Review and Herald d. 22. november 1898

tillbaka

Räkenskapens dag

”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. Och alla folk ska samlas inför honom”. {Matteusevangeliet 25:31-32.} Hanok, den sjunde från Adam räknat, profeterade om denna händelse: ”’Se, Herren kommer med sina tusentals heliga för att hålla dom över alla och ställa varje själ till svars för alla de gudlösa gärningar de gjort och för alla de hårda ord som gudlösa syndare har talat mot honom.’” {Judasbrevet 1:14-15.}

I sin undervisning försökte Kristus att betona för människor vissheten om den kommande domen och dess offentlighet. Detta är inte bedömningen av ett fåtal individer, eller ens av en nation, utan av en hel värld av mänskliga förnuftsväsen, av ansvariga varelser. Den skall hållas i andra världars närvaro, så att kärleken, redbarheten, människans tjänst för Gud, kan hedras i högsta grad. Det kommer inte att saknas härlighet och ära. Människosonen skall komma på himmelens moln med sin egen härlighet, med sin Faders härlighet och med de heliga änglarnas härlighet. Guds lag kommer att uppenbaras i sitt majestät; och de som har stått i trotsigt uppror mot dess heliga föreskrifter kommer att förstå att lagen som de har förkastat och föraktat och trampat under fötterna är Guds karaktärsnorm. Levande inför varje budhållares sinne, och inför varje överträdare, kommer scenen att visas då Sabbaten först gavs till människan i Eden. De som har tjänat i ord och lära; som med mjuka ord och fagert tal har lärt ut att Guds lag inte längre är bindande, att Sabbaten i det fjärde budet endast gavs åt judarna; som har uppfostrat sina åhörare till att visa förakt för de varningar som skickats av Herrens profeter och apostlar och delegerade tjänare, kommer att erinra sig Sinais scener i all deras storhet – Gud Fadern och de heliga änglarna, dunklet och mörkret, blixtens flammande sken, åskan, stormen, jordbävningen, ljudet av trumpeten som stegrades allt högre och högre och Guds röst som förkunnade sin heliga lag.

Härligheten hos denna scen har försvunnit från sinnena hos dem som borde ha hållit den i minnet; men när händelserna på den sista stora dagen äger rum, kommer Guds lag att hävda sin höga auktoritet och förklara skyldig till överträdelse varje människa som har ignorerat ett ”Så säger Herren.” De som har fått sanningens ljus presenterat för sig, men har accepterat de fabler som skapats av mörkrets furste, kommer då att förstå Kristi ord: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett. Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket.” {Matteusevangeliet 5:17-19.}

I denna fläck av en värld uppenbarar det himmelska universum det största intresse: för Jesus betalade ett oändligt pris för invånarnas själar. Världens Återlösare har bundit jorden till himmelen genom intelligensband; ty Herrens återlösta är här. Ändå kommer vi i kontakt med den livliga aktiviteten i våra städer, vi umgås med mängden på de trånga genomfarterna, vi går ut på marknadsplatser och vandrar på gatorna; och vid allt detta, från morgon till kväll, agerar människorna som om affärer, sport och nöje vore allt som finns i livet – som om denna värld vore allt som går att sysselsätta sinnet med. Hur få överväger de osynliga makterna!

Hela himmelen är intensivt intresserad av de människor som är så fulla av aktivitet och ändå inte har någon tanke på det osynliga, vars tankar inte ägnas åt Guds ord och dess undervisning. Om människor skulle tillägna sig Guds ord, skulle de vara säkra på att det finns krafter för gott och ont som iakttar varje ord och handling. Dessa finns i varje församling för affärer, i råd och i möten för tillbedjan av Gud. I dessa offentliga församlingar finns det fler åhörare än vad som kan ses med den naturliga synen. Dessa osynliga iakttagare är medarbetare med Gud eller med Satan, och de arbetar mäktigare och mer konstant än människor. Det händer, att de himmelska intelligenserna drar åt sidan ridån som döljer den osynliga världen, så att våra sinnen kan återkallas från brådskan och ävlan, och fås att inse att det finns vittnen till allt vi gör och säger, när vi är engagerade i affärer eller när vi tror att vi är ensamma.

Herren vill att vi skall förstå att dessa mäktiga som besöker vår värld har tagit aktiv del i det verk som vi har kallat för vårt eget. Dessa himmelska varelser är tjänande änglar, och de förkläder sig ofta i form av människor och som främlingar samtalar de med dem som är engagerade i Guds verk. På de ensamma platserna har de varit följeslagare till resenären i fara. I stormruskade fartyg har de talat ord för att dämpa rädsla och inge hopp i farans stund. Många har under olika omständigheter lyssnat till rösterna från invånarna i andra världar. Gång på gång har de varit ledare för arméer. De har sänts ut för att rensa bort pest. De har ätit vid det enkla bordet hos familjer, och ofta har de framstått som trötta resenärer i behov av skydd för natten.

Vi måste förstå bättre än vi gör dessa änglabesökares arbete. Det skulle vara bra för oss, som Guds barn, att tänka på att himmelska varelser hör våra ord och ser våra gärningar. Himmelska änglar samarbetar med oss i alla goda gärningar, och därmed är jorden förbunden med himmelen.

”Fadern dömer ingen, utan han har överlämnat hela domen till Sonen”. {Johannesevangeliet 5:22.} ”Och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen.” {Vers 27.} I hans iförda mänsklighet ligger anledningen till Kristi utnämning. Gud har överlämnat all dom åt Sonen, ty utan tvivel är han Gud uppenbarad i köttet.

Gud avsåg att den lidande mänsklighetens Furste skulle vara domare över hela världen. Han som kom från de himmelska salarna för att rädda människan från den eviga döden; han som människorna föraktade, förkastade och på vilken de hopade allt förakt som människor, inspirerade av Satan, är kapabla till; den som underkastade sig att ställas inför en jordisk domstol och som led korsets skändliga död, han ensam skall avkunna domen om belöning eller straff. Han som underkastade sig korsets lidande och förödmjukelse, enligt Guds råd, skall få den fullaste kompensationen och bestiga tronen erkänd av hela det himmelska universum som helgonens Konung. Han har åtagit sig frälsningsarbetet och visat inför icke fallna världar och den himmelska familjen att det verk han har påbörjat kan han fullborda. Det är Kristus som ger människorna omvändelsens nåd; hans förtjänster accepteras av Fadern för varje själs räkning som kommer att ingå i Guds familj.

På dagen för slutgiltigt straff och belöning kommer både heliga och syndare att känna igen i honom som korsfästes alla levandes Domare. Varje krona som ges till den Högstes heliga kommer att skänkas av Kristi händer, de händer som grymma präster och rådsmän dömdes till att spikas på korset. Han ensam kan ge människor det eviga livets tröst.

Ett tecken i himlen gavs till de vise männen från Östern som sökte efter Kristus. För herdar som vaktade sina hjordar på Betlehems kullar uppenbarade sig änglahären. Hela himmelen erkände Kristi ankomst. Osynliga änglar var närvarande i domsalen. Då Kristus gisslades med den grymma piskan, kunde de knappt uthärda synen. Himmelens änglar var närvarande vid hans död. Mörkret som täckte jorden vid hans korsfästelse dolde sällskapet av himmelens mäktiga tjänare; men jorden darrade under den himmelska skarans trampande. Klipporna splittrades. Under tre timmar var jorden höljd i ogenomträngligt mörker; naturen med sina mörka kläder gömde Guds Sons lidanden.

Och kommer Kristi andra ankomst att sakna härlighet? – Nej; han kommer för att segra. Vid hans död höljde skapelsen sig i mörker, och hela naturen sympatiserade med hans sorg och förnedring. Vid hans andra framträdande kommer naturen att vittna om hans triumf. Många tänker lättvindigt på Kristus nu. De föraktar och förkastar honom och säger: ”’Hur går det med löftet om hans återkomst? Sedan fäderna dog har ju allt fortsatt precis som det varit sedan skapelsens början.’” {Andra Petrusbrevet 3:4.} Men vi läser: ”Se, han kommer med molnen, och varje öga ska se honom”. {Uppenbarelseboken 1:7.} Samme Jesus vars försoning har förkastats, vars efterföljare har blivit föraktade och förtalade, kommer att uppenbaras från himlen ”i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. De ska straffas med evigt fördärv, skilda från Herrens ansikte och hans härlighet och makt”. {Andra Tessalonikerbrevet 1:8-9.} ”Och jordens alla stammar ska jämra sig för hans skull.” {Uppenbarelseboken 1:7.}

Högtidlig och allvarstyngd kommer dagen för det slutliga beslutet att vara. I en profetisk syn beskriver aposteln Johannes den: ”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. Och jag såg de döda, stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter sina gärningar, efter det som stod skrivet i böckerna.” {Uppenbarelseboken 20:11-12.} Är det då inte av enorm betydelse för oss, individuellt, att våra verk är rätta verk? En prövotid beviljas oss, möjligheter och privilegier ges oss, för att göra vår kallelse och vårt utväljande säkert. Hur vi bör uppskatta denna dyrbara tid och förbättra varje talang som Gud har gett, så att vi kan vara trogna förvaltare över oss själva och bevara våra själar i Guds kärlek! Vi måste ha en enkel, ökande tro. Vi måste lita på Gud; för vi ”bevaras… genom tron fram till... frälsning”. {Första Petrusbrevet 1:5.}

Aposteln säger: ”Och jordens kungar, stormännen och befälhavarna, de rika och mäktiga och alla slavar och fria gömde sig i hålor och bland bergens klippor, och de sade till bergen och klipporna: ’Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede! Deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå?’” {Uppenbarelseboken 6:15-17.}

Alltför väl vet de oförberedda invånarna på jorden vad de kan förvänta sig. Satan kan inte betala lösen för deras själar; och fattiga, vilseledda, bekännande kristna, som har nöjt sig med att låta predikanterna leta för dem i Skriften, ser att de kommer att ta emot sin lön såsom deras gärningar har varit. Också de som har förkastat Skrifterna och undervisat om människors bud som lärosatser, ser att de måste stå till svars för själarna åt dem som har blivit förledda till villfarelse och avfall. Ett jämmer av vånda och förtvivlan når himmelen, men det ekar tillbaka till jorden. Högre, mycket högre, än något mänskligt rop, är den sista trumpetens ljud; och överallt hörs Allmaktens röst: ”Gå bort från mig, ni förbrytare.” {Matteusevangeliet 7:23.}