Review and Herald d. 10. september 1914

tillbaka

Skrifen är ett värn

Gud har givit oss sitt Ord för att vi skall kunna bekanta oss med dess läror och för att vi skall veta vad han kräver av oss. När den laglärde kom till Jesus med frågan: ”..vad skall jag göra för att få evigt liv?” –Luk 10:25, hänvisade Frälsaren honom till Skriften och sade: ”Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?” –Luk 10:26. Okunnighet kommer inte att urskulda eller frigöra ung eller gammal från straffet som hör till överträdelsen av Guds lag. I deras händer finns nämligen en trogen framställning av den lagen, dess principer, och dess anspråk. Det räcker inte att mena väl; det räcker inte att göra vad någon människa tänker är rätt, eller vad pastorn säger är rätt. Själens frälsning står på spel, och denne borde själv utforska Skrifterna. Hur stark hans övertygelse än är, hur säker han än är på att pastorn vet vad sanningen är, så är inte detta hans fundament. Han har en karta som visar varje vägmärke på vägen till himmelen. Han bör aldrig gissa.

Varje förnuftig varelses främsta och högsta plikt är att lära från Skriften vad sanning är, och sedan att vandra i ljuset, och uppmuntra andra att följa sitt exempel. Vi bör dagligen studera Bibeln flitigt, väga varje tanke, och jämföra bibelställe med bibelställe. Med gudomlig hjälp, skall vi bilda våra egna uppfattningar, eftersom vi för oss själva kommer att stå till svars inför Gud.

Vi bör anstränga sinnets hela styrka i studerandet av Skriften. Vi bör värva vårt förstånd till att uppfatta Guds djupa sanningar, så långt det för dödliga människor är möjligt. Ändå får vi inte glömma att ett barns foglighet och underkastelse är den läraktiges sanna anda. Svårigheter med Skriften kan aldrig bemästras med samma metoder som brukas i brottningen med filosofiska problem. Vi bör inte börja bibelstudiet med den tilltro till den egna förmågan som så många har när de inträder vetenskapliga områden. Istället bör vi genom bön förlita oss på Gud med en uppriktig önskan att lära oss vad han vill. Vi måste komma med en ödmjuk och läraktig anda för att få kunskap från den store Jag Är. Annars kommer onda änglar att förblinda vårt förstånd, och förhärda våra hjärtan, så till den grad, att sanningen inte gör intryck på oss.

Många delar av Skriften som lärda män säger är mysterium, eller förbiser som obetydliga, är fulla av tröst och vägledning för den som blivit upplärd i Kristi skola. En anledning till varför många teologer inte har en tydligare förståelse av Guds Ord är att de blundar för de sanningar som de inte önskar att utöva. En förståelse av biblisk sanning beror inte så mycket på den intellektstyrka man kommer till studiet med, som på att ha en enda aviskt, en uppriktig längtan efter rättfärdighet.

Bibeln bör aldrig studeras utan bön. Endast den Helige Ande kan ge upphov till känsligheten för hur viktigt det är som är lättförståeligt, eller hindra oss från att snedvrida svårförståeliga sanningar. Det är heliga änglars uppdrag att förbereda hjärtat till att så uppfatta Guds Ord att vi förtjusas av dess skönhet, tillrättavisas av dess varningar, eller inspireras och stärks genom dess löften. Vi bör göra psalmistens vädjande till vårt eget: ”Öppna mina ögon, så att jag ser undren i din undervisning.” – Ps 119:18. Frestelser är ofta tillsynes oemotståndliga därför att de frestade, genom försummandet av bön och bibelstudium, inte lika lätt kommer ihåg Guds löften och möter Satan med Skriftens vapen. Men änglar omger dem som är villiga att lära sig det gudomliga; och i den stora nödens tid, kommer de att påminna dem om just de sanningar som behövs. På så vis, ”..När fineden bryter fram lik en flod, skall HERRENS Ande driva honom på flykten.” – Jes 59:19.

Alla som värdesätter sina eviga intressen bör vara på sin vakt mot skepticismens intrång. Sanningens själva pelare kommer att angripas. Det är omöjligt att hålla sig utom räckhåll för sarkasm och spetsfundigheter, den moderna otrons förädiska och förpestade läror. Satan anpassar sina frestelser till alla grupper. Han angriper de okunniga med ett skämt eller hån, emedan han möter de pålästa med vetenskapliga argument och filosofiska tankegångar, tillika beräknade att uppväcka misstro eller förakt för Skriften. Även oerfarna ungdomar företar sig att omärkligt föra in tvivel på Kristendomens grundläggande principer. Denna ungdomliga trolöshet, ytlig som den är, har ett inflytande. Många leds så att skämta om sina fäders tro, och göra saker till trots mot nådens Ande. Många liv som lovade vara Gud till ära och världen till välsignelse, har blivit infekterade av trolöshetens dåliga andedräkt. Alla som förlitar sig på skrytsama beslut som människor resonerat sig fram till, och inbillar sig att de kan förklara gudomliga mysterium och nå fram till sanning utan Guds visdom, de är intrasslade i Satans snara.

Vi lever i den mest allvarliga tid i denna världs historia. Ödet av världens myllrande massor håller på att avgöras. Vårt egna framtida väl, och också andra själars frälsning, beror på den väg vi nu går in på. Vi behöver sanningens Andes ledning. Var och en som följer Kristus bör allvarsamt fråga: ”Herre, vad vill du att jag skall göra ?” Vi behöver ödmjuka oss själva inför Herren, genom fasta och bön, och meditera mycket på hans Ord, särskilt på det som har med domen att göra. Vi bör nu söka en djup och levande erfarenhet i det som hör Gud till. Vi har inte ett ögonblick att förlora. Livsviktiga händelser äger rum runtomkring oss; vi är på Satans förhäxade mark. Sov inte, ni Guds väktare; fienden smyger sig nära, redo att, vid vilket som helst ögonblick, om ni skulle bli slappa och sömniga, hoppa på er och göra er till sitt byte.

Många är bedragna när det gäller deras sanna ställning inför Gud. De gratulerar sig själva för de felaktiga handlingar som de inte begår, och glömmer att räkna upp de goda och ädla gärningar som Gud kräver av dem, men som de struntat i att göra. Det är inte nog att de är träd i Guds trädgård. De skall besvara hans förväntning genom att bära frukt. Han håller dem ansvariga för allt det goda som de kunnat göra genom den nåd han stärkt dem med, men som de misslyckats med att åstadkomma. I himmelens böcker står de skrivna som belastningar för landet. Ändå är inte ens fallet för denna klass helt hopplöst. Med dem som ringaktat Guds barmhärtighet, och missbrukat hans nåd, vädjar ännu kärlekens tålmodiga hjärta. ”Därför heter det: "Vakna upp, du som sover, och stå upp från de döda, så skall Kristus lysa över dig." Se alltså noga till hur ni lever, att ni inte lever som ovisa människor utan som visa. Ta väl vara på varje tillfälle, ty dagarna är onda.” – Ef 5:14-16.

När prövotiden kommer, skall de som gjort Guds Ord till sitt rättesnöre uppenbaras. På sommaren finns ingen märkbar skillnad på vintergröna och andra träd; men när vintervindarna kommer, förblir de vintergröna oförändrade, emedan andra träd tappar sina löv. Likaså kan det hända att man inte nu ser skillnad på en falsk-hjärtad bekännare och en äkta kristen, men tiden är helt inpå oss när skillnaden skall vara uppenbar. Låt motstånd uppstå, låt trångsynthet och intolerans åter få härska och låt förföljelse flamma upp. Då kommer den halvhjärtade och hycklande att bli osäker och tappa tron. Men den som är en sann Kristen, kommer att stå säker som en klippa, med starkare tro och klarare hopp, än i medgångens dagar.

Psalmisten säger: ”..jag begrundar dina vittnesbörd” – Ps 119:99. ”Genom dina befallningar får jag förstånd, därför hatar jag alla lögnens vägar.” – Ps 119:104.

“Lycklig den människa som finner visheten..” – Ord 3:13. “Han är som ett träd planterat vid vatten och som sträcker ut sina rötter till bäcken. Det fruktar inte om hetta kommer, dess löv är alltid gröna. Det blir inte förskräckt om ett torrt år kommer, och det upphör aldrig att bära frukt.” - Jer 17:8