Review and Herald d. 19. november 1908

tillbaka

Kristi allra väsentligaste gåva till Sin församling

(Läsning för Torsdag, den 17. December) - Innan han bar fram sig själv som syndaoffer, sökte Kristus efter den viktigaste och fullständigaste gåva han kunde skänka sina efterföljare, en gåva som skulle föra nådens oändliga resurser inom deras räckhåll. ”Jag skall be Fadern”, sade han, ”och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er.”

Dessförinnan hade Anden varit i världen; från allra första början av återlösningsverket hade han påverkat människors hjärtan. Men medan Kristus befann sig på jorden, hade lärjungarna inte önskat sig någon annan hjälpare. Inte förrän de berövats hans närvaro, skulle de förnimma behovet av Anden, och då skulle han infinna sig.

Den Helige Ande är Kristi ombud, men frigjord från mänsklig begränsning, och oberoende därav. Kristus, som var begränsad som just människa, kunde inte vara överallt personligen. Alltså var det för deras bästa, att han skulle gå till Fadern, och skicka Anden som sin efterträdare på jorden. Då skulle ingen ha någon fördel på grund av sin geografiska position, eller sin personliga förbindelse till Kristus. Genom Anden skulle Frälsaren vara tillgänglig för alla. På så vis skulle han vara dem närmare, än om han inte hade stigit upp i höjden.

Hjälparen kallas ”sanningens Ande”. Hans uppgift är att avgränsa och upprätthålla sanningen. Först bor han i hjärtat som sanningens Ande och på så sätt blir han Hjälparen. Det finns tröst och frid i sanningen, men ingen verklig frid eller tröst kan finnas i osannningen. Det är genom falska teorier och traditioner som Satan får makt över sinnet. Genom att leda människor till falska normer missbildar han karaktären. Genom Skriften talar den helige Ande till sinnet och låter sanningen göra intryck på hjärtat. På detta sätt driver han bort villfarelsen och utestänger den från själen. Det är genom sanningens Ande, som är verksam genom Guds Ord, som Kristus gör sitt utvalda folk till sina undersåtar. Ni skall få kraft 5 jan.

Genom att beskriva den helige Andes tjänst för sina lärjungar försökte Jesus inspirera dem med den glädje och det hopp som inspirerade hans eget hjärta. Han gladde sig över den överflödande källa till hjälp som han hade försett sin församling med. Den helige Ande var den förnämsta av alla gåvor som han kunde utbedja sig av sin Fader för att kunna upphöja sitt folk. Anden skulle ges som en återskapande kraft och utan denna vore Jesu offer till ingen nytta. Det ondas kraft hade blivit allt starkare genom århundraden och människans underkastelse under denna sataniska fångenskap var häpnadsväckande. Synd kunde motstås och besegras endast genom medverkan av den tredje personen i gudomen, som inte skulle komma med en modifierad energi utan med den gudomliga kraftens hela fullhet. Det är den helige Ande som verkställer det som har utarbetats av världens Frälsare. Det är genom Anden som hjärtat renas. Genom Anden får den troende del av gudomlig natur. Kristus har gett sin Ande som en gudomlig kraft för att övervinna all benägenhet till synd som är nedärvd eller uppövad och för att ge sin församling av sin egen karaktär. Ni skall få kraft 5 jan.

Angående Anden, sade Jesus: ”Han skall förhärliga mig”. Frälsaren kom för att förhärliga Fadern, genom att demonstrera hans kärlek; likaså skulle Anden förhärliga Kristus, genom att uppenbara hans nåd för världen. Självaste Guds avbild skall återges hos mänskligheten. Guds ära, Kristi ära, hänger på, att Gudomens folk fullkomnar sitt sinnelag.

”Och när han [sanningens Ande] kommer, skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom.” Ordets förkunnelse blir till ingen nytta utan den Helige Andes fortsatta närvaro och bistånd. Han är den ende verkningsfulle undervisaren av gudomlig sanning. Sanningen väcker samvetet och förvandlar livet endast när Anden åtföljer den till hjärtat. En person må kunna peka på Guds Ords bokstav, han må vara välbekant med samtliga dess fordringar och löften; men om inte den Helige Ande inskärper sanningen, faller inga själar på Klippan och krossas. Ingen utbildning i överflöd, inga fördelar, hur än stora, kan göra en till en kanal för ljuset utan Guds Andes samverkan. Evangelii utsädes spridande blir ingen framgång, med mindre fröna väcks till liv genom himmelens dagg. Innan en enda bok i Nya Testamentet var skriven, innan en enda evangelisk predikan hade hållits efter Kristi himmelsfärd, kom den Helige Ande över de bedjande apostlarna. Sedan löd fiendernas vittnesbörd: ”Och nu har ni fyllt Jerusalem med er lära.”

Jesus har lovat sin församling den helige Andes gåva och det löftet är vårt lika väl som de första apostlarnas. Men som alla andra löften är det förbundet med villkor. Det är många som tror och säger sig göra anspråk på Herrens löfte. De talar om Jesus och den helige Ande utan att få några fördelar av detta. De överlåter sig inte till att låta sig ledas och kontrolleras av gudomlig kraft. Vi kan inte använda den helige Ande. Anden måste få använda oss. Genom Anden verkar Gud i sitt folk i ”både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske”. Men många vill inte underkasta sig detta. De vill klara sig själva. Därför får de inte den himmelska gåvan. Ni skall få kraft 16. okt

När den helige Ande tar hjärtat i besittning förvandlar han livet. Syndiga tankar läggs undan. Man avstår ifrån onda handlingar. Kärlek, ödmjukhet och frid tar vredens, avundsjukans och stridens plats. Glädje ersätter sorgen och ansiktsdragen återspeglar himmelsk lycka. Ingen ser handen som lyfter av bördan eller skådar ljuset som strålar ned från de himmelska gårdarna. Välsignelsen kommer när själen i tro överlämnar sig åt Gud. Då skapar den kraft, som intet mänskligt öga kan se, en ny varelse till Guds avbild. Ni skall få kraft 16. okt

Den helige Ande är det andliga livets andedräkt i själen. När den helige Ande ges är det Kristi liv som förmedlas. Anden genomsyrar mottagaren med Jesu egenskaper. Endast de, som på detta sätt blir undervisade av Gud, de som bearbetas av Anden på insidan, och i vars liv Kristi liv uppenbaras, skall fungera som företrädare, för att tjäna å församlingens vägnar. Ni skall få kraft 16. okt

Den religion, som kommer från Gud, är den enda religion, som för till Gud. För att rätt kunna tjäna honom, måste vi vara födda av den gudomlige Anden. Härigenom renas hjärtat och förnyas sinnet, vilket skänker oss ny förmåga att känna och älska Gud. Detta gör oss villiga till, att lyda alla hans krav. Det är sann tillbedjan. Sådan är följden av den Helige Andes verk. Genom Anden avfattas varje uppriktig bön, och sådana böner godtas av Gud. Varhelst en själ sträcker sig efter Gud, märks Andens verkan, och Gud kommer att uppenbara sig för den själen. Han vill nämligen ha sådana tillbedjare. Han väntar på att få ta emot dem, och att göra dem till sina söner och döttrar.

Gud tar emot människor som de är, och lär upp dem för sin tjänst, förutsatt att de underkastar sig honom. När Guds Ande släpps in i själen, livar den samtliga dess förmågor. Under den Helige Andes ledning utvecklas det sinne, som är oreserverat hängivet Gud, harmoniskt och stärks för att förstå och Guds krav. En svag, vacklande karaktär förvandlas till att bli stark och principfast. Fortgående hängivelse åstadkommer ett så nära förhållande mellan Jesus och lärjungen, att den kristne blir lik honom till sinne och karaktär. Genom sitt band till Kristus får han klarare och mera vidsträckta vyer. Hans urskiljningsförmåga stärks, hans omdöme blir mera balanserat. Han, som längtar efter att tjäna Kristus, blir så styrkt av Rättfärdighetens Sols livgivande kraft, att han får förmåga att bära mycken frukt till Guds ära.

De första lärjungarna gick åstad och förkunnade Ordet. De uppenbarade Kristus i sina liv. Och Herren verkade genom dem, ”och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.” De här lärjungarna förberedde sig för sitt värv. Före Pingstdagen träffades de och lade undan alla skiljaktigheter. De var helt eniga. De trodde på Kristi löfte om, att välsignelsen skulle ges, och de bad i tro. De bad inte bara om en välsignelse för sig själva; bördan från själars frälsning vilade på deras axlar. Evangeliet skulle föras ut till jordens yttersta ändar, och de åberopade Kristi löfte om kraft. Det var då, som den Helige Ande utgöts, och tusentals blev omvända på en dag.

Likadant kan det bli nu. Låt Guds Ord förkunnas i stället för människors gissningar. Låt kristna lägga bort sina stridsyxor, och ge sig själva hän åt Gud och de förlorades frälsning. Låt dem be i tro för välsignelsen, så kommer den. Utgjutelsen av Anden i apostoliska dagar var lika med det ”tidiga regnet”, och underbart blev utfallet. Men det sena regnet kommer att bli mera omfattande.

Alla, som helgar själ, kropp och ande åt Gud, kommer fortlöpande att förses med ny fysisk och mental kraft. Himmelens outtömliga tillgångar står till deras förfogande. Kristus skänker dem andan från sin egen anda, liv från sitt eget liv. Den Helige Ande anstränger sig till det yttersta, för att verka i hjärta och sinne. Guds nåd förstorar och förmerar deras förståndsförmågor, och hela den fullkomliga, gudomliga naturen sätts in å deras vägnar i arbetet med att frälsa själar. Genom samarbete med Kristus är de fullständiga i honom, och i sin mänskliga svaghet sätts de i stånd till, att utföra Allmaktens gärningar.