Review and Herald d. 27. mars 1894

tillbaka

Nådens Olja är nödvändig

Kristi efterföljare skall uträtta samma arbete, som Kristus gjorde, då han var i världen. Jesaja profeterade: ”Herrens, HERRENS Ande är över mig, ty HERREN har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna, till att predika ett nådens år från HERREN och en hämndens dag från vår Gud, för att trösta alla sörjande, för att låta de sörjande i Sion få huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorg, lovprisningens klädnad i stället för en modfälld ande. Och de skall kallas ”rättfärdighetens terebinter”, planterade av HERREN till hans förhärligande.” {Jesaja 61:1-3.}

I Nasarets synagoga utlade Jesus denna profetia för folkets sinnen. Han tillkännagjorde det faktum, att han därmed fullbordade de ord profeten hade sagt. Orden var klara till innebörden, så att det inte skulle finnas något att skylla på för dem, som hävdar sig tro på Gamla Testamentes lära, men som när vantro angående Kristus. Gud gav judarna varje tillfälle och privilegium, att kallas för Herrens rättfärdiga terebinter till hans förhärligande. Jesus hade planerat, att göra dem till levande vatten, till frälsningens källor, som uppfriskade och gav näring åt världen till själars omvändelse, och till frambringandet av rättfärdighetens frukter, till Guds ära och pris, genom Jesus Kristus.

Hur tog det folk, som Jesus tillkännagav sitt uppdrag inför, emot de ord han sade? Under Guds Andes inflytande fastnade överbevisningen i deras sinnen, och de vittnade om de nåderika ord, som kom från hans läppar. Men Satan var inte villig, att låta sina fångar gå. De hade länge varit bundna av en felaktig uppfattning om Guds karaktär, och han arbetade nu med stor kraft, för att behålla dem i vantron. Tvivel sådde vantrons frön, och de förnekade Kristus, avvisade hans ord, och bommade för hjärtats dörr mot den storslagna välsignelse, han stod i begrepp att förläna. Deras hjärtan var fyllda med andan från Satan och hans änglar, och folket tvingade ut honom ur synagogan, och sökte, att störta honom utför en klippbrant; men Guds änglar bevarade honom, för att han skulle utföra sitt bestämda arbete.

Den mission profeten beskriver, är varje Kristi lärjunges mission. Vi skall praktisera Kristi ord, och överbringa nådens pakt till andra: Kristi rättfärdighet. Vi skall göra det klart för världen, att vi har nådens olja i våra kar till våra lampor. Arbetet för varje Kristi representant, både ibland predikanter och lekmän, är att förtälja om den stora frälsningen till dem, vilken är Guds fria gåva. ”Ty så älskade Guden världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” ”Den som har Sonen har livet. Den som inte har Guds Son har inte livet.” ”frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet.” {Johannesevangeliet 3:16; Första Johannesbrevet 5:12; Titusbrevet 3:5-7.}

Nådens olja ger människor modet till och förser dem med bevekelsegrunden för, att dagligen utföra det arbete, som Gud har valt ut dem till. De fem fåvitska eller oförståndiga jungfrurna hade lampor (det betyder kunskap om Bibelns sanningar), men de var inte i besittelse av Kristi nåd. Dag efter dag gick de genom en rad ceremonier och utvärtes plikter, men deras tjänst var livlös, tom på Kristi rättfärdighet. Rättfärdighetens Sol sken inte in i deras hjärtan och sinnen, och de ägde inte den kärlek, som förvandlar livet och karaktären, så att den bär Kristi bild och signatur. Nådens olja saknades i deras strävanden. Deras kristendom var som ett torrt skal utan den sanna kärnan. De höll fast vid former och lärdomspunkter, men de var bedragna i sin kristendom, eftersom de var fulla av självrättfärdighet och försummade, att lära sig de läxor, som hade getts dem i Kristi skola och som skulle ha gjort dem visa till frälsning, om de hade praktiserat dem.

Herren Jesus kräver, att varje bekännande Guds barn icke blott skall avhålla sig från orättfärdighet, utan också vara rikt på goda gärningar, utförda i kärlek, självförnekelse och ödmjukhet. Herren har skildrat verkningen av en bestämd lag för tanke och handling, vilket bör vara en förmaning avseende våra gärningar. Han säger: ”den som inte har, från honom skall tas också det han har.” {Matteusevangeliet 13:12.} De, som inte använder sina tillfällen och ej nyttjar den nåd, Gud ger dem, får mindre lust, att göra det och vad de en gång hade, mister de till sist i en sömnaktig dvala. De vidtar ej förberedelser för framtida behov, genom att skaffa sig en rik erfarenhet och större kunskap om det gudomliga, så att de kan bestå, när trångmål och frestelser överväldigar dem. När det uppstår förföljelse eller frestelser, tappar vederbörande modet och mister tron, varpå mattan rycks bort under fötterna på dem, därför att de inte har insett nödvändigheten av, att lägga en fast grund. De klamrade sig inte fast vid den Eviga Klippan.

Det är helt enkelt det yttre, som beskrivs genom lampan; men lampan är värdelös utan olja. Kristi nåds inre och andliga olja skall ge själen liv. Med mindre Kristus förvandlar karaktären genom sin gudomliga nåd, sker det ingen förvandling, förekommer det inget levande källsprång av tro. ”Ängeln, som talade med mig kom tillbaka, och han väckte mig som när någon väcks ur sömnen. Han sade till mig: ’Vad ser du?’ Jag svarade: ’Jag ser en ljusstake, helt av guld, med sin oljeskål upptill och med sina sju lampor. Sju rör går till de särskilda lamporna däruppe. Två olivträd sträcker sig över den, ett på högra sidan om skålen och ett på vänstra.’ Och jag frågade ängeln som talade med mig... Då sade han till mig: ’Detta är HERRENS ord till Serubbabel: Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot.” {Sakarja 4:1-3, 6.}

Lamporna skall inpränta hos församlingen, att det är nödvändigt med evig klarvakenhet som priset för säkerhet. Helgelse, vakenhet och bön skall inte försummas för ett ögonblick. Herren kommer en andra gång till vår värld, och vi måste befinnas vänta och vaka för hans synliga ankomst, så att han då inte finner oss sovande. Alla, som Kristus har förenat med sig själv i sin heliga pakt, skall känna, att det inte vid någon tidpunkt är tryggt, att vara utan olja i sina kärl. Kristi förmaning är riktad till oss, och vi kommer att befinnas vara skyldiga inför Gud, om vi inte tar oss i akt på den här punkten. ”Men akta er för att berusa er och dricka er fulla och låta era hjärtan tyngas av det dagliga livets omsorger, så att den dagen plötsligt kommer över er som en snara. Ty den skall komma över alla som bor på jorden. Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen.’” {Lukasevangeliet 21:34-36.}

Har vi beslutat oss för, att bosätta oss för gott på jorden? Är vi inte främlingar och pilgrimer, som söker efter ett bättre land, närmare bestämt ett himmelskt? ”Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer... Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.” {Matteusevangeliet 24:42, 44.} ”Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet, skall jag bevara dig och rädda dig ur prövningens stund, som skall komma över hela världen och sätta dess invånare på prov. Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona. Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig lämna det. På honom skall jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn.” {Uppenbarelseboken 3:10-12.}

Kristi ankomst kommer att ske så att säga vid midnatt, när alla sover. Det skulle vara bra för var och en, att ha avslutat sina räkenskaper före solnedgången. Allt mellan honom och hans medmänniskor, hans gärningar, hans uppförande, bör vara rätt och riktigt. All oärlighet och varje syndig handling bör vara långt ifrån honom. Nådens olja bör finnas i våra kärl, tillika med våra lampor. Det kommer att finnas vissa på den yttersta dagen, som kommer att te sig som kristna, men deras identitet med Kristus kommer endast att vara ett bedrägeri. Sorgligt kommer i sanning tillståndet att vara för den, som har ägt ett sken av gudsfruktan, men har nekat dess kraft; som har kallat Kristus för Herre, Herre och ändå inte bär hans bild och påskrift. De oförståndiga jungfrurna inbillade sig, att de skulle omfattas av nåden, så att de skulle släppas in på bröllopet; men Mästaren besvarade deras anhållande om, att bli insläppta med en bestämd vägran, och sade: ”Jag känner er inte.” ”... och dörren stängdes.” {Matteusevangeliet 25:12; 10.}

Frågan ställs: ”hur skall då vi kunna fly undan, om vi inte bryr oss om en så stor frälsning? Den förkunnades först av Herren och bekräftades för oss av dem som hade hört honom” ”Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?” {Hebréerbrevet 2:3; Första Petrusbrevet 4:18, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.}

I sin barmhärtighet skänker Gud oss en nådatid, en tid med prövning och utvärdering. Han ger oss inbjudan: ”Sök HERREN medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära. Den ogudaktige må överge sin väg, den orättfärdige sina tankar och vända om till HERREN, så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall ge mycken förlåtelse. Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte era vägar, säger HERREN. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar.” {Jesaja 55:6-9.} I fall denna invitation bortses ifrån, i fall domens högtidliga scen inte gör intryck på den tjuriges hjärta, i fall det inte förekommer ånger och bekännelse samt bättring, blir konsekvenserna fruktansvärda för hycklaren.

I dag lyder nådens kall och Jesus drar människorna med kärlekens band, men dagen kommer, när Jesus iför sig hämndens dräkt och de utan olja i sina kärl kommer att bli överraskade och förvirrade i sin stora fattigdom. Världens ondska tilltar för var dag och när den har nått en bestämd gräns, kommer kvittot därpå att synas och räkenskapens timme att stunda. Det kommer inte att längre finnas något offer för synd. Herren kommer. I kärlek, tålamod och överseende har nåden länge sträckt ut handen mot en skyldig värld. Inbjudan har ljudit: ”HERREN ger makt åt sitt folk, HERREN välsignar sitt folk med frid.” {Psaltaren 29:11.} Men människorna har missbrukat hans barmhärtighet och vägrat hans nåd.

Varför har Herren skjutit upp sin ankomst så länge? Hela himmelens här väntar på, att göra det sista arbetet färdigt för denna förtappade värld, och ändå låter det vänta på sig. Det beror på, att så få bekännande innehavare av olja i kärl och lampor är brinnande, skinande ljus i världen. Det beror på det ringa antalet missionärer. Många röster säger: ”Min herre kommer inte så snart”. {Lukasevangeliet 12:45.} Saknar vi morot till att arbeta? Träder inte döden över tröskeln hos grannarna och säger dem, att deras prövotid hastar mot sin avslutning? Du själv är inte trygg en enda dag; se därför till, att nådens olja inte sinar i Ditt kärl. Ingen skall tänka så här: ”Mitt berg står säkert. Jag är en gammal och erfaren kristen.” Mänsklig sjukdom kan drabba Dig vilket ögonblick som helst. Kan Du då se de eviga realiteterna i ögonen och säga: ”Det står väl till med min själ”?

I domen kommer det att uppenbaras, att de sovande, tomma kärlens och lampornas ägare har varit nonchalant likgiltiga och självgoda, har förummat andliga tillfällen och förmåner. Härigenom har de fört in andra på samma stig och har orsakat att de, som de varit maktlösa att undsätta, har riskerat sitt eviga öde på bekostnad av sina själars frälsning.

Varje vecka betyder en vecka mindre, varje dag betyder en dag närmare den fastställda tiden för domen. Ack, att så många endast har en ryckvis religion, en religion byggd på känslor och styrd av stämningslägen. ”Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.” {Matteusevangeliet 10:22.} Se fördenskull till, att Ni har nådens olja i Era hjärtan. Har Ni det, kommer det att betyda allt för Er i domen. De, som säger: ”Herre, Herre”, och fröjdar sig utåt över Frälsaren, samtidigt som de inte gör Kristi gärningar, är inte, vad de verkar vara, och i fall de inte omvänder sig uppriktigt, kommer de att räknas ibland de oförståndiga jungfrurna. ”Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud.” ”Den som säger: ”Jag känner honom” och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom.” {Första Johannesbrevet 5:3; 2:4.} Herren kommer icke att frälsa människor i deras olydnad. Hans fullkomliga sinnelag bjuder honom, att handla rättfärdigt, och straffet kommer förvisso att drabba alla, som har befunnits skyldiga till lagöverträdelse, i tanke, ord eller handling.