Review and Herald d. 11. december 1888

tillbaka

Den Kommande Krisen

En stor kris väntar Guds' folk. Mycket snart kommer vår nation [USA] att försöka påtvinga alla iakttagandet av veckans första dag såsom en helig dag. Då de gör detta, kommer de inte att ha några samvetsbetänkligheter mot att tvinga människorna att tvärt emot sitt samvetes röst iaktta den dag nationen utropar som Sabbat. Med tanke på detta, så krävs det bland Guds budordshållande folk, mer andlighet och en djupare helgelse till Gud, och en entusiasm fOr hans arbete vilken aldrig hitintills blivit uppnådd, för att hålla Guds sannings fana i höjden. Guds lag, rättfärdighetens enda standard, måste prissättas i proportion till det förakt som den bekännande kristna världen manifesterar emot densamma.

Guds lag borde älskas och prisas av Guds sanna folk nu, mer än någonsin tidigare. Det är en ytterst trängande nödvändighet att Kristi ord påtvingas varje. troendes sinne och hjärta, både män och kvinnor, ungdomar och barn: "Sök i Skriften". Undersök era Biblar så som ni aldrig tidigare gjort. Om ni inte intager en högre, heligare attityd i ert religiösa liv, kommer ni inte att vara redo för vår Herres uppenbarelse.

Det finns många som inte renar sina själar genom att lyda sanningen. Allt eftersom stort ljus har blivit dem givet, förväntar Gud proportionerlig entusiasm, hängivenhet, och trofasthet utav sitt folk. Men det kommer att finnas proportionerligt mörker, otro, och blindhet där sanningen inte uppskattas och efterlevs.

Herren kommer inte att frän sitt folk taga bort varje tillfälle till tvivel; men han kommer att ge tillräckligt ljus och bevisning för att stimulera till tro och tillit; och om de går så som Kristus, världens ljus, leder dem på vägen, kommer de inte att göra avsteg in på tvivlens och otrons stigar. När förfall och faror hotar församlingen, kommer där att bli mer bedjande, mer fastande, av de ta trogna, och Herren kommer att besvara de böner som ställts till honom i ärlighet, och samtidigt kommer han att träda fram som en hämnare på grund av deras skuld som åstadkommer ondska. Han kommer att vara en beskyddare; ty han kommer att "hämnas sina utkorade, vilka ropa till honom dag och natt? Skulle han hava tålamod därmed?"

Det kommer att verka som om Satan triumferar, och att sanning tvingats på knä av falskhet och fel; eftersom det folk över vilket Gud har hållit sin sköld, och det land vilket blivit en tillflyktsort för de samvetsförtryckta Gudsälskare och de som försvara hans sanning, nu kommit i fruktansvärd fara genom dess förtryckande lagstiftning. Skulle vår nation avsvärja sig protestantismens

principer, och ge uppmuntran och bifall till söndags lagen, kommer de genom denna handling att hålla papismens händer; ty det kommer inte att vara något annat än att ge liv åt det tyranneri vilket ivrigt väntat och sökt efter sitt tillfälle att hoppa in i aktiv despotism. Och nu, då detta onda just håller på att förverkligas, så är det de Bibel-troendes uppgift att ställa sig upp.

I åratal har många suttit i lugn förväntan på denna händelse, och de kommer inte att utföra Guds avsikter om de tröstar sig själva med tanken att det som skall komma kommer i alla fall, och vadhelst de kunde göra kommer inte att förhindra det. De borde inte låta sig nöja med en lättsam, bekväm slöhet, och tänka att Gud kommer att beskydda sitt eget folk på denna katastrofens dag.

Det är dags att gå till verket, inte för slöhet och andlig dvala. Satan håller på att förbereda sina makter med makt frän nedan, och hela himlen är i livlig aktivitet, och redo att arbeta för deras sak som är vakna för tingens tillstånd, och, såsom trogna vaktposter gör allt de kan för att väcka folket, för att om möjligt undanröja den hotande ondskan.

Om vårt folk fortsätter i den apatiska attityd i vilken de varit, kan inte Gud hälla sin Ande över dem. De är - inte förberedda för att samarbeta med honom. De är inte varse den hotande faran, och är inte vakna för situationen. De borde känna nu som aldrig förr sitt behov av sömnlöshet och väl planerad verksamhet.

Följande citat från ”Testimony” No.32," sidorna 208-210, publicerad 1885, visar att vårt folk inte lämnats utan varning med avseende på de tidsaktuella plikterna och farorna: Gud har uppenbarat vad som kommer att hända i de sista dagarna, så att hans folk kan vara forberedd for att stå emot stormen av opposition och vrede. De som blivit varnade for de händelser som ligger framfor dem tar inte sitta i lugn förväntan på den kommande stormen, eller trösta sig själva med att Herren kommer att skydda sina trogna individer på bekymrens dag. Vi måste vara såsom män som väntar på sin Herre, inte i sysslolös forväntan, utan i ivrigt arbete, med tveklös tro. Det finns ingen tid nu att tillåta våra sinnen att vara upptagna med ting av underordnad vikt. Medan män sover, håller Satan aktivt på med att arrangera tingen så att Herrens folk inte kan ta nåd eller rätt. Söndagsrörelsen utbreder sig nu i mörker. Ledarna döljer den verkliga stridsfrågan, och många som förenar sig i rörelsen förstår inte själva i vilken riktning underströmmarna går. Dess bekännelser är milda och tillsynes kristna; men när den skall tala kommer den att uppenbara drakens anda. Det är vår plikt att göra allt som står i vår makt for att avvända den hotande faran. Vi borde bemöda oss om att avväpna förutfattade meningar genom att ställa oss själva i lämpligt ljus inrar folket. Vi borde lägga fram for dem den verkliga stridsfrågan, och därigenom inskjuta den mest effektiva protesten mot de åtgärder vilka år ägnade att begränsa samvetsfriheten. Vi borde undersöka skrifterna och kunna ge skälet for vår tro. Profeten säger "de ogudaktiga skola öva sin ogudaktighet, och ingen ogudaktig skall forstå detta; men de forståndiga skola forstå det."

De som har tillträde till Gud genom Kristus har viktigt arbete att utföra. Nu är det dags att ta fatt på vår styrkas arm. Davids bön borde vara pastorernas och lekmännens bön: "Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lagom intet." Låt Herrens tjänare gråta mellan forhuset och altaret och ropa: "Herre, skona ditt folk och låt icke din arvedel bliva till smälek." Gud har alltid intervenerat för sitt folk när de varit i yttersta trångmål, när allt hopp tycktes vara ute om att undergången skulle kunna undvikas. Ogudaktiga mäns planer, forsamlingens fiender, måste underordna sig hans makt och överordnade omtänksamhet. Han kan påverka statsmännens hjärtan; de bråkigas och de fientligt inställdas vrede, de som hatar Gud, hans sanning och hans folk, kan tas att vända sig bort, liksom vattenfloder vändes bort, om han ger order därom. Böner påverkar den Allsmäktiges arm. Han som anför stjärnorna i ordning i himlarna, vars ord kontrollerar de stora djupens vågor, den samme oändlige Skaparen kommer att arbeta å sitt folks vägnar då de kallar på honom i tro. Han kommer att hålla tillbaks mörkrets krafter, till dess varningen har givits till världen, och tills alla som kommer att lystra till det är förberedda för konflikten. "Människans vrede skall lända Dig till pris, " säger psalmisten; "det övriga av vreden skall Du hålla tillbaka". Gud avser att avgörande sanningar skall tagas upp till fronten, och bli föremål for undersökning och diskussion, även om det är genom föraktet for densamma. Folkets sinnen måste bli upprörda. Varje kontrovers, varje förebråelse, varje skvaller, kommer att vara Guds medel att uppegga frågeställningar, och for att väcka sinnen vilka annars skulle slumra.

Så har det varit i Guds folks tidigare historia. För sin vägran att deltaga i gudstjänsten till den stora gyllene bildstoden vilken Nebukadnessar hade ställt upp, kastades de tre hebréerna in i den brinnande ugnen. Men Gud beskyddade sina tjänare mitt inne i lågorna, och försöket att genomdriva avgudadyrkan resulterade i att kunskapen om den sanne Guden framlades inrar det vidsträckta Babyloniska konungarikets forsamlade prinsar och inflytelsefulla män. Så var det när påbudet gick ut om forhud av bön till varje gud förutom konungen. Då Daniel, sin vana trogen, tre gånger dagligen gick i ödmjuk bön tillhimmelens Gud, uppmärksammade prinsarna och de makthavande hans sak. Han fick ett tillfälle att försvara sig, att visa vem som år den sanne Guden, och att presentera skälet for att endast han skulle dyrkas, liksom plikten av att tillägna honom lovord och trohet. Och Daniels räddning ur lejongropen var ett annat bevis på att det Väsen som han tillbad var den sanne och levande Guden.

På samma sätt ledde fängslandet av Paulus evangeliet fram inrar kungar, prinsar, och makthavare, vilka annars inte skulle ha haft detta ljus. De forsök som göres for att forhindra sanningens tillväxt kommer att leda till att den utbreder sig. Förträffligheten av sanning förstås allt klarare för varje ny synvinkel ur vilken den kan ses. Misstag kräver maskering och hemlighetsmakeri. De kläder sig själv i ängladräkter, och varje manifestation av dess verkliga karaktär minskar dess chans att lyckas.

Det folk vilket Gud gjort till förvarare av sin lag tar inte tillåta sitt ljus att gömmas. Sanningen måste proklameras på jordens mörka platser. Hinder måste mötas och övervinnas. Ett storartat arbete skall utföras, och detta arbete har blivit anförtrott till dessa som känner sanningen. De borde på ett mäktigt sätt vädja till Gud i bön om hjälp nu. Kristi kärlek måste diffundera in i deras egna hjärtan. Kristi Ande måste hällas ut över dem, och de måste göra sig redo att stå upp i domen. Under det att de helgar sig själva till Gud, kommer en övertygande makt att närvara vid deras försök att presentera sanningen till andra, och dess ljus kommet att finna tillträde till många hjärtan, Vi far inte sova längre på Satans förtrollade mark, utan uppamma alla våra tillgängliga resurser, och begagna oss av varje hjälpmedel med vilket Försynen har begåvat oss. Den sista varningen skall proklameras inför "många folk och folkslag och tungomål och konungar", och löftet har givits "Och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände."

Genom svek och falsarier använder Satan nu dem vilka påstår sig vara Kristna för att skilja världen från Guds nåd. De arbetar i blindo. De förstår inte att om en Protestantisk regering offrar de principer vilka gjort dem en fri oberoende nation, och genom lagstiftning inför principer i Grundlagen vilka kommer att utbreda påvliga falsarier och påvliga villfarelser, så störtar de sig in i de Romerska förskräckligheterna från den Mörka Medeltiden. Men detta måste inte ske, just vid denna tidpunkt, om församlingen kan väckas till att göra sin plikt och sitt arbete. Ett oerhört ansvar är ålagt bönens män och kvinnor över hela landet, att anhålla om att Gud skall sopa tillbaka detta ondskans moln, och ge ytterligare några nådens år till arbete åt Mästaren.

Den tredje ängelns säregna arbete har inte förståtts i all sin betydelsefullhet. Guds avsikt var att hans folk skulle vara mycket längre komna än de är idag. Men nu, när tiden har kommit för dem att hasta till verket, så har de ännu inte förberett sig. När Satan flyttade fram sina positioner, var det hög tid för väktarna på Sions murar att resa sig upp och neutralisera hans ansträngningar för att ta övertaget. Det är inte på Guds order som ljus har hållits från vårt folk, - just den aktuella sanningen vilken de behövde i denna tid. Inte alla våra predikanter som delger den tredje ängelns budskap, förstår i själva verket vad som utgör detta budskap.

Den Nationella Reformrörelsen har ansetts, av några, som av så liten vikt, att de inte tyckt det vara nödvändigt att ge det mycket uppmärksamhet, och har till och med upplevt att de därigenom skulle ha tagit tid från frågor, vilka inte har med den tredje ängelns budskap att göra. Må Herren förlåta våra bröder för denna deras tolkning av denna tids alldeles speciella budskap. Den tredje ängelns budskap inbegriper mer än många tror. Vilken tolkning ger de den text vilken säger att en ängel kom ned från himmelen, och jorden upplystes av hans härlighet? Detta är inte en tid då vi kan ursäktas för inaktivitet. Om detta arbete, vilket var så oundgängligt, hade initierats genom våra predikanter, skulle situationen i våra församlingar idag varit långt annorlunda.

Några i församlingen kommer att visa sig vara falska bröder. Deras tro, deras kärlek, deras tålamod, deras ståndaktighet kommer att rannsakas och sättas på prov. Om de inte är rotade och grundade i sanningen, om de inte är fyllda med rättfärdighetens frukter vilka existerar genom Jesus Kristus till att ge ära och pris åt Gud, så kommer de att känna sig förolämpade av förebråelser och varningar, kommer inte att ödmjuka sina själar inför Gud, och kommer inte att återvända eller vandra tillsammans med dessa vilka älskar sanningen. Folket behöver väckas med avseende på den närvarande tidens faror. Väktarna sover. Vi är flera år efter vad vi borde vara. Låt de ledande väktarna känna den trängande nödvändigheten av att ge akt på sig själva, annars förlorar de de tillfällen som givits dem för att uppmärksamma farorna. Låt dem stöta i basunen, inte bara på ett allmängiltigt sätt, men så att den avger en specifik och säker ton, så att andra väktare på Sions murar kan höra, och så att de i sin tur skickar vidare den varnande tonen.

Livsfaror hotar nu Guds folk, och vad kommer de att göra? Kan inte vi hjälpa till att lyfta fram måttstocken, och också kalla fram till fronten dessa vilka har en uppskattning för sina religiösa rätter och privilegier? Gud kallar på oss att vakna, ty änden är nära. De profetior vilka visar oss de avslutande scenerna i jordens historia håller snabbt på att uppfyllas. Den tid närmar sig snabbt då vi skall känna förtryckets hand, på grund av att vi kräver våra religiösa rättigheter. Skall vi då vanhedra vår Gud genom att hålla oss tysta, då hans heliga budord förtrampas.

Vi har under många år förväntat att en söndagslag skall antagas i vårt land, och nu dä rörelsen är just om hörnet så frågar vi: Vad skall vårt folk göra åt denna sak? Är du klar över att natten snart kommer, dä ingen människa kan arbeta? Har du den intensiva entusiasm, den fromhet och hängivenhet, vilken kommer att göra det möjligt för dig att stå upp när oppositionen angriper dig?

Om Gud någonsin har talat genom mig, så ska den tid komma då vi skall ställas inför rådsförsamlingar, och varje sanningspunkt vi håller kommer att hårt kritiseras. Den tid vi nu låter gå till spillo skulle hänges till det uppdrag Gud harålagt oss, nämligen att förbereda för den annalkande krisen. Mycket tid borde spenderas i bön, på det att vår karaktärs klädnad måtte kunna tvättas vit i Lammets blod.

Speciellt skulle vi anhålla Gud om nåd och kraft till att delges hans folk nu. Gud lever och vi tror inte att den tid har kommit riktigt ännu då han skulle komma att begränsa våra friheter. Profeten såg "fyra änglar stå vidjordens fyra hörn och hålla tillbaka jordens fyra vindar, för att ingen vind skulle blåsa över jorden eller över havet eller mot något träd." En annan ängel trädde fram ifrån öster och ropade till dem och sa: "Gören icke jorden eller havet eller träden någon skada, förrän vi hava tecknat vår Guds tjänare med insegel på deras pannor." Detta utpekar det arbete vi nu har att göra, nämligen att ropa till Gud om att hans änglar skall hålla tillbaks de fyra vindarna till dess missionärer sänts ut till alla delar av världen, och till dess de proklamerat varningen forolydnad mot Jehovas lag. Men varje upptänkligt medel som fienden kan ta fram mot Guds folk, for att hindra dem i deras arbete, kommer att användas. Herren, å sin sida, bjuder alla att vara vakna och uppmärksamt vakande, ty det var medan människor sovo som fienden sådde ogräs.