Review and Herald d. 14. april 1896

tillbaka

Den sista Stridens Natur

Inflytandet från den stora kontroversen mellan ljusets Furste och mörkrets furste har inte avtagit ett enda dugg eller i något avseende, allt eftersom tiden har gått. Den hårda konflikten mellan ljus och mörker, mellan sanning och villfarelse, fördjupas till intensiteten. Satans synagoga är intensivt aktiv, och i denna tidsålder verkar fiendens vilseledande kraft på det mest subtila sätt. Varje mänskligt sinne, som inte är överlämnat till Gud och inte står under kontroll av Guds Ande, kommer att förvrängas genom sataniska medhjälpare. Fienden arbetar ständigt, för att ersätta Jesus Kristus i det mänskliga hjärtat och för att införliva Djävulens egenskaper i den mänskliga karaktären, i stället för Guds egenskaper. Han använder sina starka vanföreställningar i det mänskliga sinnet, så att han kan äga en kontrollerande kraft. Han strävar efter, att utplåna sanningen och avskaffa det sanna mönstret av godhet och rättfärdighet, så att den bekännande kristna världen skall svepas med i förgängelsen genom separation från Gud. Han arbetar, för att själviskheten skall bli världsomfattande och därmed göra Kristi uppdrag och arbete utan verkan.

Kristus kom till världen, för att återställa Guds karaktär i människan och för att återskapa den gudomliga bilden i den mänskliga själen. Under hela Sitt liv sökte Kristus genom ständiga, mödosamma ansträngningar, att påkalla världens uppmärksamhet på Gud och på Hans heliga krav, så att människorna kunde genomsyras av Guds Ande, påverkas av kärleken och uppenbara de gudomliga egenskaperna i liv och karaktär. Kristus kom, för att vara världens ljus och liv, och Hans liv var ett ständigt självförnekande och självuppoffrande. Herren Jesus värderade varje människa och kunde inte uthärda tanken på, att en själ skulle gå under. Hans stora hjärta av kärlek omfamnade hela världen och ledde Honom till, att ge fullständig frälsning åt alla, som ville tro på Honom. I Kristi karaktär blandades majestät och ödmjukhet. Måttlighet och självförnekelse sågs i varje handling i Hans liv, men det förekom ingen fläck av trångsynthet, ingen kall åtstramning, manifesterad i Hans sätt, som därmed skulle ha minskat Hans inflytande över dem, som Han kom i kontakt med. Världens Återlösare hade en mer, än änglalik natur; men förenade med Hans gudomliga majestät var ödmjukhet och saktmod, som lockade alla till Honom. Han talar till alla och säger: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.” {Matteusevangeliet 11:28-29.}

Kristus är människans förebild. ”I honom var livet, och livet var människornas ljus. . . . Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. . . . Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.” {Johannesevangeliet 1:4, 9, 14.} Kristus, vår Återlösare, förstod alla människans nödvändigheter. Han formulerade de mäktiga planer, genom vilka den fallna människan skulle lyftas upp ur syndens förnedring. Under alla omständigheter, hur triviala de än var, representerade Han Fadern. Även om Han upprätthöll världen genom Sin makts ord, kunde Han till och med böja Sig ned, för att ge lindring åt en skadad fågel. O, att vi alla hade en förnuftsgrundad kunskap om Jesus Kristus! Trött och sliten, som Han ofta var, behagade Han inte Sig Själv. ”Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.” {Kapitel 17:3.} ”Se till att ni inte avvisar honom som talar.” {Hebréerbrevet 12:25.} Vilka är de, som vägrar att höra Kristi röst? – Det är de, som inte hör och praktiserar Hans ord. Det är de, vars hjärtan är överfyllda och överbelastade av överflöd och berusning och detta livs bekymmer; som äter och dricker, planterar och bygger, gifter sig och ger i äktenskap. Det är de, som inte kommer att ta emot varningsbudskapet för dessa sista dagar.

Satans redskap arbetar, för att hålla människors sinnen uppslukade av det här livet, så att han kan motverka Kristi mission och verk. Om Satan förklarar Kristus, att han ”har aldrig stått på sanningens sida”. {Johannesevangeliet 8:44.} En gång samverkade Satan med Gud, Jesus Kristus och de heliga änglarna. Han var högt uppsatt i Himmelen och strålade av ljus och härlighet, som kom till honom från Fadern och Sonen; men han blev illojal och förlorade sin höga och heliga ställning som täckande kerub. Han blev Guds antagonist, en avfälling, och blev utestängd från Himmelen. Han etablerade sitt imperium och planterade upprorets standar mot Jehovas lag. Han bjöd in alla ondskans makter, att samlas kring hans fana, för att bilda ett desperat sällskap av ondska, för att stå i förbund mot Himmelens Gud. Han arbetade uthålligt och beslutsamt, för att vidmakthålla sitt uppror och för att få människor till, att vända sig från Bibelns sanning och att stå under hans banér. Så snart Herren, genom Jesus Kristus, skapade vår värld och placerade Adam och Eva i Edens Lustgård, tillkännagav Satan sin avsikt, att få hela mänsklighetens fader och moder att överensstämma med sin egen natur, och att inlemma dem i sina egna led för uppror. Han var fast besluten, att utplåna Guds bild från människornas avkomma och att gravera sin egen bild i själen, i stället för den gudomliga bilden. Han anammade bedrägliga metoder, för att uppnå sitt syfte. Han kallas för lögnens fader, en anklagare av Gud och av dem, som upprätthåller sin trohet mot Gud, och han var en mördare från början. Han använde all sin makt, för att vinna människan, så att hon skulle samarbeta med honom i avfall och lyckades med, att föra in upproret i vår värld.

Hela ondskans organs enorma, komplicerade maskineri sätts i verket under dessa sista dagar. Genom generation efter generation, från ålder till ålder, har Satan samlat mänskliga organ, genom vilka han kan utarbeta sina djävulska syften och för att genomföra sina planer och anordningar på jorden. Den stora ruttna källan av ondska har ständigt flödat genom det mänskliga samhället. Även om Satan inte kan driva ut Gud från Hans tron, har Satan anklagat Gud för sataniska egenskaper och gjort anspråk på Guds egenskaper som sina egna. Han är en bedragare, och genom sin ormlika skarpsinnighet, genom sina krokvägar, har han dragit till sig den hyllning, som människan borde ha gett Gud, och har planterat sin sataniska tron mellan den mänsklige dyrkaren och den gudomlige Fadern.

Men för människans räkning mötte Kristus Satans märkliga frestelser och lämnade åt människan ett exempel på, hur man kan övervinna Satan i konflikten. Han förmanar Sina anhängare och säger: ”var vid gott mod. Jag har övervunnit världen.’” {Kapitel 16:33.} Satan har gjort mästerliga ansträngningar, för att föreviga synden. Han rustade alla sina civila organ, för att kriga mot Jesus Kristus i en aktiv, desperat konflikt, för att han skulle krossa den oändliga kärlekens hjärta. Han förförde folket till, att böja sig för avgudar och på så sätt få överhöghet över jordiska riken. Han ansåg, att vara den här världens gud var det näst bästa, efter att ta Guds himmelska tron i besittning. I stort sett har han lyckats med sina planer. Då Jesus var på jorden, ledde Satan människorna till, att förkasta Guds Son och att välja Barabbas, som till sin karaktär representerade Satan, denna världens gud. Herren Jesus Kristus kom, för att bestrida Satans tillgrepp av världens riken. Konflikten är ännu inte avslutad; och när vi närmar oss slutet av tiden, blir striden mer intensiv. När vår Herre Jesu Kristi andra uppenbarelse närmar sig, lyfts sataniska krafter underifrån. Satan kommer inte bara att framstå som människa, utan han kommer att gestalta Jesus Kristus; och världen, som har förkastat sanningen, kommer att ta emot honom som herrarnas Herre och konungarnas Konung. Han kommer att utöva sin makt och arbeta på den mänskliga fantasin. Han kommer att fördärva både människors sinnen och kroppar och kommer att verka genom olydnadens barn, fascinerande och charmerande, liksom en orm. Vilket skådespel världen kommer att bli för himmelska förnuftsväsen! Vilket skådespel för Gud, världens Skapare, att se! Den form, som Satan antog i Eden, då han ledde våra första föräldrar till överträdelse, var av en karaktär, som förvirrade och omtumlade sinnet. Han kommer att verka på ett lika subtilt sätt, när vi närmar oss slutet av jordens historia. All hans vilseledande kraft kommer att utövas på mänskliga undersåtar, för att fullborda arbetet med, att vilseleda den mänskliga familjen. Så bedrägligt kommer hans verk att vara, att människorna kommer att göra, som de gjorde på Kristi dagar; och när man frågar: ”Vem skall jag släppa åt Er, Kristus eller Barabbas?”, kommer det nästan universella ropet att vara ”Barabbas, Barabbas!” Och när frågan ställs: ”’Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas konung?’”, kommer ropet på nytt att ljuda: ”’Korsfäst honom!’” {Markusevangeliet 15:12.} Kristus kommer att representeras i form av dem, som accepterar sanningen och som identifierar sitt intresse med sin Herres. Världen kommer att bli arg på dem på samma sätt, som de blev arga på Kristus, och Kristi lärjungar kommer att veta, att de inte kommer att behandlas bättre, än sin Herre. Men Kristus kommer förvisso att identifiera Sitt intresse med deras, som accepterar honom som sin personlige Frälsare. Varje förolämpning, varje förebråelse, varje falsk anklagelse, som riktas mot dessa av dem, som har vänt sina öron bort från sanningen och tagit till sig fabler, som om de skulle ha riktats mot Kristus i Hans heligas personer.

De, som älskar och håller Guds bud, är mest avskyvärda för Satans synagoga, och ondskans makter kommer att visa sitt hat mot dem i största möjliga utsträckning. Johannes förutsåg konflikten mellan den kvarlevande kyrkan och ondskans makt och sade: ”I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.” {Uppenbarelseboken 12:17.} Mörkrets krafter kommer att förena sig med mänskliga redskap, som har överlämnat sig själva åt Satans kontroll, och samma scener som förekom vid rättegången, förkastandet och korsfästelsen av Kristus, kommer att återuppföras. Genom att ge efter för sataniska inflytanden, kommer människor att förvandlas till djävlar; och de, som skapades till Guds avbild, som formades för att ära och förhärliga sin Skapare, kommer att bli en boning för drakar, och Satan kommer, i en avfällig ras, att se sitt mästerverk av ondska, människor som återspeglar hans egen bild.

Människorna var genomsyrade av en satanisk anda vid den tidpunkt, då de beslutade att de skulle ha Barabbas, en tjuv och mördare, framför Guds Son. Den demoniska makten triumferade över det mänskliga; legioner av onda änglar tog hela kontrollen över människorna, och som svar på Pilatus’ fråga om, vem han skulle släppa till dem, skrek de rakt ut: ”’Bort med honom! Låt oss få Barabbas fri!’” {Lukasevangeliet 23:18.} Då Pilatus åter talade till dem om Jesus, väcktes det hesa ropet: ”’Korsfäst! Korsfäst honom!’” {Vers 21.} Genom att ge efter för demoniska krafter, leddes människorna till, att ta ställning för den store avfällingen. Ofallna världar såg på scenen med förvåning, oförmögna att förstå den förnedring, som synden hade åstadkommit. Legioner av onda änglar kontrollerade prästerna och härskarna och gav röst åt Satans förslag, då det gällde att övertala och fresta folket genom falskheter och mutor till, att förkasta Guds Son och att välja en rövare och mördare i Hans ställe. De vädjade till det orättvisa hjärtats allra värsta passioner och rörde upp de värsta elementen i den mänskliga naturen genom de mest orättvisa anklagelser och framställningar. Vilken scen var detta för Gud att se, för serafer och keruber att se! Guds enfödde Son, Himmelens Majestät, härlighetens Konung, hånades, förolämpades, gycklades med, förkastades och korsfästes av dem, som Han hade kommit, för att frälsa, som hade överlämnat sig själva till Satans kontroll!

Kristus sade: ”Ty om man gör så med det friska trädet, vad skall då inte ske med det torra?’” {Vers 31.} ”Man skall utlämna er åt domstolar och misshandla er i synagogor, och ni kommer att ställas inför landshövdingar och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem. . . . En bror kommer att utlämna sin bror till att dödas, en far sitt barn, och barn skall sätta sig upp mot sina föräldrar och döda dem. Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.” {Markusevangeliet 13:9, 12-13.} ”Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.” {Matteusevangeliet 24:14.} Satans ombud har sin sista chans, att utveckla de sanna principerna hos sina egenskaper inför världen, inför änglar och människor. Guds folk skall nu stå som representanter för Faderns och Sonens egenskaper. ”Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer. Men det förstår ni att om husets ägare visste när på natten tjuven kom, då skulle han hålla sig vaken och inte tillåta, att någon bröt sig in i hans hus. Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen. Om det finns en trogen och förståndig tjänare, som av sin herre blivit satt över de andra tjänarna för att ge dem mat i rätt tid, salig är den tjänaren, om hans herre finner honom göra så, när hans kommer. Amen {Sannerligen} säger jag er: Han skall sätta honom över allt vad han äger.” {Verserna 42-47.}