Review and Herald d. 1. oktober 1901

tillbaka

Hur man får andlig kraft

”Ni forskar i Skrifterna”, sade Kristus, ”därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig.” Den Helige Ande är vid varje uppriktig bibelläsares sida och gör det möjligt för honom att upptäcka sanningens dolda ädelstenar. Gudomligt ljus fyller hans sinne och inpräntar sanningen i honom med en ny frisk innebörd. Han fylls av en glädje som han inte tidigare har upplevt. Guds frid vilar över honom. Sanningens värde inses som aldrig någonsin tidigare. Ett himmelskt ljus lyser över ordet och får det att se ut som om varje bokstav var färgad med guld. Gud talar Själv till hjärtat. Hans ord blir ande och liv.

Evigt liv är att ta emot Skriftens levande beståndsdelar och att göra Guds vilja. Det är vad som menas med att äta Guds Sons kött och dricka Hans blod. (Se Joh. 6:53- 54) Det är varje människas privilegium att få ta del i den himmelska måltiden, att studera Ordet och därigenom få andliga senor och muskler.

Kort tid före Kristi korsfästelse frågade en av lärjungarna: ”Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen? Jesus svarade: ”Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. Den som inte älskar mig, håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig. Detta har jag talat till er, medan jag är kvar hos er. Men Hjälparen, den Helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.” (Joh.14: 22- 26)

Dessa ord är inte ens till hälften förstådda av dem, som Gud försöker använda som förmedlare av sanningen. Låt oss lita på Ordet. Låt oss praktisera de lärdomar som vi har fått av Honom, som har köpt oss med Sitt blod. Han säger ”Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ned från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.” (Joh. 6:51)

En dyrbar middag har serverats för dem, som tar emot Kristus som sin personlige Frälsare. Dag efter dag får de ta emot näring och kraft, när de tar del av Hans ord.

Varför förbigår Guds folk den Store Lärarens ord? Varför förlitar de sig på mänskliga varelser, när de har detta stora löfte: ”Den, som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever. Det är det bröd, som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd skall leva i evighet”. (Joh. 6:56- 58) Han må dö, men Kristi liv är i honom, och vid uppståndelsen kommer han att uppstå till ett nytt liv. ”Det är Anden som ger liv, köttet är inte till någon nytta. De ord som jag har talat till er är Ande och liv.” (Joh. 6:63)

Alla har förmånen att kunna hämta tröst och styrka från dessa yttranden. De som deltar i den måltid som har ställts i ordning för dem, kommer att göra en erfarenhet av högsta möjliga värde. De kommer att inse, att Guds ord jämfört med människors ord är som vetet jämfört med agnarna.

För varje sak vi planerar, måste vi handla i fullständig överlåtelse till Gud, annars kommer vi att bli bedragna av det som förefaller vara rätt i stället för att se verkligheten. Som förvaltare av Kristi nåd måste vi för varje fotsteg ställa frågan: ”Är detta Herrens väg?” Guds ord är en karaktärsdetektor och en motivtestare. Vi måste läsa detta ord med hjärta och sinne öppna för att ta emot de intryck som Gud vill ge oss. Vi får emellertid inte tro att studiet av Bibeln kan genomföra det som endast Han, som Ordet uppenbarar och som står bakom Ordet, kan utföra. Somliga befinner sig i fara, därför att de tror, att de befinner sig i en situation där de kan ta emot alla de välsignelser som lärosatserna utlovar, därför att de håller fast vid dessa sanna lärosatser. Många följer sanningen i yttre mening, utan att de låter dess heliga principer få kontroll över sitt sinne och därmed över sina ord, tankar och handlingar. De har inte tillägnat sig den tro som arbetar i kärlek och som renar själen. En som åberopar sig på sanningen kan vägra att lyda samvetets röst. I stället bör varje troende fråga: ”Gör min tro mig till en Kristi efterföljare varje timme under dagen? Har den en helgande inverkan på min själ? Kan jag påstå, att Kristi saktmod har gjort mig stor?” En felaktig tro och ett köttsligt liv ses allt för ofta bland bekännande troende. Om Guds ord skall fungera som ett redskap för en frälsande utgång, måste det uppfattas på ett intelligent sätt och åtlydas i det praktiska livet.

”Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning. Liksom du har sänt mig till världen, så har jag sänt dem till världen. Och jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen. Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på mig. Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du har gett mig har jag gett till dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett: jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig.” (Joh. 17:17- 23)

Detta är den standard som alla måste ha uppnått, som inträder genom den himmelska porten. Slutmålet för vår tro är att göra den mänskliga karaktären fullkomlig, att helga hela varelsen. Herren vet vad Hans folk behöver. Genom sina utvalda representanter visar Han Sin välvilja mot dem. Han arbetar oavbrutet för att glädja dem som tjänar och älskar Honom. Han gläder sig över helgjuten tjänst. Och när Han ser män och kvinnor lyda Hans bud, välsignar Han dem rikligt.

På grund av den nedbrytningsprocess som pågår i kroppen, måste blodet hela tiden förnyas genom kosten. På samma sätt förhåller det sig med vårt andliga liv. Ordet måste tas emot dagligen, man måste lita på det och leva efter det. Kristus måste bo i oss, ge hela vår varelse kraft och förnya själens livsnerv. Hans föredöme skall vara vårt rättesnöre. I vårt umgänge med varandra måste vi uppenbara Hans sympatiska karaktärsdrag. Det måste vara en sann bevisning av Kristi nåd genom våra hjärtan. Då kan vi instämma med aposteln: ”… nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig.” (Gal. 2:20) Kristi livs inneboende i själen är orsaken till vår glädje och garantin för vår härlighet.