Review and Herald d. 12. april 1898

tillbaka

Vänta och arbeta för Kristus

”Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus. Det är så vi bör tänka, alla vi fullkomliga. Tänker ni fel i något avseende, skall Gud uppenbara också det för er. Dock, låt oss hålla fast vid det som vi har nått fram till. Bröder, ta mig till föredöme och se på dem som efter den förebild ni har i oss. Vad jag ofta har sagt till er, det säger jag nu under tårar: många lever som fiender till Kristi kors.” {Filipperbrevet 3:13-18.} Denna varning till Guds folk gällande dess faror kommer från en, som vet, vad han talar om. Kristi kors’ fiender kommer att iföra sig ljusets klädnad. Detta gjorde de på Paulus’ tid. Då aposteln blev varse deras onda, inflytelserika makt, förmanade han folket under tårar, att inte ge dem någon uppmuntran. De var Kristi fiender – ”De får sitt slut i fördärvet... dessa som bara tänker på det jordiska.” {Vers 19.}

”Men vi har vårt medborgarskap i himlen”, fortsätter Paulus, ”och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han skall förvandla vår bräckliga kropp, så att den blir lika den kropp han har i sin härlighet. Ty han har makt att lägga allt under sig. Stå därför fasta i Herren, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, ni mina älskade.” {Vers 20-4:1.} ”Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer. Men det förstår ni att om husets ägare visste när på natten tjuven kom, då skulle han hålla sig vaken och inte tillåta att någon bröt sig in i hans hus. Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.” {Matteusevangeliet 24:42-44.}

Kommer Kristus snart på himmelens skyar med kraft och mycken härlighet? Är alltings slut nära? I så fall måste de, som bekänner sig till, att vara Kristi efterföljare, arbeta i förhållande till sin tro. Det är inte vår sak, att vänta i overksamhet, utan att handla i överenstämmelse med vår tro på Guds ord. Vaksam väntan måste fogas till allvarlig spaning. Mot bakgrund av de allvarliga begivenheter, som snart kommer att äga rum, måste varje själ, som har haft förmånen, att höra sanningen, verka uppriktigt och ihärdigt.

Ingen, som står i Kristi tjänst, kan vara tillfreds med sysslolöshet. Kristenlivet är icke endast ett liv i väntan och meditation eller djup begrundan, icke endast ett liv i bön, utan också ett liv i arbete. Vi skall vänta, vaka och verka för Kristus. Blott så uppnår vi mäns och kvinnors fulla mått i Kristus.

”... vi är Guds medarbetare”, lyder det inspirerade tillkännagivandet. {Första Korintierbrevet 3:9.} Medan vi granskar Skrifterna, för att uppdaga Guds plan, skall vi sträva efter, att genomföra den planen, och be om styrka till, att göra arbetet Gud har gett oss. Vi skall inte endast söka styrka från Gud, för att lära känna hans vilja, utan för att göra den viljan. Som hans jordiska ombud, skall vi samarbeta med gudomliga förnuftsväsen, för att genomföra Guds plan för deras frälsning, som Kristus dog för. När vi arbetar under vår frälsnings Anförare, och trofast lyder hans befallningar, utvecklas våra karaktärer. Genom hans förtjänster blir vi i stånd till, att arbeta i harmoni med Guds stora plan.

När vi aktar oss för allt hastverk och jäkt, som skulle hindra oss från, att utveckla sinnelag enligt det gudomliga Mönstret, skall vi också vara uppmärksamma på förmaningen: ”Var inte tröga när det gäller nit, var brinnande i anden, tjäna Herren.” {Romarbrevet 12:11.} Vi skall undvika de fällor, som leder till andligt förfall, så att Herrens dag inte kommer över oss som en tjuv. De, som blott bekänner sig som kristna – där religionen kommer i andra hand – som inte trofast tjänar Kristus, erhåller ej den erfarenhet, som gör dem värdefulla i Guds ögon. Men de, som inser nödvändigheten av arbete för Mästaren, genom att bibringa andra det ljus och den kunskap, som han har gett dem, växer i sin kristendom. När de väntar, ber, vakar och arbetar, blir de förberedda på, att vittna för sanningen.

Hjärtats arbete framgår av handlingar. De, som förstår sig på och uppskattar sanning och rättfärdighet, visar sin iver med sina ansträngningar, för att sprida ljus till andra. De, som är utvalda kärl, måste återspegla Kristi karaktär. Genom dessa flödar Kristi nåd från floden med livets vatten i rika och rena strömmar, varvid de sätts i stånd till, att välsigna alla, som de kommer i kontakt med.

Vi har fått gyllene anvisningar i Sakarjas fjärde kapitel. ”Ängeln som talade med mig kom tillbaka”, skriver profeten, ”och han väckte mig som när någon väcks ur sömnen. Han sade till mig: ’Vad ser du?’ Jag svarade: ’Jag ser en ljusstake, helt av guld, med sin oljeskål upptill och med sina sju lampor. Sju rör går till de särskilda lamporna däruppe. Två olivträd sträcker sig över den, ett på högra sidan om skålen och ett på vänstra.’ Och jag frågade ängeln som talade med mig: ’Vad betyder dessa, min herre?’ Ängeln som talade med mig svarade: ’Förstår du inte vad de betyder?’ ’Nej, min herre’, sade jag. Då sade han till mig: ’Detta är HERRENS ord till Serubbabel: Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot... Och jag frågade honom igen: ’Vad betyder de två olivkvistarna intill de två gyllene rännor som den gyllene oljan rinner ner igenom?’ Då sade han till mig: ’Förstår du inte vad de betyder?’ Jag svarade: ’Nej, min herre.’ Då sade han: ’Dessa två är de smorda som står inför hela jordens HERRE.’” {Kapitel 4:1-6, 12-14.}

Det finns ett arbete för alla att utföra för Mästaren. Varje person, som har en livskraftig anknytning till Kristus, strävar ivrigt efter, att främja det verk, som han har blivit betrodd. Men ingen själviskhet kan komma in i Guds verk. Den mest strålande tjänst är obruklig, i fall den kommer från jaget. Med mindre roten är helig, blir ingen frukt buren till Guds ära.

Gud kallar varje äkta arbetare, att vara en kärlekens ambassadör. Herren står vid dörren, och hela vårt andliga väsens manlighet och kvinnlighet skall sättas i aktivitet. Vi skall rättfärdiggöras genom tro och dömas för våra gärningar. Guds lag fordrar lydnad från alla och fördömer olydnad. Alla rannsakas och prövas, för att se, om de håller de himmelska salarnas lag. I denna tid, när den bekännande kristna världen visar avsky för Jehovas kungliga lag, skall Guds vittnen träda fram och visa sin trofasthet, genom att hålla hans lag. Deras bön kommer att vara: ”Det är tid för HERREN att handla, ty de har gjort din undervisning {lag} om intet.” {Psaltaren 119:126.}

”Ni är mina vänner”, sade Kristus, ”om ni gör vad jag befaller er. Jag kallar er inte längre tjänare, eftersom tjänaren inte vet vad hans herre gör. Vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag låtit er veta.”{Johannesevangeliet 15:14-15.} Varför? – För att de skall göra det känt för andra. ”När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. Också ni skall vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början.” {Verserna 26-27.}

Gud har sagt: Kom ihåg, och glöm inte, att Ni skall hålla Sabbatsdagen helig. Om vi är lojala mot Guds bud, kommer vi att helighålla den dag han har helgat och välsignat som erinran om sitt skaparverk. Han har upprättat Sabbaten som ett tecken mellan oss och honom, i alla våra släktled för alltid, och vi ärar honom, när vi helgar hans Sabbat.

”Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.’ Judas – inte Judas Iskariot – frågade: ’Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen?’ Jesus svarade: ’Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom.” {Kapitel 14:21-23.} Dyrbara försäkran, vilken skall förverkligas som sann av de lydiga!

”Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig.” {Vers 24.} ”Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek.” {Kapitel 15:9.} Skall vi inte fortsätta i Guds kärlek och obetingat lyda alla hans bud? ”Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek. Detta har jag talat till er, för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig.” {Verserna 10-11.} Fullständig och odelad lydighet bringar glädje, icke knorrande, tvivel och osäkerhet.

Alla, som står under Furst Emmanuels blodbestänkta banér, och följer hans befallningar som trogna undersåtar, kan åberopa dessa ord: ”Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans bud. Den som säger: ”Jag känner honom” och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom... Mina älskade, det är inte ett nytt bud jag skriver till er utan ett gammalt som ni har haft från början. Detta gamla bud är ordet som ni har hört.” {Första Johannesbrevet 2:3-5, 7.} Här står det tydligt angivet, att Johannes åsyftar lagen från Eden, och att denna lag har bindande krav på hela mänskligheten.

Vi är icke i ett passivitetens drömland. Vi är Kristi soldater, värvade till arbetet, där vi visar vår trohet mot honom, som har återlöst oss. Vad vi är i det himmelska hemmet, när vi är frälsta, frälsta för evigt, kommer att vara en reflektion av, vad vi nu är till karaktär och helig tjänst. Skall vi inte visa vår lojalitet, genom att hålla Guds bud här, på detta, vår prövotids, ställe? Skall vi inte höja trohetsstandaret inför himmelens Gud, oavsett följderna, oavsett hån och hat från de kyrkor, som har slutat, att tjäna sin Skapare?

Herren har ett folk på jorden, som följer Lammet, varthelst han än går. Han har sina tusenden, som inte har böjt knä för Baal. Dessa kommer att stå bredvid honom på Sions Berg. Men de måste stå på denna jord, iklädda hela rustningen, redo för själavinningsarbete ibland dem, som håller på att gå under. Himmelska änglar leder detta sökande, och andlig aktivitet fordras av alla, som tror på den nuvarande sanningen, för att de skall kunna delta i änglarnas arbete.

Vi behöver inte invänta vår förvandling, för att följa Kristus. Guds folk måste göra det här nere. Vi kommer att följa Guds Lamm i salarna där uppe, om vi följer honom här. Huruvida vi skall följa honom i himmelen, beror på, om vi håller hans bud nu. Vi skall icke följa Kristus stötvis eller lynnigt endast när det är till vår fördel. Vi måste välja, att följa honom. I vardagslivet måste vi följa hans exempel, som en hjord trofast följer sin herde. Vi skall följa honom, genom att lida för hans sak, och säga för varje steg: ”Även om han dödar mig, skall jag ändå lita på honom.” {Job 13:15, King James Version.} Hans livspraxis måste vara vår livspraxis. Och försöker vi således, att vara som han, och bringa vår vilja i överensstämmelse med hans vilja, kommer vi att uppenbara honom.

Följer vi verkligen Kristus med osviklig trohet, har vi ständigt hans fullkomliga, rena och självuppoffrande liv för ögonen, så att vi – genom att skåda honom – förändras till hans avbild? Eftersträvar vi, att efterlikna hans trofasthet? Om vi vänjer vid oss, att säga: Var Du mitt Mönster; om vi med trons öga ser honom som en levande Frälsare, kommer vi att stärkas till, att följa honom. Sedan kommer vi, jämte de obesmittade, att följa honom i det framtida livet. Som seende och kännande vittnen kan vi tala om hans majestät; ty genom tron har vi vistats med honom på det heliga berget.