Review and Herald d. 24. november 1904

tillbaka

Förberedelse inför Herrens ankomst

En intrycksgörande scen
För inte så länge sedan passerade en starkt imponerande scen framför mig. Jag såg ett enormt eldklot falla ibland några vackra herrgårdar och orsaka deras omedelbara förstörelse. Jag hörde någon säga: "Vi visste att Guds domar skulle komma över jorden, men vi visste inte att de skulle komma så snart." Andra sade: "Ni visste det? Varför berättade Ni inte för oss då? Vi visste inte." På alla sidor hörde jag sådana ord talas.

I stor nöd vaknade jag. Jag somnade igen och verkade vara i en stor sammankomst. En med myndighet skulle tala till de församlade, inför vilka var utlagd en karta över världen. Han sade att denna karta föreställde Guds vingård, som måste odlas. Då ljus från himmelen lyste på någon, skulle den reflektera ljuset till andra. Ljus skulle tändas på många ställen, och med hjälp av dessa ljus skulle ytterligare andra ljus tändas. Dessa ord upprepades –

”Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg. Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset. Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.” {Matteusevangeliet 5:13-16.}

Jag såg strålar av ljus lysa från städer och byar och från jordens höjder och dalar. Guds Ord lyddes, och som ett resultat restes det minnesmärken för honom i varje stad och by. Hans sanning förkunnades över hela världen.

Sedan togs denna karta bort och en annan lades på dess plats. På den sken bara ljus från några få ställen. Resten av världen låg i mörker, med bara en glimt av ljus här och där. Vår instruktör sade: "Detta mörker är resultatet av att människor har följt sin egen kurs. De har omhuldat ärftliga och uppodlade böjelser för det onda. De har gjort ifrågasättande och felletande till huvuduppgiften i sina liv. Deras hjärtan har inte varit rätt inställda mot Gud. De har gömt sitt ljus under en skäppa."

Om varje Kristi soldat hade gjort sin plikt, om varje väktare på Sions murar hade gett basunen ett klart ljud, skulle världen redan ha hört varningsbudskapet. Men arbetet släpar år efter. Medan människorna har sovit har Satan pilat förbi oss.

Ingen tid att förlora
Snart kommer svåra problem att uppstå ibland nationerna – problem som inte kommer att upphöra förrän Jesus anländer. Som aldrig förr behöver vi gå samman och tjäna honom som har förberett sin tron i himmelen och vars rike råder över allt. Gud har inte övergivit sitt folk, och vår styrka ligger i att inte överge honom.

Guds domar är i landet. Krigen och ryktena om krig, förstörelsen genom eld och översvämning, säger tydligt att nödens tid, som kommer att öka till slutet, är väldigt nära. Vi har ingen tid att förlora. Världen är gripen av krigsanda. Profetiorna i Daniels elfte kapitel har nästan nått sin slutliga uppfyllelse.

Från alla världens länder hörs det makedonska ropet: "’Kom över… och hjälp oss!’" {Apostlagärningarna 16:9.} Gud har öppnat fält inför oss, och om mänskliga organ bara ville samarbeta med gudomliga organ, skulle många själar vinnas för sanningen. Men Herrens bekännande folk har sovit under sitt tilldelade arbete, och på många ställen förblir det jämförelsevis orört. Gud har skickat budskap efter budskap för att väcka vårt folk till att göra något, och att göra det nu. Men på den uppfordrande frågan "’Vem skall jag sända...?" har få svarat: "’Här är jag, sänd mig!’" {Jesaja 6:8.}

När smäleken från lättja och slöhet har utplånats från församlingen, kommer Herrens Ande att uppenbaras nådigt. Gudomlig kraft kommer att uppenbaras. Församlingen kommer att se Herren Sebaots försyns verk. Sanningens ljus kommer att lysa fram i klara, starka strålar, och som på apostlarnas tid kommer många själar att vända sig från villfarelse till sanning. Jorden kommer att bli upplyst av Herrens härlighet.

Himmelska änglar har länge väntat på att mänskliga redskap – medlemmarna i samfundet – skall samarbeta med dem i det stora verk som skall utföras. De väntar på Dig. Så vidsträckt är fältet, så omfattande planläggningen, att varje helgat hjärta kommer att förmås till tjänst som ett instrument för gudomlig kraft.

Samtidigt kommer det att finnas en kraft som verkar underifrån. Medan Guds förmedlare av barmhärtighet verkar genom helgade människor, sätter Satan sina organ i drift och tvingar alla som underkastar sig hans kontroll. Det kommer att finnas många herrar och många gudar. Ropet kommer att höras: "Se, här är Messias" eller "Där är han". {Matteusevangeliet 24:23.} Satans djupgående sammansvärjning kommer att uppenbara sig överallt, i syfte att avleda mäns och kvinnors uppmärksamhet från nuvarande plikter. Det kommer att ske tecken och under. Men trons öga kommer i alla dessa manifestationer att urskilja förebud om den storslagna och hemska framtiden och om de triumfer som förvisso kommer att komma Guds folk till del.

Arbeta, o arbeta! Håll evigheten i sikte. Kom ihåg att varje kraft måste helgas. Ett stort verk skall uträttas. Måtte denna bön yttras av svekfria läppar: "Må Gud vara oss nådig och välsigna oss. Må han låta sitt ansikte lysa över oss, sela, så att man på jorden lär känna dina vägar, bland alla hednafolk din frälsning." {Psaltaren 67:2-3.}

De som inser, även i begränsad grad, vad återlösningen betyder för dem och för deras medmänniskor kommer att vandra i tro och kommer i viss mån att förstå mänsklighetens enorma behov. Deras hjärtan rörs till medkänsla när de ser den utbredda nöden i vår värld, nöden för de skaror som lider brist på mat och kläder, och den moraliska nöd hos tusentals som befinner sig i skuggan av en fruktansvärd undergång, i jämförelse med vilken fysiskt lidande bleknar till intet.

Gör Kristus till Din tillflykt
Måtte samfundets medlemmar komma ihåg att det faktum att deras namn är registrerade i kyrkoböckerna inte kommer att rädda dem. De måste visa sig godkända av Gud, arbetare som inte behöver skämmas. Dag för dag skall de bygga sina karaktärer i enlighet med Kristi anvisningar. De skall förbli i honom och ständigt utöva tro på honom. Sålunda kommer de att växa upp till den fulla omfattningen av män och kvinnor i Kristus, friska, glada, tacksamma kristna, ledda av Gud, steg för steg, in i klarare och ändå klarare ljus.

De som inte får denna erfarenhet kommer att vara ibland dem vars röster en dag kommer att höjas i den bittra klagan: "Skörden är förbi, sommaren är slut och min själ är inte räddad. Varför flydde jag inte till fästet, till tillflyktsorten? Varför har jag lekt med min själs frälsning och gjort narr av nådens Ande?”

Ibland dem som kommer att drabbas av en fruktansvärd besvikelse på den sista redovisningsdagen är de som har varit utåt religiösa, som uppenbarligen har levt kristna liv, men som har vävt in det egna jaget i allt det de har gjort. De har stoltserat över sin moral, sitt inflytande, sin förmåga att stå i en högre position än andra, sin kunskap om sanningen. De tror att dessa kommer att vinna Kristi lovord åt dem. "Herre", säger de. "Vi åt och drack när du var med, och du undervisade på våra gator." {Lukasevangeliet 13:26.} "… har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar?" {Matteusevangeliet 7:22.}

Men Frälsaren säger: "Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig". {Vers 23.} "Inte skall var och en som säger ’Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja." {Vers 21.}

All diskussion är överflödig; tiden för detta är förbi. Den oåterkalleliga domen har meddelats. De stängs ute från himmelen på grund av sin egen olämplighet för dess sällskap.

De som har böjt sig för världens avgudar kommer inte att få någon tröst från dem på den stora dagen när var och en kommer att belönas eller straffas enligt sina gärningar. Men Allmakten kommer att handla rättvist. De som har gjort Kristus till sin tillflykt kommer att finna att han lever och att han är erövrare. Han kommer att vara deras försvar.

Uppmuntrande ord – slutet är nära
"HERRENS stora dag är nära, ja, nära, och den kommer med hast." {Sefanja 1:14.} Varje timme, varje minut är värdefull. Vi har ingen tid att lägga på att leta fel och tvista. Runt omkring oss finns det själar som går under i synd. Varje dag finns det något att göra för Mästaren. Varje dag skall vi hänvisa själar till Guds Lamm, som tar bort världens synd.

Var alltid redo; "i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen." {Matteusevangeliet 24:44.} Gå till vila på kvällen med varje synd bekänd. Så gjorde vi 1844, då vi förväntade oss att möta vår Herre. Och nu är denna stora händelse närmare än då vi först trodde. Var alltid redo, på kvällen, på morgonen och vid middagstid, när ropet hörs: "Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom." Ni kan då, om Ni så blir väckta, gå ut och möta honom med lamporna gjorda i ordning och tända. {Kapitel 25:6.}

"Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. Ty ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma, och han skall inte dröja." {Hebréerbrevet 10:35, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} Titta uppåt, titta uppåt och låt Er tro ständigt öka. Låt denna tro vägleda Er längs den smala stigen som leder genom portarna till Guds stad in i det stora bortom allt, den vida, obegränsade framtid som väntar övervinnaren. Lyssna på uppmuntran i orden: "Vänta alltså tåligt, bröder, tills Herren kommer. Se, hur jordbrukaren tåligt väntar på jordens dyrbara skörd, tills den får höstregn och vårregn. Var också ni tåliga och styrk era hjärtan, ty Herrens ankomst är nära." {Jakobsbrevet 5:7-8.}

Låt oss befinnas vara "glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen." {Romarbrevet 12:12.} Herren har gjort allt för att vi skall ha ett starkt hopp. Om vi är trogna vårt förbund med Gud, är välsignelsen säker – så säker som Guds löfte kan göra den. Och så stor är välsignelsen att det blir en full och tillräcklig belöning för all självförnekelse och självuppoffring som vi för Kristi skull har visat här nedan.