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Skriv till församlingens ängel i Filadelfia: Så säger den Helige och Sanne, han som har Davids nyckel, han som öppnar så att ingen kan stänga, och stänger så att ingen kan öppna: Jag känner dina gärningar. Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig, en dörr som ingen kan stänga, ty din kraft är ringa och du har hållit fast vid mitt ord och har inte förnekat mitt namn.” Uppenbarelseboken 3:2, 5-8.

De, som vinner seger, kommer att upphöjas starkt inför Gud och hans änglar. Kristus har lovat, att han skall kännas vid deras namn inför sin far och inför de heliga änglarna i himmelen. Han har gett oss överflödande löften, för att vi skall kunna segra. Det Sanna Vittnet har gett oss sin försäkran om, att han har öppnat en dörr för oss, som ingen människa förmår att stänga. De, som försöker att vara trogna mot Gud, kan mista många världsliga fördelar, deras väg kan bli förbommad, deras arbete hindras av sanningens fiender; men det finns ingen makt, som kan hindra eller låsa dörren för kommunikationen mellan Gud och dem. Den kristne själv kan stänga dörren, genom att ge efter för synd, eller genom att tillbakavisa himmelens ljus. Han kan sluta till öronen, vägra att lyssna till sanningens budskap, och på detta sätt rasera förbindelsen mellan Gud och sig själv.

Du kan ha öron och likväl inte höra. Du kan ha ögon och likväl inte se ljuset eller ta emot upplysningen, som Gud har ordnat åt Dig. Du kan blockera sinnet för ljuset lika effektivt, som fariséerna reglade porten mot Kristus, då han undervisade ibland dem. De ville inte ta emot det ljus och den kunskap, som han bragte dem, eftersom han ej framstod på det vis de hade förväntat sig och hoppats på. Kristus var och är världens ljus, och i fall fariséerna hade tagit emot det ljus han så nådigt skänkte dem, skulle utfallet ha blivit deras frälsning, men i stället förkastade de Kristus som Israels Helige. Kristus sade om dem, att de valde mörkret framför ljuset, därför att deras gärningar var onda. Ty var och en, som gör det onda, avskyr ljuset och vägrar att komma till ljuset, så att hans gärningar kan avslöjas och han själv tillrättavisas. Jesus sade: ”ni vill inte komma till mig för att få liv.” {Johannesevangeliet 5:40.} Vägen låg öppen, men på grund av deras eget handlande och praxis, stängde de själva dörren, så att deras förbindelse med Kristus höggs av. Vi kan göra detsamma, genom att förkasta ljuset och sanningen.

De, som är villiga att vara trofasta elever i Kristi skola, villiga att uveckla varje gudagiven gåva till det yttersta, så att de kan söka sanningen som en dold skatt, kommer inte endast att få ljus själva, de kommer också att bli i stånd till, att förmedla ljus till människor omkring sig. Kristus har sagt om sitt folk: ”Ni är världens ljus.” {Matteusevangeliet 5:14.} Det är vårt privilegium, att dagligen tillägna oss kunskapen om vår Herre och Frälsare. Genom att studera Kristi liv och genom att ta efter hans liv, förvandlas vi till hans avbilder. Då Johannes hörde talas om Jesu tilltagande makt, sade han: ”Han måste bli större och jag mindre.” {Johannesevangeliet 3:30.} När Kristus bor i hjärtat, kan vi skänka andra det ljus och den frid, som har getts oss. Varje dag har vi den dyrbara möjligheten, att förena oss med Kristus, som har öppnat en dörr framför oss. Hela himmelen står till vårt förfogande. Om vi är Guds lydiga barn, kan vi få dagliga doser av Guds nåd. Oavsett vilka frestelser, prövningar eller förföljelser vi än måtte utsättas för, behöver vi inte förlora modet. Varken människor eller Satan kan stänga den dörr, som Kristus har öppnat för oss.

Vi skall leva en dag åt gången. Vi skall inte göra ett livsverk på några få timmar. Vi behöver inte blicka in i framtiden med fruktan, ty Gud har gjort det möjligt för oss, att vinna seger var dag, och han kommer att ge oss den nåd vi behöver, för att segra. Jag är glad för, att vi endast har en dag åt gången att arbeta under. Vi bör inte undervärdera dagens ansvar och viga den till tjänst åt fienden. Vi bör inte bruka dagen åt, att söka efter de senaste modekläderna, att pynta oss med, eller att dekorera hemmet, som om vi skulle vara här för evigt. Vi bör hellre använda varje ögonblick åt, att utveckla de talanger, Gud har gett oss, att använda våra förmågor till, att ära Gud, i stället för att ära oss själva. Vår viktigaste uppgift bör vara, att finna ut, hur vi bäst kan glädja Gud. Om vi gör hans vilja och endast tänker på hans härlighet, blir vi i stånd till att säga: ”’jag vet att min återlösare lever’. {Job 19:25.} Även om hjärta och kött skulle ge upp, lever Jesus, för att för evigt vara min arvedel.” Han, som alltid är trofast och sann, kommer att träda fram ibland alla dem, som är vacklande och falska. Han kommer att vara vår tillflyktsort, och han kommer att låta allt vi gör krönas med framgång. När vi gör vårt bästa, för att behaga Gud, kommer vi att uppleva, att det är En, som verkar för oss, nämligen Han, vars namn är ”Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.” {Jesaja 9:6.}

Vi har ingen orsak till, att vara modlösa, ingen orsak till, att tala prövningar och tvivel. Det har vi gjort alltför ofta. Låt oss lägga detta ifrån oss. När vi träffar våra vänner, skall vi inte anstränga oss, för att dra oss till minnes våra dystraste erfarenheter. Låt oss försöka, att koncentrera oss på dörren, som Kristus har öppnat för oss. Låt oss uppehålla oss vid den för själen tröstande tanken, att Jesus lever och går i förbön för oss. Det är inte likt Kristus, att tala om våra vanskligheter och prövningar. Det är ingen bild av Kristus Kristus eller hans tjänst på minsta vis. Änglarna lyssnar, för att höra, vad slags bild Du ger världen av Din himmelske Herre. Kristus kastar ingen mörk skugga över Din stig, som Du klagar över. Det är Satan, som förmörkar Din stig med sin egen skugga, men vi skall inte tala om hans mörker. Låt Din konversation röra sig om Honom, som lever, för att gå i förbön för oss hos Fadern. När Du fattar Din väns hand, låt då pris till Gud vara på Dina läppar och i Ditt hjärta. Därmed dras vännens uppmärksamhet till Jesus. Om Du rofyllt och tillitsfullt betraktar Guds löften, och med enkel, barnslig tro åberopar dem som Dina, kommer Du att upptäcka, att mörkret försvinner. Forska i Skrifterna, så kommer ljuset att strömma över Dig. Bekänn de särskilda synder, som Du har älskat, ångra dem, och sjasa iväg dem. Om Du bekänner Dig till, att följa Jesus, samtidigt som Du älskar världslighet, stolthet och formalism, utsätter Du Din Herre för öppen skam. Den store Segerherren har visat, att hårt arbete och kamp är, vad segern kostar. De, som kommer att vinna kronan, måste lyfta upp och bära korset. Om vi ständigt har Golgatas kors för ögonen, skall vi bli i stånd till, att säga med Paulus: ”Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår.” {Romarbrevet 8:18.}

I tro måste vi fästa blicken på Jesus, vår Överstepräst, som utför sin tjänst för oss i himmelen. Inget annat ljus har strålat eller kommer någonsin att stråla på fallna människor, bortsett från det, som har förmedlats till oss genom Lammet. Lammet, som blev slaktat före världens grundvals läggande. Vi bör alltid påminna oss själva om våra välsignelser, igen och igen. Vi bör knyta ihop våra välsignelser och hänga upp dem i minnenas sal. Vilket slags bild kommer Du att hänga upp där i dag? Kommer Du att pynta den med sorgflor och rama in den med klagan? Oh nej, Jesus ligger icke i Josefs nya grav. Han har stått upp. Han har sprängt gravens länkar. Han har tagit fångenskapen till fånga och har skänkt människorna gåvor. Han har gett oss ett bevis för det, som han tänker göra för dem, som Satan har spärrat in i dödens fängelse. Vid sin uppståndelse, öppnade han många av de rättfärdigas gravar, befriade fångarna ur deras trånga arrestlokaler och förde dem bort i triumf till sitt kungadöme. De, som har fallit i sömn i tron på Kristus, skall icke hållas fast i dödens grepp. De skall räddas från graven och få livet tillbaka.

Varför skulle vi inte tänka på allt det vidunderliga Gud har lovat sina barn? Du bör inte grubbla över gravens dysterhet. Du bör inte klaga och påstå, att Gud inte älskar Dig. Det är Satan, som planterar dessa modlöshetens och förtvivlans tankar i sinnet. Jesus älskar Dig. Jag har prövat Guds kärlek genom många år. Jag vet, att den är rik och gratis. Han har tillåtit prövningar och lidanden, att drabba mig, för att dra mig närmare sig. Han har sagt: ”Närma er Gud, så skall han närma sig er.” {Jakobsbrevet 4:8.} Detta är det verk vi bör utföra i nuet. Vi borde vara mera fyllda av allvar, och i levande tro borde vi åberopa Guds löften. Det går visst att pröva Gud! Profeten säger: ”Får en människa stjäla från Gud? Ändå stjäl ni från mig. Ni säger: ”Vad har vi stulit från dig?” Tionde och offergåvor. Förbannelse har drabbat er, ty ni och hela folket stjäl ifrån mig. För in allt tionde i förrådshuset, så att det finns mat i mitt hus. Pröva mig nu i detta, säger HERREN Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster och låta välsignelse strömma ut över er i rikt mått.” {Malaki 3:8-10.}

Ju mera vi för till Guds förrådshus, desto mer får vi, som vi kan föra dit. Han öppnar nämligen vägar för oss, att öka vårt välstånd. Jag har erfarit, att detta är sant i mitt eget liv. Efterhand som Gud multiplicerar sina gåvor till oss, får vi inte bli själviska och hållbaka tillbaka tiondet och offergåvorna från honom. Vi har alla ett arbete att göra i samband med frälsningsverket. Vi är alla en del av mänsklighetens stora nätverk eller väv, och vi bör inte i själviskhet skilja oss från våra bröder. Genom att helga våra medel åt Guds sak, genom att använda våra talanger i hans tjänst, genom att söka själars frälsning, skall vi identifiera oss själva som de, vilka intresserar sig för Kristi blods friköpta. ””Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd... Du skall älska din nästa som dig själv.” {Femte Moseboken 6:5; Matteusevangeliet 22:37-39, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.}

Det märks på frukterna Du bär, om Du håller Guds bud, eller ej. De, som är lydiga barn, försöker inte att utröna, hur litet de kan göra och ändå bli frälsta. De försöker, att skaffa sig en förstaklassbiljett till Guds rike. De klagar ej, när vanskligheter drabbar dem. De bär dem med tålamod, för de vet, att deras tro stärks genom prövning. Aposteln säger: ”Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig. Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje”. {Första Petrusbrevet 1:7-8.} Herren talar genom sin profet och säger: ”Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.” {Jesaja 13:12.} Ehuru människan är en fallen varelse, upphöjs hon högst avsevärt tack vare Kristi förtjänster och hans rättfärdighet. Gud har sagt det. Tänker vi tro på det? Tänker vi underkasta oss hans förfinande, renande verk i våra hjärtan? Eller skall vi föredra en sådan livsstil, att våra namn stryks ur livets bok?

Många är de bekännande kristna, som aldrig har blivit omvända. Gud kan icke godkänna en skadad och ofullkomlig karaktär. Vi kan inte ursäkta oss inför honom för våra fel och brister, ty han har ordnat med all hjälp vi behöver i Sonen. Han har gett oss en älskande, barmhärtig och allsmäktig Frälsare, som kan ge oss nåd och seger över varje defekt i vår karaktär. I fall vi bara överlåter oss till Gud, kommer han att gripa tag i våra sinnen och forma dem enligt sitt gudomliga sinne. Jag har aldrig tordats säga: ”Jag skall göra detta, eller detta.” Jag är köpt för ett pris. Jag äger inte mig själv. Jag är friköpt från syndens slaveri. Jag måste sörja för, att mitt namn blir kvar i Lammets livsbok.

Vi läser dessa ord i Daniels profetia: ”På den tiden skall Mikael träda upp, den store fursten, som står som försvarare för dina landsmän. Det kommer en tid av nöd, som inte har haft sin like ända från den dag då människor blev till, ända till den tiden. Men på den tiden skall alla bland ditt folk bli frälsta som finns uppskrivna i boken.” {Danielsboken 12:1.} Jag önskar, att vara ibland dem, som har sina namn inskrivna i livets bok, som skall bli befriade. Jag önskar segrarens belöning. Satans mästerligt uttänkta frestelser kommer att besegra många, som nu bekänner sig till, att tro på sanningen. Deras ovärdiga livsföring, deras förnekande av Kristus, kommer att göra det nödvändigt för Gud, att sudda ut deras namn i livets bok. Men oh, måtte det inte ske med oss! Jesus har sagt: ”Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada er. Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er som över att era namn är skrivna i himlen.’” {Lukasevangeliet 10:19-20.}