Review and Herald d. 20. juli 1897

tillbaka

Bered dig för att möta din Gud

”Spänn bältet om livet och håll lamporna brinnande. Var lika tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom, när han kommer och knackar på. Saliga är de tjänare som Herren finner vakande när han kommer. Amen säger jag er: Han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem… Var också ni beredda, ty i sen stund då ni inte väntar det, kommer Människosonen.” (Luk. 12:35-38, 40)

Vi blir här uppmanade att inte bedra våra själar på de privilegier och rättigheter, som Herren har ställt till vårt förfogande, för att vi skall kunna bli rika i tron som arvingar till löftet. Vi skall vaka som om vi väntade en tjuv på natten. De första tecknen på andlig dåsighet måste på allvar övervinnas. Den första benägenheten till andlig lättja måste med bestämdhet motstås. ”Vakna upp och håll dig vaken!” uppmanar oss aposteln. Varje ögonblick måste vi vara troget sysselsatta. ”Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.” Det sägs, att vi skall arbeta på vår egen frälsning. Den kraft, vi skall göra det med är tydligt beskriven: ”Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.”

Många går miste om mycket genom att växa mindre ivrigt, mindre brinnande och nitiskt för Gud och till sina medmänniskors bästa. Låt alla vaka och be, genom att ge akt på sitt nuvarande och eviga bästa genom att motstå varje frestelse. Låt dem se upp för att nöja sig med krampaktiga ansträngningar för att tjäna Gud. Genom att överlämna sig till tillfälliga impulser och ge efter för lidelsefulla ord och onaturliga handlingar ödelägger de sina möjligheter till det välsignade hoppet.

De, som vill vara beredda att möta sin Herre, måste hålla sina lampor fyllda med nådens olja. Det var en försummelse av detta, som skiljde de oförståndiga jungfrurna från de förståndiga. De hade lampor, men ingen olja. Deras karaktärer kunde inte bestå provet. De förståndiga jungfrurna hade inte endast en insiktsfull kunskap om sanningen, utan genom den nåd, som Jesus Kristus gav dem, växte deras tro, tålamod och kärlek till. Deras lampor fylldes på nytt genom deras levande förbindelse med Världens Ljus. Medan de oförståndiga jungfrurna vaknade upp för att finna sina lampor endast svagt brinnande, eller gick ut i mörkret, så gick de förståndiga jungfrurna in till festen med sina lampor brinnande strålande klart och sedan stängdes portarna. Medan de i hög grad gladde sig över ljudet av brudgummens röst, anslöt de sig till bröllopsprocessionen.

Den olja, som de förståndiga jungfrurna fyllde sina lampor med, symboliserar den Helige Ande. ”Ängeln som talade med mig kom tillbaka, och han väckte mig som när någon väcks ur sömnen. Han sade till mig: ´Vad ser du´? Jag svarade: ´Jag ser en ljusstake, helt av guld, med sin oljeskål upptill och med sina sju lampor. Sju rör går till de särskilda lamporna däruppe. Två olivträd sträcker sig över den, ett på högra sidan om skålen och ett på vänstra´. Och jag frågade ängeln som talade med mig: ´Vad betyder dessa, min herre´? Ängeln som talade med mig svarade: ´Förstår du inte vad de betyder´? ´Nej, min herre´, sade jag. Jag frågade honom: ´Vad betyder dessa två olivträd till höger och till vänster om ljusstaken´? Och jag frågade honom igen: ´Vad betyder de två olivkvistarna intill de gyllene rännor som den gyllene oljan rinner ner igenom´? Då sade han till mig: ´Förstår du inte vad de betyder´? Jag svarade: ´Nej, herre´! Då sade han: ´Dessa två är de smorda som står inför hela jordens Herre.´”(Sak. 4,1- 5 och 11-14)

De två smorda står vid sidan av hela jordens Herre och har den ställning, som en gång gavs till Satan som den smorde, beskyddande keruben. Med hjälp av de heliga varelser, som omger Herrens tron, upprätthåller han en oavbruten förbindelse med jordens invånare. Den gyllene oljan betyder den nåd, med vilken Gud håller de troendes lampor försedda, så att de inte skall fladdra och slockna. Om det inte var för denna heliga olja, som utgöts från himlen i den Helige Andes budskap, så skulle det ondas krafter helt och hållet behärska människorna.

Gud blir vanärad, när vi inte vill ta emot den kontakt med Honom, som Han vill upprätta med oss. När vi gör det, vägrar vi att ta emot den gyllene olja, som Han öser ut i våra själar för att få förbindelse med dem i mörkret. När kallelsen kommer: ”Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt Honom”, då kommer de, som inte har tagit emot den heliga oljan och som inte högt har uppskattat Kristi nåd i sina hjärtan, liksom de oförståndiga jungfrurna, att finna att de inte är beredda att möta sin Herre. De har inte i sig själva kraft att skaffa sig oljan och deras liv lider skeppsbrott. Om man däremot ber om Guds Helige Ande, om vi liksom Mose enträget ber: ”Visa mig din härlighet!” så kommer Guds kärlek att bli utgjuten i våra hjärtan. Genom de gyllene rännorna kommer den gyllene oljan att förmedlas till oss. ”Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot.” Genom att ta emot strålarna från Rättfärdighetens Sol lyser Guds barn som ljus i världen.

Endast genom att lära känna Gud här kan vi förbereda oss för att möta Honom vid Hans återkomst. ”Detta är evigt liv”, säger Kristus, ”att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt.” Men många av dem, som bekänner sig till att tro på Jesus, känner inte Gud. De har endast en ytlig religion. De älskar inte Gud. De studerar inte Hans karaktär. Därför vet de inte, hur de skall förtrösta på Honom eller hur de skall se och leva. De vet inte, vad det innebär att vila i kärlek eller att vandra i tro. Tillfällen att höra och ta emot budskap om Guds kärlek värdesätts inte och tas inte till vara. De brister i förståelse för, att det är deras plikt att ta emot för att kunna berika andra. De har inte den tro, som har getts till dem, som tar emot Kristus som sin personlige Frälsare. Därför håller de inte de sista sex buden. De vandrar inte i kärlek till sina trossyskon. De vet inte, vad det innebär att ta på sig Kristi ok och lära av Honom. De liknar Honom inte i sin karaktär. De tar inte emot Honom som den, som tar bort deras synder och ger dem Sin rättfärdighet.

Världen äger inte vishet så att den känner Gud. Många har yttrat sig vältalande om Honom, men deras skenbart fungerande sunda förnuft och deras fyndiga argument leder ingen människa närmare Honom, eftersom de inte själva står i en levande förbindelse med Honom. Eftersom de tror om sig själva, att de är visa, blir de dårar. Deras felaktiga intryck och ofullkomliga kunskap om Gud leder dem inte till att få del av Hans gudomliga natur. Deras liv står inte i överensstämmelse med Hans väsen. En korrekt kunskap om Gud består inte i att framföra en berättelse i andra hand utan i att förmedla insiktsfull kunskap utifrån egen erfarenhet.

I Sin undervisning och Sina mäktiga gärningar är Kristus en fullkomlig uppenbarelse av Gud. Kristus förklarar genom den inspirerade evangelisten: ”Ingen har någonsin sett Gud”. ”Den Enfödde, som själv är Gud, har gjort honom känd.” ”Ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.” Dessa ord visar, hur viktigt det är att studera Kristi karaktär. Endast genom att lära känna Kristus kan vi lära känna Gud.

Som vår representant står Kristus på högsta möjliga grund. Då Han kom till världen som Guds sändebud, höll Han Guds frälsning i Sin hand. Hela mänskligheten hade överlämnats till Honom, eftersom Han var Guds fullhet. Han är Världens Ljus och Han kom för uppenbara Guds fullhet för världen. Om ljuset inte hade varit dolt, skulle världen ha gått under. Men det är Guds plan, att människan inte skall gå under utan ha evigt liv.

Så fullkomligt uppenbarade Kristus Fadern, att de tempelvakter, som fariséerna sände ut för att gripa Honom, entusiasmerades av Hans närvaro. Under den Helige Andes överbevisande kraft glömde de sin uppgift. När de såg ljuset från Guds härlighet omge Hans person och hörde de nådiga ord, som kom från Hans läppar, älskade de Honom. När de vände tillbaka utan Honom frågade fariséerna dem: ”Varför har ni inte fört hit honom?” Då svarade de: ”Aldrig har någon människa talat som han.” När vi betraktar Jesus, kommer vi att förvandlas efter Hans avbild och bli beredda att möta Honom vid Hans återkomst.

Nu är det dags att förbereda sig för vår Herres ankomst. Beredskap att möta Honom kan inte uppnås på ett ögonblick. Som förberedelse för denna högtidliga scen krävs vaksam väntan, kombinerad med allvarligt arbete. Kombinationen av dessa två saker fullkomnar oss i Kristus. Aktivitet och andaktsliv måste vara förenade som det mänskliga och gudomliga i Kristus. På så sätt förhärligar Guds barn Honom. Mitt i livets besvärliga situationer kommer deras röster att höras, när de förmedlar uppmuntran, hopp och tro. Viljan och känslorna kommer att överlämnas till Gud. På så sätt gör de sig beredda att möta sin Herre och när Han kommer, kommer de i glädje att utbrista: ”Se, här är vår Gud! Honom väntade vi på, han skall frälsa oss. Ja, här är HERREN som vi väntade på. Låt oss vara glada och fröjdas över hans frälsning.” (Jes. 25: 9)

”Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakropparna upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till. Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst - den dag som får himlakroppar att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi efter hans löfte. Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på allt detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom.” (2Pet. 3:9- 14)