Review and Herald d. 1. april 1890

tillbaka

Omvändelse ~ Guds gåva

Många har en felaktig uppfattning om omvändelsens karaktär. De tror, att de inte kan komma till Kristus, om de inte först visar ånger. De tror, att ångern förbereder dem så att de kan få förlåtelse för sina synder. Det är sant, att ånger kommer före syndaförlåtelse, för det är bara det brutna och förkrossade hjärtat, som kommer att känna ett behov av en Frälsare. Men måste syndaren vänta tills han har ångrat sig, innan han kan komma till Jesus? Skall omvändelsen göras till ett hinder mellan syndaren och Frälsaren? Jesus har sagt: ”Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.” (Joh. 12:32) Kristus drar alltid människor till Sig, medan Satan flitigt genom varje tänkbart knep försöker dra människor bort från deras Förlossare. Kristus måste uppenbaras för syndaren som den som har dött för hela världens synder. När han ser Guds Lamm på Golgatas kors, börjar återlösningens mysterier att gå upp för hans sinne och Guds godhet leder honom till ånger och omvändelse.

Trots att frälsningsplanen kräver ett djupt studium av visa och kloka människor, är den inte för djup för att ett barn skall kunna förstå den. Genom att dö för syndare visade Kristus en kärlek, som är ofattbar. Då vi ser denna kärlek, påverkas våra hjärtan och själen leds till att ställa frågan: ”Vad är synd, eftersom den kräver ett sådant offer för att syndaren skall kunna få sin skuld sonad?” Johannes, den lärjunge som Jesus älskade, förklarar: att ”var och en som gör synd mot lagen bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.” (Joh. 3:4) Aposteln Paulus undervisade människor om frälsningsplanen. Han förklarar: ”Jag har inte försummat något som kunde vara till nytta för er. Jag har predikat och undervisat, offentligt och i hemmen, och jag har uppmanat både judar och greker att de skall omvända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus.” (Apg. 20:20- 21) Johannes säger om Frälsaren: ”Och ni vet att han uppenbarades för att ta bort synderna, och synd finns inte i honom.” (1Joh. 3:5)

Den levande sanningen lär inte, att syndaren måste omvända sig, innan han kan ta emot Kristi inbjudan: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.” (Matt. 11:28) Människor måste komma till Kristus, därför att de ser Honom som sin Frälsare, sin ende Hjälpare, så att de kan bli i stånd att omvända sig, för om de kunde omvända sig utan att komma till Kristus, kunde de också bli frälsta utan Kristus. Det är den kraft som utgår från Kristus, som leder till äkta omvändelse. Peter framställer denna sak tydligt, då han säger: ”Honom har Gud med sin högra hand upphöjt som hövding och frälsare, för att ge omvändelse och syndernas förlåtelse åt Israel.” (Apg. 5:31) Omvändelse är i lika hög grad en gåva från Kristus som förlåtelse är det och sann omvändelse kan inte finnas i det hjärta, som inte Jesus har varit verksam i. Vi kan lika litet omvända oss utan att Kristi Ande väcker vårt samvete, som vi kan få förlåtelse utan Kristus. Kristus drar syndare till Sig genom att tydliggöra Sin kärlek till oss på korset. Detta gör våra hjärtan milda, påverkar våra sinnen och sporrar oss till ånger och omvändelse i själen.

Paulus säger: ”Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv, och jag dog” (Rom. 7:9) Vem påminde Paulus om budorden om inte den helige Ande? Jesus sade: ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt till er. (Joh. 14:26) Paulus fortsätter: ”Då visade det sig att budordet som skulle föra mig till liv, blev till död. Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. Alltså är lagen helig och budordet är heligt, rätt och gott. Har då det som är gott blivit min död? Nej, visst inte! Men synden har blivit det, för att den skulle framstå som synd. Så skulle synden genom budordet framstå som i högsta grad syndig.” (Rom. 7: 8-13)

Det händer, att människor skäms över sin syndiga livsstil och överger några av sina dåliga vanor, innan de har väckts till att öppet ta emot Kristus. Det sker emellertid genom evangeliets kraft och genom Kristi nåd, som drar dem till att förändra sitt uppförande. Ett inflytande, som de är omedvetna om, verkar på deras själar. Deras samveten väcks och deras yttre liv förändras. När Kristus drar dem till att se upp till Hans kors och på Honom, som deras synd har genomborrat, blir Hans budord förankrade i deras hjärtan. Nu blir de medvetna om det onda i sina liv, själens djupt rotade synd. De börjar förstå en del om Kristi rättfärdighet och utbryter: ”Behövdes all denna kärlek, allt detta lidande, all denna förödmjukelse för att vi inte skulle gå förlorade utan ha ett evigt liv?” De förstår, att det är Guds godhet, som leder till omvändelse. En sådan omvändelse som denna når längre än våra egna krafter. Den kan endast fås av Jesus, som steg upp i det höga och som har gett människorna gåvor. Kristus är källan till varje god inspiration. Han är den ende som kan väcka fiendskap mot synden i ett människohjärta. Han står bakom oss med Sin kraft, om vi vill bli frälsta. Ingen själ kan ångra och omvända sig annat än genom Kristi nåd. Syndaren måste be om att få veta, hur han skall omvända sig. Gud uppenbarar Kristus för syndaren och när denne ser Guds Sons rena sinne, lär sig syndaren att förstå syndens karaktär. Genom tro skapas det i hans hjärta genom Kristi verksamhet och kraft en fiendskap mot synden och Satan. Dem, som Gud förlåter, gör Han först rättfärdiga.

Den behagliga lögnen, att allt som man behöver göra är att tro, har förstört tusentals, ja tiotusentals, därför att så många har kallat det tro, som inte är tro utan helt enkelt ett fastslaget påstående. Människan är en intelligent, ansvarig varelse, som Herren inte skall bära som en passiv börda. I stället måste hon samverka harmoniskt med Kristus. I sin strävan efter härlighet, ära och odödlighet måste människan gripa sig an sin anvisade uppgift. Gud kräver, att människan skall använda varje förmåga, som Han har lånat ut till henne och öva upp varje kraft, som Han har gett henne. Människan kan nämligen aldrig frälsas genom olydnad och likgiltighet. Kristus kämpade under allvarlig bön. Han sände upp böner under höga rop och tårar för dem, för vilkas skull Han hade lämnat himlen och kommit till denna jord. Hur ärligt och innerligt skulle vi inte därför be utan att förtröttas. Hur viktigt är det inte att hämta hjälp genom ständig bön om hjälp, den hjälp som bara kan komma från Herren. Om du finner röst och tid till att be, kommer Herren att finna tid och röst till att svara dig.

Somliga av våra bröder har gett uttryck för sin fruktan för, att vi skall uppehålla oss alltför länge vid ämnet rättfärdiggörelse genom tro, men jag hoppas och ber, att ingen skall behöva känna sig orolig i onödan. Det är nämligen ingen risk att presentera denna trospunkt så som den har framställts i Skriften. Om man inte under tidigare perioder hade försummat att ge tillräcklig undervisning till Guds folk, skulle det inte vara nödvändigt att påkalla uppmärksamhet nu. Somliga av våra bröder tar inte emot Guds budskap i detta ämne. De verkar bli ängsliga vid tanken på, att någon av våra präster skulle överge sitt tidigare sätt att lära ut de gamla goda trossatserna. Vi ställer frågan: ”Är det inte på tiden, att nytt ljus får komma till Guds folk och väcka dem till större allvar och en högre målsättning. De överväldigande och dyrbara löften, som har getts oss i den heliga Skrift, har man i hög grad förlorat ur sikte, precis som fienden till all rättfärdighet planerade, att det skulle bli. Han kastade sin egen mörka skugga mellan oss och vår Gud, för att vi inte skulle se Guds sanna natur. Herren har förkunnat, att Han är ”en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning”. (2 Mos. 34:6)

Åtskilliga har skrivit till mig för att fråga, om budskapet om rättfärdiggörelse genom tro är den tredje ängelns budskap. ”Det är i sanning den tredje ängelns budskap.” Profeten förklarar: ”Sedan såg jag en annan ängel komma ner från himlen. Han hade stor makt, och jorden lystes upp av strålglansen från honom.” (Upp. 18:1) Strålande ljussken, härlighet och makt skall vara förenade med den tredje ängelns budskap. Var det än predikas kommer det att åtföljas av en bevisning i Ande och kraft. Hur skall någon som helst av mina bröder veta, när detta ljus skall komma till Guds folk? Hittills har vi helt säkert inte sett det ljussken, som svarar mot den beskrivningen. Gud upplyser Sitt folk och så många, som vill ta emot det, kommer att inse det syndiga i att förbli ljumma. De kommer att böja sig för det Sanna Vittnets råd, när Han säger: ”Var därför ivrig och omvänd dig. Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.” (Upp. 3:19- 20)

Kyrkan beskrivs som stående i en självtillräcklig, självbelåten, stolt, oavhängig position, likgiltig för sitt eget ynkliga och eländiga tillstånd. På grund av sin attityd säger den: ”Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting.” (Upp. 3:17) Hur många är det inte, som i dag gör anspråk på att hålla Guds bud, men som ändå befinner sig i samma tillstånd som församlingen i Laodicea! Anklagelsen mot församlingen är: ”Du är varken kall eller varm”. Men medan många kanske är nöjda med sin ljumma inställning, behagar det långt ifrån Herren, som förklarar, att om du inte är ivrig och omvänder dig, ”skall jag spy dig ut ur min mun”. (Upp. 3:16) Han säger: ”… du vet inte, att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken. Jag råder dig att köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se.” (Upp. 3: 17-18)

Det guld, som Jesus vill, att vi skall köpa av Honom, är guld prövat i eld. Det är trons och kärlekens guld, som inte innehåller några föroreningar. Det är den vita klädnad som är Kristi rättfärdighet, bröllopsdräkten, som endast Kristus kan ge. Ögonsalvan är den sanna andliga urskillningsförmåga, som saknas hos oss, ty andliga saker måste bedömas på ett andligt sätt.

Till dem av våra bröder, som intar denna självbelåtna ståndpunkt, och som talar och handlar som om det inte fanns något behov av mer ljus, vill vi säga, att budskapet till Laodicea precis passar in på er. Många bekännande kristna är utan Kristus, därför att de vägrar att väva in Hans sannings principer i sina liv. Guds Ord förklarar: ”Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade.” (Matt. 6:6) Vi borde allvarligt be och med uppriktiga hjärtan fråga, vad Herrens vilja är, för att vi måtte kunna vara redo att ta emot de välsignelser, som i så hög grad behövs.

Vi måste ha litet olja till våra lampor i våra kannor och inte vara som de oförståndiga jungfrurna i liknelsen. Deras lampor slocknade, när de slumrade till och sov och de hade ingen extra olja. Därför kom de för sent för att möta brudgummen. Vi borde söka efter en levande erfarenhet och erhålla Jesu nåd. Vi behöver Hans kärlek och mildhet. Vi behöver en pånyttfödd tro. Låt ingen förkasta Guds råd. Låt oss i stället alla köpa guld och den vita klädnaden av Honom och bönfalla om att bli smorda med den helige Ande. Jesus vill, att vi skall ha en personlig kunskap om sanningen och att vi måtte rannsaka hjärtat grundligt och kritiskt och sluta göra ont och lära oss att göra gott. Jesus säger: ”Alla som jag älskar tillrättavisar jag och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig.” Ingen borde känna sig upprorisk, som om han stod i försvarsställning inför Gud, därför att Han tillrättavisar er på grund av ert ljumma tillstånd och er andliga stolthet. Gud ser ned till oss för att bönfalla oss om, att Han måtte få tala med oss och inbjuder oss till att öppna våra hjärtans dörrar, för att Han måtte komma in och hålla måltid med oss och vi med Honom. Han förklarar: ”Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron.” (Upp. 3:21)