Review and Herald d. 27. juni 1899

tillbaka

Sjukdom och dess orsaker

Män och kvinnor skapar en onaturlig aptit genom att skämma bort aptiten med överdådig och kryddad mat, särskilt kött, med kaloririka såser, och genom att använda stimulerande drycker som te och kaffe. Systemet blir febrigt, matsmältningsorganen skadas, de mentala förmågorna blir grumlade, medan de lägre lidelser väcks och dominerar över de ädlare förmågorna. Aptiten blir mer onaturlig och svårare att hålla tillbaka. Blodets cirkulation utjämnas inte, och blodet blir orent. Hela systemet blir förvirrat, och aptitens krav blir mer orimliga, personen blir sugen på spännande, skadliga saker, tills vederbörande är helt depraverad eller fördärvad.

Hos många ropar aptiten efter det vidriga ogräset tobak och ölet, gjort starkt av giftiga, hälsoförstörande blandningar. Många slutar inte ens här. Deras urspårade aptit kräver starkare drycker, som har ett ändå mer bedövande inflytande på hjärnan. Sålunda ger de sig hän åt varje överdrift, tills aptiten har fullständig kontroll över resonemangsförmågan; och människan, formad till sin Skapares bild, förnedrar sig själv lägre än vilddjuren. Både manlighet och ära uppoffras för aptiten. Det krävde tid för att bedöva sinnets känslighet. Det skedde gradvis men säkert. Aptitens styrande för att först äta starkt kryddad mat, skapade en sjuklig aptit och beredde vägen för varje slags njutning, tills hälsa och intellekt offrades åt lusten.-PC- RH -PT- Advent Review and Sabbath Herald -DT- 06-27-99 -AT- Disease and Its Causes -PR- 03 -

Många har ingått äktenskap utan att ha förvärvat egendom och utan att ha fått något arv. De har saknat fysisk styrka, liksom mental energi, för att förvärva egendom. Det har varit just sådana som har bråttom att gifta sig, och som har tagit på sig ansvar som de inte har haft någon känsla för. De har inte haft ädla, upphöjda känslor och inte haft någon uppfattning om en mans och fars plikt och vad det skulle kosta dem att sörja för en familjs behov. Och de har ej visat mer anständighet i ökningen av sina familjer än vad de har visat i sina affärstransaktioner. De som har allvarliga brister i affärstakt och som är de minst kvalificerade att komma överens i världen, fyller i allmänhet sina hus med barn; medan män som har förmåga att förvärva egendom i allmänhet inte har fler barn än de väl kan försörja. De som inte är kvalificerade att ta hand om sig själva skall inte skaffa barn. Följden har blivit att de många avkommorna till dessa stackars beräknande individer har växt upp som djur. De får inte mat eller kläder på lämpligt sätt och ges inte fysisk eller mental träning, och det finns inget heligt i ordet "hem" för varken föräldrar eller barn.

Äktenskapsinstitutionen utformades av Himmelen till att vara en välsignelse för människan; men i allmän mening har den missbrukats på ett sådant sätt att den har gjorts till en fruktansvärd förbannelse. De flesta män och kvinnor har agerat, då de har ingått äktenskap, som om den enda frågan för dem att lösa har varit om de älskade varandra. Men de borde inse att ett större ansvar vilar på dem i deras äktenskapsförhållande än så här. De bör överväga om deras avkomma kommer att ha fysisk hälsa och mental och moralisk styrka. Men få har tänkt på höga motiv och gjort förhöjda överväganden – att samhället hade anspråk på dem som de inte lätt kunde avfärda; att vikten av deras familjers inflytande skulle göra sig gällande i den uppåtgående eller nedåtgående skalan.

Samhället består av familjer. Och familjeöverhuvuden är ansvariga för samhällets formande. Om de som väljer att ingå äktenskap utan vederbörlig hänsyn vore ensamma om att lida, då skulle ondskan inte vara så stor, och deras synd skulle vara jämförelsevis liten. Men eländet som uppstår genom olyckliga äktenskap känns av avkomman till sådana förbund. De har medfört ett liv i elände; och även om de är oskyldiga, lider de av konsekvenserna av sina föräldrars hänsynslösa sätt. Män och kvinnor har ingen rätt att följa impulser, eller blind passion, i sitt äktenskapsförhållande, och sedan sätta oskyldiga barn till världen för att de av olika orsaker skall komma att inse att livet bara medför litet glädje och föga lycka, och därför är en börda.

Barn ärver i allmänhet de säregna karaktärsdrag som föräldrarna besitter, och utöver allt detta växer många upp utan något förlösande inflytande omkring dem. De surras alltför ofta ihop i fattigdom och smuts. Med sådana omgivningar och exempel, vad kan förväntas av barnen när de kommer upp i åren, förutom att de kommer att sjunka lägre i skalan av moraliskt värde än sina föräldrar, och deras brister i alla avseenden vara mer uppenbara än deras? Sålunda har denna klass vidmakthållit sina brister och förbannat sina efterkommande med fattigdom, obildbarhet och förnedring. Dessa borde inte ha gift sig; åtminstone borde de inte ha avlat oskyldiga barn för att dela sitt elände och lämna över åt sina egna brister, med ackumulerande elände, från generation till generation, vilket är en stor orsak till släktets degeneration eller urartning.