Review and Herald d. 21. maj 1901

tillbaka

Behovet av andligt uppvaknande

Aposteln Paulus’ ord till Timoteus, ”Ge akt på dig själv och på din undervisning”, går att rikta till varje medlem av Guds församling. {Första Timoteusbrevet 4:16.} Vi är inte ens halvvakna. Fienden spanar efter en möjlighet att rycka Guds standar ur händerna på Hans folk och där placera sitt eget; men de urskiljer det inte. Ropet hörs: ”’Hur kan du sova nu? Stig upp och ropa till din gud.” {Jona 1:6.} Det är hög tid för oss att vakna ur sömnen, att kasta av oss Satans rustning och åkalla Honom som aldrig slumrar eller sover. Herren önskar att män och kvinnor skall bryta sin förbindelse med fienden och knyta an till Kristus. Det förflutnas misstag har räckt. Genom dem har sinnen förvirrats, värdefulla möjligheter har försummats och tid, som är av mer värde än guld, har slösats bort. Vi behöver nu starka bevis på att Herren verkligen är med oss. Vi behöver helga oss själva och allt vi har till Guds tjänst.

I varje församling föreligger det behov av ett andligt uppvaknande; för många som bekänner sig vara Kristi tjänare lyder ett naturligt hjärtas föreskrifter. De gör inte Guds gärningar. De har ingen frälsande tro på Honom som Fadern har sänt. Åh, om de bara kunde förstå att de genom sin egensinnighet, sin inkonsekvens, sitt halvhjärtade tjänande, förnekar sin Återlösare och utsätter Honom för öppen skam!

Det är många som inte har den tro på Kristus som skulle göra dem till ljus i världen. De är nöjda med att stå på en låg nivå. Till dem säger Frälsaren: ”Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig. Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.” {Uppenbarelseboken 3:18-20.}

Viktiga händelser är på väg att äga rum. Medan världen hånfullt frågar: ”’Hur går det med löftet om hans återkomst?” {Andra Petrusbrevet 3:4} går tidens tecken raskt i uppfyllelse. När människor säger ”’Fred och trygghet’”, drabbas de av plötsligt fördärv. {Första Tessalonikerbrevet 5:3.} Guds Ande dras tillbaka från jorden, och olycka följer efter olycka till lands och till sjöss. Stormar och jordbävningar, bränder och översvämningar inrapporteras från alla håll. Endast hos Gud står trygghet att finna.

De som Gud har gjort till förvaltare av den heliga sanningen skall stå i en ren atmosfär. Få av dem som bekänner sig vara Guds folk bär Kristi ok och lyfter Hans bördor. Få betraktas av de himmelska förnuftsväsendena som Guds medarbetare. Många som påstår sig vara kristna har högst dunkla föreställningar om vad namnet ”kristen” innebär.

Kristi rike kommer att komma; men vem arbetar för det? Om de som känner Herrens bön skulle försöka att ta till sig dess innebörd och inse dess djup och bredd, skulle församlingen vara vad Gud önskar att den skall vara – världens ljus. Människor skulle ha mindre lust till form och ceremoni; för de skulle försöka att plantera de principer i hjärtat som helgar karaktären.

Endast när församlingen är sammansatt av rena, osjälviska medlemmar kan den uppfylla Guds syfte. För mycket hastigt arbete görs med att lägga till namn i medlemsförteckningen. Allvarliga defekter ses i karaktärerna hos några som går med i församlingen. De som erkänner dem säger: Vi skall först få in dem i församlingen och sedan reformera dem. Men detta är ett misstag. Det allra första arbete som skall göras är reformarbetet. Be med dem, prata med dem, men låt dem inte förenas med Guds folk i kyrkliga relationer förrän de ger klara bevis för att Guds Ande verkar på deras hjärtan.

Många av dem vars namn finns registrerade i kyrkoböckerna är inte kristna. De har ingen genuin erfarenhet. Om de kopierade Förebilden skulle de be mer och bråka mindre. De skulle sträva efter att vara arbetare tillsammans med Gud. Deras uppriktiga tro på Kristus skulle leda till fullständigt beroende av Honom och perfekt samarbete med Honom.

Kristus följs av de uppriktiga, de sanna, de trogna, de ödmjuka och de rena, samtidigt som änglar klädda i himmelens härlighet står vid sidan för att vakta och upplysa dem, ty de är på väg till paradiset. Men det finns de som ofta hörs tala om tvivel och otro och uppehålla sig vid de fruktansvärda strider de har haft med otrohetens känslor. De talar om de nedslående dragen i sin upplevelse. Detta påverkar deras tro och mod. Emellanåt tycks de njuta av att upprepa de otrognas argument och på så sätt stärka den egna otron.

Vad är orsaken till detta mörker, detta tvivel och denna otro? – Dessa individer har det inte rätt ställt med Gud, och de handlar inte ärligt och sant mot sina egna själar. De har försummat att odla personlig fromhet. De har inte skilt sig från själviskhet och synd. De har misslyckats med att studera Kristi liv av självförnekelse och självuppoffring. De har misslyckats med att efterlikna Hans renhet och hängivenhet. Synden som så lätt plågar dem har förstärkts genom vanebruk därav. Genom sin egen försumlighet har de skilt sig från den gudomlige Ledarens sällskap, och Han är en dagsresa före dem. Till sina vänner har de valt de tröga, de avfallna, de otroende, de otacksamma, de oheliga; och onda änglar är deras medhjälpare. Skall vi då undra på att sådana är i mörker? Vad är det för konstigt med att de är fyllda av tvivel?

Sådana personer har inte en religion som är ren och obefläckad. Deras religion är en omständigheternas religion, en religion som de luttrande eldarna helt kommer att förtära. I fall omgivningen är starka i tro och mod, om inget inflytande utövas mot dem, är de, av allt att döma, starka i tron. Men låt motgångar komma över saken, låt arbetet gå tungt, och dessa själar tappar tron och hindrar i stället för att hjälpa. När avfall och uppror kommer, höjs inte deras röster till uppmuntran och säger: ”Guds fasta grund består och har detta sigill: Herren känner de sina”. {Andra Timoteusbrevet 2:19, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.}

Denna klass bör odla kärlek till Gud och till hemlig bön. Löftet är säkert: ”Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud”. {Johannesevangeliet 7:17.} Det kommer inte att tas emot med tvivel och tveksamhet. Hjärtat kommer att fyllas med en försäkran som kommer att blåsa bort allt tvivel och ifrågasättande.

Ljuset som lyser på oss med ständigt ökande ljusstyrka gör oss skyldiga till att använda varje kraft i Guds tjänst. Vi skall växa i nåd och kunskap om Jesus Kristus och försöka att ta reda på hur vi bäst kan förhärliga Gud genom att använda våra begåvningar.

Det är varje kristens plikt att upprätthålla Guds ära genom att vinna själar till Kristus. Men var är missionärerna som svarar på de kallelser som kommer från alla delar av världen? Endast de som placerar sig i Kristi skola, bara de som är villiga att lyfta Hans kors, kan vara framgångsrika missionärer. Män som man kan lita på i församlingen, som förstår dess behov, som strävar efter att hålla dess medlemmar trogna Gud; män som ber och håller sig rena från syndens förorening, och hatar till och med klädseln som fläckas av köttet; män som inte lämnar Gud utanför räkningen – det är de män som Gud kan använda.