Review and Herald d. 27. mars 1888

tillbaka

Ingenting är dolt

" Därför att domen inte genast fälls över det onda, styrks människors barn att göra det som är ont."( Pred 8:11)

Århundrade efter århundrade av synd har svept över vår värld. Fastän Gud har gett exempel på vad som kommer att drabba dem som gör det onda och har sänt enträgna böner med varning och tillrättavisning till mänskligheten, är det ändå så, att människor har missbrukat hans nåd. De har vandrat efter sina egna hjärtans tankar, eftersom han i sitt tålamod har gett syndare nya tillfällen och förlängt deras nådatid och inte har verkställt sina fällande domar. De har inte brytt sig om Guds råd och inte heller gett akt på hans tillrättavisning. De har sagt: "Hur kan Gud veta?" och "Finns det någon kunskap hos den Allre Högste?" De har handlat som om himmelens och jordens skapare inte hade någon förmåga att se deras vägar, ingen lag att styra sina skapade varelser med och ingen aktning för rätt och rättvisa.

Om de som tänker på att begå brott var säkra på att de snabbt skulle bli upptäckta och avslöjade, skulle rädslan för upptäckt, vanära och lidande hindra dem från upproriska handlingar. Frestaren har emellertid lett människor att tro, att de kan skyla över vetskapen om sin skuld från Guds och människors ögon. Hur ivrigt söker inte den skyldige dölja sin verkliga karaktär! Han får det att se ut som om han är ärlig och oskyldig. Han bevakar omsorgsfullt varje möjlighet till upptäckt av hans synd. Överträdare går mörka och hemliga stigar. De hatar ljuset och vill inte komma till ljuset, eftersom deras gärningar är onda. De har hela tiden behov av att finna på medel för att dölja orenheten i sitt inre och de kan kanske lyckas undgå att bli avslöjade av människor, men det finns inget knep som kan skydda dem från den Eviges allseende öga. Sanningens ord säger: "Ingenting är dolt som inte skall uppenbaras, och ingenting är gömt som inte skall komma i dagen." ( Matt 10:26 )

Denna bedrägeriets anda hos dem som gör det onda kommer från deras fader, djävulen. Till och med i himlen, inför Guds ljus och härlighet, trodde Satan att han kunde dölja sina hemliga tankar och upproriska rådslut. Han använde sig av en så raffinerad vishet, när det gällde att dölja sin verkliga karaktär och sina syften, att legioner av himmelska änglar blev bedragna och avföll från troheten mot Gud för att tjäna mörkrets furste. Samma slags bedrägeri framställs av dem som deltar i Satans fiendskap och följer hans kurs i upproret mot Guds bud. Att skyla över syndens avskyvärda förbrytelser med en kappa av ljus och oskuld är något som den onde har brukat göra ända från början. På det sättet har han varit framgångsrik i att locka själar till överträdelse och undergång.

Det finns många som bekänner Kristi namn utan att tjäna honom. De har prytt sig med en bekännelse till gudfruktighet och genom just denna handling har de dragit på sig en ännu hårdare dom och har blivit mer svekfulla och framgångsrika redskap i Satans tjänst till själars fördärv. De som bekänner att de håller Guds bud är inte alla Himlens trofasta tjänare. De ärar Gud med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån honom. Tror de att de kan dölja sina vägar för honom, som prövar hjärtats hemliga tankar och rannsakar det hemliga motivet till varje ord och handling?

Måtte ingen försöka slippa att ta dessa ord till sitt hjärta och ange som ursäkt att han inte är skyldig till att det har uppstått synd. Har ni inte varit skyldiga till att begå synder, som enligt ert begränsade omdöme har obetydliga följder? Det inspirerade ordet säger: "Sträva efter frid med alla och efter helgelse.Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren." ( Hebr 12;14 ) Det finns behov av att varje själ skall ödmjuka sig inför Gud och söka Kristi rättfärdighet. Minsta överseende med det som är orätt, som vi ger näring åt i hjärtat, kommer att skilja oss från Himlens hjälp och gemenskap. När vi söker Gud av hela vårt hjärta, har vi löftet att han skall låta sig finnas.

»Den lön, som synden giver, är döden.» ( Rom. 6:23 ) Hur liten man än må anse en synd vara, håller man fast vid den endast på bekostnad av evigt liv. Det som vi inte vinner seger över kommer att besegra oss och frambringa vår undergång. Vi måste tvätta vår karaktärs klädnad i Lammets blod tills den är vit och utan fläckar.

Adam och Eva intalade sig själva att när det gällde en så liten sak som den förbjudna frukten, kunde det inte bli så allvarliga följder som Gud hade sagt. Men denna ringa sak var synd, överträdelse av Guds oföränderliga och heliga lag, och den öppnade dödens portar och åstadkom obeskrivlig olycka för världen. Under alla tider har det uppstigit ett ständigt klagorop från jorden och hela skapelsen suckar och våndas som följd av människans olydnad. Själva himmelen har känt följderna av människans uppror mot Gud. Golgata står som ett minnesmärke över det förunderliga offer som gavs till försoning för överträdelsen av Guds lag. Låt oss inte betrakta synden såsom någonting likgiltigt! Är inte Guds Sons händer och fötter och sida ett evigt vittnesbörd för hela universum om syndens oändliga ondska och förbannelse?

Ack, att alla, både gamla och unga, skulle få en rätt förståelse av syndens fruktansvärda natur! Ack, att alla skulle få en rätt förståelse av hur stötande och sårande synden är för Gud och hur skadlig den är för människan. Sanningens ord säger: Tänk om alla kunde få en rätt förståelse av hur sårande och stötande synden är för Gud och hur den skadar människan. Sanningens ord säger: "Ni skall veta att er synd kommer att drabba er." ( 4 Mos 32:23 ) Varje handling som du utfört i ditt liv kommer att bli känd och framstå som den verkligen är. Det kan hända att dina hemliga onda gärningar avslöjas redan i detta livet genom något oväntat, som Gud låter hända. Men skulle du lyckas dölja din sanna karaktär för människors ögon, kommer det en dag ett oundvikligt avslöjande. Det väntar på var och en som inte ångrar sina synder och vänder sig från allt ont i Jesu Kristi kraft, han som har dött för att vi skulle få leva. Bibeln förklarar: "Gud skall föra alla gärningar fram i domen, med allt som är fördolt, vare sig det är gott eller ont." ( Pred. 12: 14 ) Det finns inte en skugga av tvivel om denna sak. All synd som man inte har ångrat och lämnat, kommer inte att bli förlåten och utstruken ur räkenskapens böcker, men kommer att stå där och vittna mot syndaren på Herrens dag.

Han kan ha begått sina onda gärningar i dagsljus eller i mörker, men de var öppna och tydliga inför honom som vi har att göra med. Guds änglar var vittnen till människors synd och registrerade den i räkenskapens böcker, som inte innehåller några fel. De som inte ångrar sig kommer inte att lyckas slippa följderna utan får igen för sina gärningar. Synden må döljas, förnekas, hemlighållas av far, mor, hustru, barn och umgängeskrets. Inga andra än den skyldige må ha den ringaste misstanke om orätt, men för himmelens intelligenta väsen ligger allt blottat. Den mörkaste natts mörker, de hemligaste av alla bedrägeriets konstgrepp är inte tillräckliga för att dölja en enda tanke för den Allsmäktiges insyn. David hade en förståelse av detta när han utropade: "Vart skall jag gå för din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte? Om jag far upp till himlen,är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där. Om jag säger: ´Må mörker falla över mig och ljuset bli natt omkring mig´, så är inte mörkret mörkt för dig, natten skall lysa som dagen och mörkret vara som ljuset." ( Ps 139:7,8,11,12 )

Herren såg Adam och Eva då de tog av den förbjudna frukten. I medvetande om sin skuld flydde de från hans närhet och "gömde sig", men Gud såg dem. De kunde inte dölja sin synd för hans blick. Då Kain dödade sin bror tänkte han dölja sin förbrytelse genom att neka till vad han gjort, men Herren sade: "Din broders blod ropar till mig från jorden." (1 Mos. 4: 10.) Synderna, som jordens innevånare begick före floden, antecknades och bokfördes i himlen. Eftersom de inte ångrade sig då Noa predikade drabbades de av undergång. Gud såg fördärvet i det tygellösa Sodom och efter det att Lot och hans familj skyndsamt förts bort från dess gränser lät han eld regna över staden och den blev lagd i aska. Han gjorde den till "ett exempel på vad som skulle hända de ogudaktiga". När världens Frälsare vandrade bland människorna och uthärdade förolämpning, tilträttavisning och hån, iakttog Fadern varje kränkning. Varje förlöjligande, varje hånleende, varje hatfull handling och varje skymf noterades i minnesböckerna. Den judiska nationen genomled fruktansvärda straffdomar därför att man förkastade himmelens Herre, men deras handlingar fick inte sin fulla vedergällning. De som hånade och korsfäste Guds Son skall komma upp ur sina gravar och de gärningar, som de har gjort i hemlighet och mörker, liksom de som har gjorts i dagsljus, kommer att visas fram för dem, då de träder fram inför den oändlige Fadern. Varje överträdelse kommer att få sin rättvisa lön på den slutliga vedergällningens dag.

All synd som inte ångras och bekänns blir stående kvar i räkenskapens böcker. Den blir inte utplånad, den kommer inte att i förväg sändas till doms för att utplånas genom Jesu försonande blod. Varje enskild människas synder kommer alla att registreras med exakt noggrannhet. Ljuset från Guds lag som genomtränger allt skall pröva varje mörkrets hemlighet. Guds fördömelse över dem som förkastat hans nåd kommer att stå i proportion till deras ljus, deras möjligheter och deras kunskap om Guds krav.

Det slutliga avgörandets dag ligger alldeles framför oss. I denna högtidliga och vördnadsfyllda stund kommer mannens otrohet att uppenbaras för hustrun och hustruns otrohet att avslöjas för mannen. Föräldrar kommer då för första gången att få veta hur deras barns verkliga karaktärer var, och barn kommer att få se de felsteg och misstag, som fläckade ner deras föräldrars liv. Mannen, som stal från sin granne genom att lämna falska uppgifter, kommer inte att kunna fly med det som han vunnit på orätt sätt. Gud har exakta upplysningar om detta i sina böcker. Han känner till varje orättfärdig räkning och varje ohederlig handling. Allt som den fräcke mannen har gjort i hemlighet är känt av Gud. Gud låter sig inte förledas av en helig attityd. Han gör inga misstag i sin bedömning av människors karaktärer. Människor kan låta sig förföras av dem som är fördärvade i hjärtat, men Gud ser igenom alla förklädnader och masker och läser de innersta tankarna. Varje människas sanna värde vägs på den himmelska helgedomens våg. Borde inte dessa allvarliga tankar påverka oss, så att vi upphör att göra det onda och i stället gör det goda? Vi har ingenting att vinna genom ett liv i synd utan det leder endast till hopplös förtvivlan.

Bibeln förkunnar Guds lag som en fullkomlig förebild efter vilken vi kan bygga vårt liv och vår karaktär. Det enda fullkomliga exemplet på lydnad mot dess föreskrifter finner vi i Guds Son, den förlorade mänsklighetens Frälsare. På honom finns inte någon orättfärdighetens fläck. Vi har uppmanats att följa i hans fotspår. Vi har undervisningen och uppmaningarna, inbjudningarna och löftena som ges i Guds ord. Skulle vi då riskera vår själ genom att avvika från den heliga lagen på en punkt eller prick? Gud säger till var och en av oss: "Jag känner dina gärningar".

Vi upprätthåller den högtidligaste förbindelse med varandra. Vårt inflytande är alltid till fördel eller nackdel för människors frälsning. Antingen samlar vi med Kristus eller skingrar åt alla håll. Vi borde vandra ödmjukt och göra stigarna raka, annars för vi bort andra från den rätta vägen. Det är mycket betydelsefullt och viktigt att vi försöker uppnå renhet i tanke, ord och handling. Låt oss komma ihåg att våra »hemliga» synder uppenbaras i Guds ljus! Satan inger tankar och känslor även åt den allra bästa, men om dessa tillbakavisas som opassande och inte omhuldas, befläckas inte sinnet med skuld och inga andra skadas heller av deras inflytande. O, att vi vore mera en doft av liv till liv för våra medmänniskor!

Behovet av en djupare uppskattning av Guds heliga sanningar är mycket stort. Om alla verkligen förstod budskapets vikt och allvar, skulle många synder, som nu begås lättsinnigt, försvinna ibland oss. Är det inte ofta så att vardagliga tankar och samtal undantränger samtal om sanningens helgade ämnen? När så sker, blir standarden sänkt. Ditt exempel leder andra till att betrakta sanningen på ett lättsinnigt sätt. Detta är en av de största synderna i Guds ögon.

Det är varje människas förmån att leva så att Gud kan välsigna och godkänna henne. Du kan ständigt få vara i förening med himmelen. Det är inte din himmelske Faders vilja att du någonsin skall leva under fördömelse och i mörker. Gud kan inte med välbehag se till att du enbart ser på dig själv såsom svag och bristfällig. Du bör uppodla självtillit genom att leva så att du har ett gott samvete och ett gott förhållande till människor och änglar. Du avger inte ett sant vittnesbörd om ödmjukhet, om du alltid går med sänkt huvud och hjärtat fullt av tankar på dig själv. Det är din förmån att gå till Jesus och få rening, så att du kan stå framför honom utan skam och samvetskval. »Så finnes nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus.» (Rom. 8: 1.) Även om vi inte bör tänka alltför högt om oss själva, fördömer emellertid inte Guds ord en tillbörlig självrespekt. Såsom Guds söner och döttrar bör vi uppvisa ett värdigt sinnelag, i vilket stolthet och självhävdelse inte har något utrymme.

Ta i tro emot Guds löften! Jesus är mäktig att frälsa sitt folk från deras synder. Ljuset från himmelen har upplyst vår väg. Synden har avslöjats för oss genom Ordet och sanningens Ande och vi kan inte ursäta oss med att vi var okunniga. Den uppmaning vi får är att vända oss »bort ifrån orättfärdighet». ( 2 Tim. 2:19 ) Vi måste sporra gamla och unga att ta emot sanningens principer. Vi måste nå en högre nivå. Vi måste hungra och törsta efter rättfärdighet. Låt oss ropa till Gud för att få visdom, ljus och gudomlig kraft. "Bed och ni skall få" ( Matt: 7:7 ) Vi lever med den sista tidens faror. Domen förestår och hur skall vi framträda, som har ljuset från den himmelska helgedomen, om inte vi renar oss " ifrån all besmittelse från kött och ande" och fullbordar vår helgelse i gudsfruktan? (2 Kor 7:1)