Reseanteckningar, nr. 3 (Guds domar över våra städer)
Det var medan vi fortfarande var på Loma Linda, den andra natten efter invigningen av sanatoriet, som det visades mig en fruktansvärd scen med byggnader som skakades omkull och förstördes, med stora förluster av människoliv. Jag har redan beskrivit den här scenen i artikeln "The San Francisco Earthquake/Jordbävningen i San Francisco".
Så fruktansvärd som den framställning som visade mig var, gjorde den instruktion som gavs i samband med den djupast intryck i mitt sinne. Ängeln som stod vid min sida förklarade att Guds högsta styre, och hans lags helighet, måste uppenbaras för dem som ihärdigt vägrar att lyda kungarnas Konung. De som väljer att förbli illojala måste i barmhärtighet hemsökas med domar, så att de om möjligt kan väckas till insikt om syndigheten hos sina liv.
Hela följande dag funderade jag på scenerna som hade passerat framför mig och de instruktioner som hade getts. Under eftermiddagen reste vi till Glendale, nära Los Angeles; och följande natt blev jag återigen instruerad om de tio budordens helighet och bindande anspråk och Guds överhöghet över alla jordiska härskare. Det verkade som om jag stod framför många människor och presenterade Skriftställe efter Skriftställe till stöd för de föreskrifter som hade talats av Herren från Sinais höjd.
Det har tagit mig många dagar att skriva ut en del av det som avslöjades de två nätterna på Loma Linda och Glendale. Jag är inte klar än, eftersom många andra ärenden av brådskande betydelse har kommit upp till behandling. Jag hoppas snart att skriva flera artiklar om Guds lag och de välsignelser som utlovas åt de lydiga.
Vår Gud är universums Härskare. Hans lag är av universell tillämpning. Den bygger på kärlek, kärlek till Gud och kärlek till våra medmänniskor. Satans ihärdigaste ansträngningar är inriktade på att upphäva denna lag. I detta arbete har han varit i stor utsträckning framgångsrik. Det finns en utpräglad benägenhet att upphöja mänskliga lagar över lagen för vår suveräne Härskare, himlarnas och jordens Monark. Världen är fylld av överträdelse. En anda av laglöshet genomsyrar varje land, och är särskilt uppenbar i de stora städerna på jorden. Synden och brotten som kan ses i våra städer är fruktansvärda. Gud kan inte tåla detta mycket längre. Redan har hans domar börjat att falla på vissa ställen, och snart kommer hans stora missnöje att kännas av på andra ställen.
Det kommer att ske, under denna period, en serie händelser som kommer att visa att Gud är Herre över situationen. Sanningen kommer att förkunnas på ett tydligt, omisskännligt språk. Som ett folk måste vi bereda Herrens väg, under den Helige Andes styrande ledning. Evangeliet skall ges i sin renhet. Strömmen av levande vatten skall fördjupas och vidgas i sitt lopp. På alla områden, nära och fjärran, kommer män att kallas från plogen och från de vanligare kommersiella affärsyrken som till stor del upptar sinnet, och kommer att utbildas av män med erfarenhet. När de lär sig att arbeta effektivt kommer de att förkunna sanningen med kraft. Genom den gudomliga försynens mest underbara verk kommer berg av svårigheter att avlägsnas och kastas i havet. Budskapet som betyder så mycket för invånarna på jorden kommer att höras och förstås. Människor kommer att veta vad som är sanning. Framåt, och fortfarande framåt, kommer arbetet att gå, tills hela jorden har blivit varnad. Och så kommer slutet.
De överraskande och häpnadsväckande händelser som är förknippade med världens varning är fyllda med betydelsefulla följder. Budbärarna som förkunnar sanningen för denna tid samverkar med himmelens samlade krafter. I ömt medlidande talar Gud själv till en obotfärdig värld genom domar; och han kommer att fortsätta att tala på detta sätt. I många år har vi vetat att de stora städerna skulle hemsökas med gudomliga domar på grund av långvarig olydnad. Med klara ord har Herren varnat oss för att upprätta stora institutioner i städerna. "Ut ur städerna, ut ur städerna" – detta är det budskap som ofta har kommit till oss. Och detta är en anledning till att Herren har öppnat vägen så underbart för att våra förlag och sanatorier och skolor skall ligga på landet.
Städerna måste bearbetas. De millioner som bor i dessa överbelastade centra kommer att höra den tredje ängelns budskap. Detta arbete borde ha gjorts snabbt de senaste åren. En början har gjorts, för vilken vi prisar Gud. Utpostcentra håller på att etableras, varifrån våra arbetare, likt Enok förr i tiden, kan besöka städerna och utföra trogen tjänst.
Detta var kontentan av mitt budskap till bröderna och systrarna som samlades vid konferensen i Los Angeles. På morgonen för jordbävningen i San Francisco, den 18. April, andra dagen efter att platsen för fallande byggnader hade passerat framför mig, talade jag i Carr Street-kyrkan och avlade ett beslutsamt vittnesbörd om nödvändigheten av att vi gör allt vi kan för att bekanta människorna med Guds Ords lära. Jag hänvisade till det stora arbete som måste utföras i städerna i vårt land, och på vår oförmåga att utföra detta arbete genom att etablera institutioner i hjärtat av dessa städer. Vi måste lära oss att arbeta från utpostcentra och att göra oss beroende, inte av byggnader eller pompa och ståt, utan av kraften hos Guds Ord. Den Helige Ande kommer att göra intryck på det ärliga hjärtat. Vårt beroende ligger i Gud.
"Ut ur städerna, ut ur städerna!" – detta är budskapet som Herren har gett mig. Jordbävningarna kommer att komma; översvämningarna kommer; och vi skall inte etablera oss i de onda städerna, där fienden tjänas på alla sätt och där Gud så ofta glöms bort. Herren önskar att vi skall ha klar andlig syn. Vi måste vara snabba att urskilja den fara som skulle leda till att institutioner etableras i dessa onda städer. Vi måste göra kloka planer för att varna städerna, och samtidigt leva där vi kan skydda våra barn och oss själva från de förorenande och demoraliserande influenserna som är så vanliga på dessa platser.
Sedan jordbävningen i San Francisco har många rykten varit i omlopp om uttalanden jag har gjort. Vissa har hävdat att då jag var i Los Angeles skulle jag ha gjort gällande att jag hade förutspått jordbävningen och branden i San Francisco och att Los Angeles skulle bli nästa stad att drabbas. Detta är inte sant. Morgonen efter jordbävningen sade jag inte mer än att "jordbävningarna kommer att komma, översvämningarna kommer"; och att Herrens budskap till oss är att vi skall "inte etablera oss i de onda städerna."
För inte så många år sedan publicerade en broder som arbetade i New York City några högst häpnadsväckande meddelanden om förstörelsen av den staden. Jag skrev genast till dem som ansvarade för arbetet där och sade att det inte var klokt att publicera sådana meddelanden; att sålunda en spänning skulle kunna väckas som skulle resultera i en fanatisk rörelse, som skadar Guds sak. Det räcker med att presentera sanningen i Guds Ord för folket. Uppseendeväckande meddelanden är skadliga för arbetets framsteg.
Den 9. Augusti, 1903 skrev jag ytterligare om denna anmärkningsvärda redogörelse: –
"Varifrån kommer påståendet att jag har förklarat att New York skall svepas bort av en flodvåg? Detta har jag aldrig sagt. Jag har sagt angående de stora byggnaderna som sträcker sig våning efter våning mot skyn där: ’Vilka hemska scener kommer att äga rum när Herren skall stå upp för att skaka jorden fruktansvärt; då kommer orden i Uppenbarelseboken 18:1-3 att uppfyllas.' Hela artonde kapitlet i Uppenbarelseboken är en varning om vad som kommer på jorden, men jag har inget särskilt ljus avseende på vad som kommer över New York, bara att jag vet att en dag kommer de stora byggnaderna att störtas i och med att Gud kommer att verka kraftfullt. Från ljuset som har getts mig, vet jag att förstörelse väntar i världen, en beröring från hans mäktiga kraft, och dessa enorma strukturer kommer att falla. Scener innebärande en rädsla som vi inte kan föreställa oss kommer att inträffa.
Men jag har skickat varningar till bröderna som arbetar i New York och sagt att dessa flammande, skrämmande meddelanden inte bör publiceras. När mina bröder går till ytterligheter drabbar det mig, och jag måste bära förebråelsen att bli kallad för en falsk profet. . . .
De förstörande änglarna utför i dag sitt uppdrag. Döden kommer att slå till på alla ställen. Det är därför jag är så angelägen om att våra städer skall varnas.. Det finns ett arbete att göra genom att sälja böcker i våra städer som ännu inte har gjorts. . . . Guds välsignelse vilar på arbetarna som varnar dem som inte är redo att möta honom. . . . Nu är det dags att jobba."
Under de senaste tjugo åren, och särskilt sedan jag återvände från Australien, har jag burit ett verkligt beslutsamt vittnesbörd till förmån för att förkunna den tredje ängelns budskap i städerna i Amerika.
För ungefär trettio år sedan, då min man och jag planerade för att bygga ett gudstjänsthus i San Francisco, sade några, då de såg planen: "Det är för stort. Huset kommer aldrig att fyllas." Samtidigt uppförde vi den första byggnaden hos Pacific Press och möteshuset i Oakland. Hur stor oro kändes, och hur allvarligt bads bönerna till Gud att han skulle öppna vägen för dessa företagandens framsteg!
På den tiden drömde jag att jag såg två bikupor, en i San Francisco och en i Oakland. I kupan i Oakland arbetade bina flitigt. Sedan tittade jag på kupan i San Francisco och såg väldigt litet göras. Kupan i Oakland verkade vara mycket mer lovande. Efter en tid väcktes min uppmärksamhet igen rörande kupan i San Francisco, och jag såg att en hel förändring hade ägt rum. Stor aktivitet sågs ibland bina. De hade skridit allvarligt och uppriktigt till handling.
Då jag berättade om den här drömmen tolkades det som att det fanns ett stort arbete att göra i San Francisco. Det fanns ibland oss på den tiden endast ett fåtal män som vi kunde söka stor ekonomisk hjälp från. De troende var få till antalet, och vi behövde mycket mod och mycket tro för att förbereda oss för arbetet.
Vi bad mycket med hänsyn till sakens nödvändigheter och drömmens mening och beslutade att ge oss ut i enlighet med det ljus som hade getts. Min man och jag bestämde oss för att sälja vår fastighet i Battle Creek, för att vi skulle kunna använda intäkterna i detta arbete. Vi skrev till våra bröder: "Sälj allt vi har i Battle Creek, och skicka oss pengarna på en gång." Detta gjordes och vi hjälpte till att bygga kyrkorna i Oakland och San Francisco. Och Herren uppenbarade för oss att även om arbetet i San Francisco till en början skulle gå långsamt, skulle det ändå göra stadiga framsteg, och San Francisco skulle bli ett stort centrum. Herren skulle inspirera människor genom sin Helige Ande att föra arbetet vidare med tro och mod och uthållighet.
Innan jag lämnade Australien drömde jag att jag stod inför en stor församling i San Francisco; att Herren gav mig ett budskap att framföra och frihet att överbringa detta budskap. Folket hade öron att höra och hjärtan att förstå.
Sabbatsförmiddagen, den 10. November, 1900 gick vi in i San Francisco-kyrkan och fann att den var fullsatt till yttersta kapacitet. Då jag stod inför folket tänkte jag på drömmen och den undervisning som hade getts mig för så många år sedan, och jag blev starkt uppmuntrad. Då jag tittade på folket som hade samlats, kände jag att jag verkligen kunde säga: Herren har uppfyllt sitt ord.
Under de senaste åren har "bikupan" i San Francisco verkligen varit hektiskt verksam. Många slags kristna ansträngningar har bedrivits av våra bröder och systrar där. Dessa inkluderade att besöka sjuka och utblottade, hitta hem åt föräldralösa barn och arbete till arbetslösa; vårda de sjuka och lära ut sanningen från hus till hus; spridning av litteratur och genomförande av klasser om hälsosamt liv och annan hälsovård. En skola för barnen har hållits i källaren i Laguna Streets möteshus. Under en tid upprätthölls en medarbetarbostad och bedrevs sjukvård. På Market Street, nära stadshuset, fanns behandlingsrum, som drevs som en filial till Sankt Helena Sanitarium. På samma ort låg en hälsokostaffär. Närmare centrum av staden, inte långt från Call-byggnaden, bedrevs verksamhet på ett vegetariskt kafé, som var öppet sex dagar i veckan och helt stängt på Sabbaten. Längs stadens sjösida pågick fartygsmissionsarbete. Vid olika tillfällen höll våra talare möten i stora salar i staden. Således gavs varningsmeddelandet av många.
Jag har burit en ständig börda för vårt arbete i storstäderna. Nästan två år efter att jag hade träffat våra bröder och systrar i San Francisco-kyrkan sedan jag återvände till Amerika, skrev jag följande (den 1. September, 1902): –
"Den allvise Guden bearbetar sinnen och leder människor till att se fördelen med att komma bort från de överbelastade städerna och ut på landet. . . . Det skulle vara ett misstag av oss att köpa eller uppföra stora byggnader i städerna i Södra California för sanitetsarbete; och de som ser fördelar med att göra detta misstar sig gruvligt. Ett stort arbete skall göras för att förbereda dessa städer för att höra evangeliets budskap; men detta arbete skall inte utföras genom att i dem inrätta stora byggnader för att utföra något underbart verk.
Välordnade tältmöten bör hållas i de stora städerna, såsom San Francisco; för inom nära framtid kommer dessa städer att lida under Guds domar. San Francisco och Oakland håller på att bli som Sodom och Gomorra, och Herren kommer att hemsöka dem i vrede."
I samma manuskript nämndes öppnandet av vegetariska restauranger som "ett arbete som Gud vill få utfört i städerna. Om de sköts på ett klokt sätt kommer dessa restauranger att bli missionscentra."
Några veckor senare, den 8. Oktober, 1902, skrev jag: "I åratal har jag fått särskilt ljus över att vi inte skall centrera vårt arbete i städerna. Det kaos och den förvirring som fyller dessa städer, de förhållanden som orsakats av fackföreningar och strejker, skulle visa sig vara ett stort hinder för vårt arbete."
Den 30. Oktober, 1902: "Till föräldrar som bor i städerna sänder Herren varningsropet: Samla Era barn i Era egna hus, håll dem undan från dem som föraktar Guds bud, som undervisar om och gör det onda. Lämna städerna så snabbt som möjligt för att säkra Er små hem på landet, med mark för odling, där barnen inte kommer att vara omgivna av stadslivets korrumperande influenser. Gud kommer att hjälpa sitt folk att hitta sådana hem utanför städerna."
Den 28. November, 1902: "Ett stort arbete skall utföras. Jag är instruerad av Guds Ande att säga till dem som är engagerade i Herrens verk, att den gynnsamma tiden för vårt budskap att föras till städerna har passerat, och detta arbete har inte genomförts. Jag känner en tung börda för att vi nu skall gottgöra tiden."
Den 20. April, 1903: "Varningsbudskapet bör ljuda i de stora, onda städerna, såsom San Francisco. San Francisco och Oakland håller på att bli som Sodom och Gomorra, och Herren kommer att hemsöka dem. Inom överskådlig framtid kommer de att lida under hans domar."
Den 20. Juni, 1903: "Guds domar är i vårt land. Herren kommer snart. I eld och översvämning och jordbävning varnar han invånarna på denna jord för sin snara ankomst. O, att folket måtte få veta tiden för sin besökelse!
Vi har ingen tid att förlora. Vi måste göra mer beslutsamma ansträngningar för att få världens människor att se att domens dag är nära. . . . O, om vårt folk skulle känna som de borde det ansvar som vilar på dem att ge det sista budskapet om barmhärtighet till världen, vilket underbart arbete skulle göras! Vi behöver den Helige Andes dop, så att vi kan inse hur nära himmelska ting är förbundna med Guds församling på denna jord."
Den 3. Juni, 1903: "Det är många som Guds Ande strävar med. Tiden för Guds destruktiva domar är barmhärtighetens tid för dem som inte har haft någon möjlighet att lära sig vad som är sanning. Med ömhet kommer Herren att se på dem. Hans barmhärtighets hjärta berörs, hans hand sträcks fortfarande ut för att rädda, medan dörren stängs för dem som inte vill komma in. Stora skaror som i dessa sista dagar hör sanningen för första gången kommer att ansluta sig. Herren manar varje troende att helga sig helt och hållet till hans tjänst. Alla skall arbeta för honom, enligt sin förmåga.
Den 12. November, 1902: "Den tid närmar sig när den stora krisen i världens historia kommer att ha inträffat, när varje åtgärd från Guds regering kommer att bevakas med intensivt intresse och outsäglig oro. I snabb följd kommer Guds domar att följa varandra – eld och översvämning och jordbävningar, plus krig och blodsutgjutelse, kommer snart med nödvändighet att äga rum.
Den 27. Maj, 1903: "Guds barmhärtighet visar sig genom hans långa tålamod. Han håller tillbaka sina domar och väntar på att varningsbudskapet skall ljuda till alla. Det finns många som ännu inte har hört de prövande sanningarna för denna gång. Det sista erbjudandet om barmhärtighet skall ges mer fullständigt till vår värld. Sanningarna i det artonde och nittonde kapitlet i Uppenbarelseboken bör läsas och förstås av alla."
Den 9. April, 1903: "De gudomliga stadgarna har åsidosatts. Tiden kommer snart när Gud kommer att rättfärdiga sin förolämpade auktoritet. 'HERREN kommer ut ur sin boning för att straffa jordens invånare för deras missgärning. Jorden skall blottlägga sina blodskulder och inte längre dölja sina dräpta.' {Jesaja 26:21.} 'Men vem kan uthärda den dag då han kommer, och vem kan bestå när han uppenbarar sig?'" {Malaki 3:2.}
avsn nr:1 | |
avsn nr:2 | |
avsn nr:3 | |
avsn nr:4 | |
avsn nr:5 | |
avsn nr:6 | |
avsn nr:7 | |
avsn nr:8 | |
avsn nr:9 | |
avsn nr:10 | |
avsn nr:11 | |
avsn nr:12 | |
avsn nr:13 | |
avsn nr:14 | |
avsn nr:15 | |
avsn nr:16 | |
avsn nr:17 | |
avsn nr:18 | |
avsn nr:19 | |
avsn nr:20 | |
avsn nr:21 | |
avsn nr:22 | |
avsn nr:23 | |
avsn nr:24 | |
avsn nr:25 | |
avsn nr:26 | |
avsn nr:27 | |
avsn nr:28 | |
avsn nr:29 | |
avsn nr:30 | |
avsn nr:31 | |
avsn nr:32 | |
avsn nr:33 | |
avsn nr:34 | |
avsn nr:35 | |
avsn nr:36 | |
avsn nr:37 | |
avsn nr:38 | |