Review and Herald d. 30. mars 1886

tillbaka

Ord till de Unga

”Ni barn, lyd era föräldrar i Herren, det är rätt och riktigt. Hedra din far och din mor. Detta är det första bud som har ett löfte: för att det skall gå dig väl och du skall leva länge på jorden {den nya jorden}.” {Efésierbrevet 6:1-3, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} Barn, som vanärar sina föräldrar och är olydiga, som inte tar hänsyn till deras råd och instruktioner, får ingen del i den nya jorden. Den upproriske, den olydige, den otacksamme och den obehaglige sonen eller dottern får icke evigt liv. Om de inte lär sig lydnad och underkastelse här, får de aldrig tillfälle till, att lära sig läxan senare. De frälstas frid kommer aldrig att störas av olydiga, oregerliga, vilda barn. Ingen lagöverträdare får ärva Guds rike. Låt alla unga läsa det femte budet, talat av Jehova från Sinai, skrivet med Guds eget finger på stentavlor. ”Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som HERREN, din Gud, ger dig.” {Andra Moseboken 20:12.} ”Ni barn, lyd era föräldrar i allt, det är Herrens goda vilja.” {Kolosserbrevet 3:20.} {Ordspråksboken 4:10; Matteusevangeliet 15:4.}

Det är många avsnitt i Skriften, som ger de unga klart besked om Guds vilja rörande dem. Dessa enkla lärdomar måste de möta i domen. Likväl är det inte en ung man eller kvinna på tjugo av dem, som bekänner sig till ”den nuvarande sanningen”, som rättar sig efter dessa Bibelns lärdomar; de läser inte tillräckligt mycket i Guds Ord, till att känna Bibelns krav på dem. Ändå kommer dessa sanningar att döma dem på Guds Stora Dag, när både ung och gammal kommer att dömas enligt de gärningar, som har utförts i köttet.

Johannes säger: ”Jag har skrivit till er, unga män: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde. Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.” {Första Johannesbrevet 2:14 b–17.}

Uppropet till de unga männen omfattar också unga damer. Deras ringa ålder fritar dem inte från det ansvar, som vilar på dem. Ungdomen är stark. De unga är inte utslitna och tyngda av ålder och ansvar. Deras känslor är brinnande och intensiva och de måste välja, att inte rikta dem mot världens frestelser, utan mot Kristus och Himmelen. Låt dem göra Guds vilja och de kommer att äga hoppet om det goda liv, som varar för evigt. De kommer att bli krönta med härlighet, ära, odödlighet och evigt liv. Om ungdomen lever, för att tillfredsställa köttets lustar, ögonens begär, högmod över livets goda, och söker efter världens ting, då gläder de sin store fiende, samtidigt som de skiljer sig från Fadern. Och när så dessa ting, som de har valt, försvinner, är deras hopp ute och deras förväntningar krossade. Skilda från Gud, kommer de att bittert ångra, att de varit så dåraktiga, att de underblåst det egna nöjet, följt de egna önskningarna, och att de för en smula lättsinnig glädje sålt ett liv med odödlig lycka, som kunde ha varit deras för alltid. ”Älska inte världen, inte heller det som är i världen”, säger den inspirerade aposteln. Och så kommer varningen: ”Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom.” {Första Johannesbrevet 2:15.} Det är ett oroväckande faktum, att kärlek till världen dominerar de ungas sinnen. De har beslutat sig för, att älska världen och de ting, som är i världen, och av denna orsak finner kärlek till Gud ingen plats i deras hjärtan. Sina nöjen finner de i världen, och i det, som hör denna värld till, och de är främmande för Faderns och Hans Andes nådegåvor. Lättsinne, mode, tomt, innehållslöst prat och skratt, utmärker vanligtvis ungdomarnas liv, och Gud blir vanärad. Paulus råder ungdomen till nykterhet: ”Förmana på samma sätt de yngre männen att i allt visa gott omdöme, och var själv ett föredöme i goda gärningar. Ge i din undervisning prov på oförfalskad sanning och värdighet. Var sund och oklanderlig i ditt tal, så att din motståndare måste skämmas, då han inte har något ont att säga om oss.” {Titusbrevet 2:6-8.}

Jag ber enträget de unga för deras egen skull, att lägga märke till den inspirerade apostelns förmaning. Alla dessa nådefulla instruktioner, varningar och förmaningar kommer antingen att vara en doft av liv till liv eller av död till död. Många av de ungas konversation är ytlig, de glömmer, att de skall rättfärdiggöras genom sina ord eller fördömas på grund av dem. Lägg märke till vår Frälsares ord: ”En god människa tar ur sitt goda förråd fram det som är gott, och en ond människa tar ur sitt onda förråd fram det som är ont. Men jag säger er att för varje onyttigt ord som människor talar, skall de stå till svars på domens dag. Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.’” {Matteusevangeliet 12:35-37.} Hur litet hänsyn det visas till och med för den himmelske Lärarens undervisning. Guds Ord blir antingen alls inte studerat, eller i fall det blir det, utövas inte dess högtidliga sanningar, och dessa enkla sanningar skall komma fram i domen och fördöma dem.

Ord och gärningar vittnar klart om det, som bor i hjärtat. I fall fåfänga och stolthet, kärlek till jaget och kärlek till kläder fyller hjärtat, handlar samtalen om modet, kjolen eller dräkten samt framtoningen och alls icke om Kristus eller Himmelens Rike. Om missunsamma känslor härskar i hjärtat, framträder dessa i ord och gärningar. De, som jämför sig själva med andra och tar efter andras handlande, utan att sträva efter högre mål, ursäktar sig med andras fel och brister. De livnär sig på näringsfattig, andlig kost och förblir andliga dvärgar, så länge som de tillfredsställer Djävulen, genom att följa sina egna, vanhelgade känslor. Somliga är så upptagna av, vad de skall äta och dricka samt, hur de skall klä sig. Deras hjärtan svämmar över av dessa tankar, som om dessa saker vore deras största mål i livet, det allra högsta de kunde nå. De glömmer Jesu ord: ”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” {Matteusevangeliet 6:33.}

Satan jublar över, att ungdomens uppmärksamhet dras mot vad som helst i denna värld, så han kan skilja deras sinnen från Gud. Han kan då som förförare smyga sig inpå dem, och eftersom de är oförberedda på hans angrepp, blir de bergtagna, förförda och övervunna. Ej heller är de medvetna om, att den Himmelske Konstnären avbildar varje gärning, varje ord, varje hållning, och att rent av hjärtats tankar och avsikter återges fullkomligt. Varje brist i den moraliska karaktären står där naken inför änglarnas blick, och denna bild kommer att visas dem i all sin deformitet på domens dag. Alla de tomma, lättsinniga orden är skrivna i boken. Också de falska orden är nedtecknade. De bedrägliga handlingar med dolda motiv, som de har försökt att hålla hemliga för människor, är ingalunda skylda för Jehovas allseende öga, de är alla nedskrivna med levande bokstäver. Varje självisk gärning är avslöjad. Vanligtvis uppför de unga sig, som om den kostbara prövotiden, medan nådens ängel dröjer sig kvar, bara är en lång helgdag, och de är av den tanken, att de endast har ställts i den här världen, för att förnöja sig själva, och för att de skall få uppleva en portion spännande äventyr.

Satan har vidtagit särskilda åtgärder, för att vänja ungdomen vid, att finna sin glädje i världsliga nöjen, och han får dem till, att rättfärdiga sig själva. De försöker då att visa, att dessa nöjen är harmlösa, oskyldiga och befrämjar hälsa och välstånd. Vissa läkare har till och med gett uttryck för, att överlåtelse till Gud är skadlig för hälsan. Detta passar själafienden utmärkt. Det finns människor med sjuka föreställningar, som inte står för Kristi religion på rätt sätt; sådana saknar Bibelns rena lära. En del plågar sig själva livet igenom på grund av sina synder; de ser endast en kränkt, fördömande Gud. De ser icke Kristus och Hans frälsande makt genom Hans blods förtjänster. Sådana har inte tro. Denna grupp är vanligtvis folk, som inte har välbalanserade sinnen. Genom sjukdom överförd till dem från föräldrarna och en vilseledande uppfostran i ungdomen har de lagt sig till med vanor, som skadar kroppen, som övar inflytande på hjärnan och gör de moraliska organen sjuka, så att det blir omöjligt för dem, att på allt sätt tänka och handla förnuftigt. De saknar väl balanserade sinnen. Gudsfruktan och rättfärdighet ödelägger inte hälsan, utan ger hälsa till kroppen och styrka till själen. Petrus säger: ”Ty den som älskar livet och vill se goda dagar... skall vända sig bort från det onda och göra det goda, söka efter frid och sträva efter den. Ty Herrens ögon är vända till de rättfärdiga, och hans öron är öppna för deras böner. Men Herrens ansikte är vänt emot dem som gör det onda.” ”Ja, även om ni skulle få lida för rättfärdighetens skull, är ni saliga. Var inte rädda för dem och låt er inte skrämmas.” Första Petrusbrevet 3:10-14, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.

Medvetenheten om, att man gör det rätta, är den bästa medicinen för sjuka kroppar och sinnen. När Guds särskilda välsignelse vilar över mottagaren, äger vederbörande hälsa och kraft. En person, vars sinne är stilla och tillfreds i Gud, befinner sig på hälsans väg. Att veta, att Herrens blick vilar över oss och att Hans öron är öppna, för att lyssna till våra böner, är i sanning en förtröstan, som skänker tillfredsställelse och ro. Att veta, att vi har en aldrig felande Vän, åt Vilken vi kan anförtro själens samlade hemligheter, är en så stor förmån, att ord aldrig förmår att beskriva den. De, vars moraliska förmågor är förmörkade på grund av sjukdom, är inte de rätta, att representera Kristi liv eller helgelsens skönhet. De är ofta offer för fanatismens eld, den kalla likgiltighetens vatten eller tungsinnets slöhet.

Kristi ord är av större värde, än synpunkterna från alla läkare i hela universum tillsammans. ”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” {Matteusevangeliet 6:33.} Det första, som skall sökas, är Guds rike och Hans rättfärdighet, alla andra riktiga och sunda åsikter skall vara sekundära. De kommer som en naturlig följd av, att söka Guds rike och Hans rättfärdighet först.