The Signs of the Times d. 13. mars 1884

tillbaka

Vetenskap och uppenbarelse.

”Dårarna säger i sitt hjärta: Det finns ingen Gud.” Jordens mäktigaste intelligenser kan icke fatta Gud. Om Han överhuvudtaget uppenbarar Sig för människor, är det genom att dölja Sig Själv i mysterier. Hans vägar ligger bortom vad vi kan förstå. Människor måste alltid söka och alltid lära; och ändå finns det en oändlighet bakom. Kunde de helt och fullt förstå Guds avsikter, Hans visdom, kärlek och karaktär, skulle de inte tro på Honom som ett oändligt väsen och lita på Honom med intresse för sina själar. Om de kunde utforska Honom, skulle Han inte längre stå som den Högste.

Somliga människor tror att de har gjort underbara upptäckter inom vetenskapen. De citerar lärda mäns åsikter, som om de var ofelbara och de meddelar kunskap om vetenskapliga resultat, som om de var sanningar som inte kan ifrågasättas. Guds ord, som har blivit givet för att lysa upp de tröttas väg i världen, blir bedömt som bristfälligt utifrån denna måttstock. Den vetenskapliga forskning, som dessa människor deltog i, visade sig att vara en snara för dem. Den har fördunklat deras sinnen, så att de har drivits in i skepticism. De känner maktens sötma och i stället för att se på källan till all visdom, triumferar de över den lilla kunskap, som de kan ha samlat. De har upphöjt sin mänskliga visdom i stället för den store och mäktige Gudens visdom och vågat ge sig in i öppet motstånd mot Honom. Det inspirerade Ordet kallar dessa män för ”dårar”.

Gud har låtit en flod av ljus strömma ut över världen i form av upptäckter inom vetenskap och konst. När personer som enligt uppgift är vetenskapsmän föreläser och skriver om dessa ämnen utifrån en enbart mänsklig ståndpunkt, kommer de emellertid till klart fel slutsatser. De största intellekt blir förbryllade i sina försök att utreda relationerna mellan vetenskap och uppenbarelse, om de inte är vägledda av Guds Ord i sin forskning. Skaparen och Hans verk ligger bortom deras fattningsförmåga och eftersom de inte kan förklara dessa ting genom naturlagar, uppfattar de Bibelns historia som opålitlig. De, som tvivlar på Det gamla och Det nya Testamentets historiska pålitlighet, kommer att föras ett steg vidare och börjar tvivla på Guds existens. Efter att ha låtit sitt ankare driva i väg är de utlämnade åt att driva runt mellan otrons klippor. Moses skrev under Guds Andes ledning och en korrekt geologisk teori kommer aldrig att göra anspråk på upptäckter, som inte överensstämmer med hans uttalanden. Den idé som många stupar på, att Gud inte skapade materia när världen blev till, begränsar makten hos Israels Helige.

Många tvivlar på Guds existens och tillskriver naturens krafter oändlig makt, eftersom de inte är i stånd att mäta Skaparen och Hans gärningar med sin egen ofullständiga kunskap. Dessa personer har förlorat trons enkelhet och avlägsnat sig långt från Gud i sinne och tanke. Vi måste ha en säker tro på det gudomliga i Guds heliga Ord. Bibeln skall inte prövas utifrån människors förståelse av vetenskap utan vetenskapen skall prövas utifrån Guds Ords ofelbara norm. När Bibeln talar om fakta i naturen, kan vetenskapen jämföras med det skrivna Ordet och den rätta förståelsen kommer alltid att visa, att de stämmer överens. Det ena motsäger inte det andra. All sanning, oavsett om den berör naturen eller uppenbarelsen, överensstämmer. Vetenskaplig forskning kommer att öppna vidsträckta tanke- och informationsmöjligheter för den verkligt vises sinnen. De kommer att se Gud i Hans verk och kommer att prisa Honom. För dem kommer Han att vara den förste och bäste och deras tankar uppehåller sig vid Honom. Skeptiker, som läser Bibeln för att finna fel, påstår sig i sin okunskap finna motsägelser mellan vetenskap och uppenbarelse. Men människors värdering av Gud kommer aldrig att bli korrekt. Det förstånd, som inte är upplyst av Guds Ande, kommer alltid att förbli i mörker när det gäller Hans makt.

Andliga ting urskiljs på ett andligt sätt. De som inte har någon levande förbindelse med Gud blir påverkade i en eller annan riktning, de sätter människors meningar främst och Guds Ord i bakgrunden. De griper tag i mänskliga påståenden, att en dom över synd strider mot Guds vänliga karaktär. Genom att uppehålla sig vid denna oändliga godhet försöker de sedan glömma, att det också finns en oändlig rättfärdighet. När vi har rätt uppfattning om Guds makt, storhet och majestät och om människors svaghet, kommer vi inte att bry oss om de kloka antaganden, som framställs av jordens så kallade stora män, som inte äger någonting av Himlens ädelhet i sina karaktärer. Det finns ingenting, som människor skulle prisas eller upphöjas för. Det finns ingen anledning till att förlita sig på de lärdas åsikter, när de är benägna för att värdera det gudomliga utifrån sina egna världsliga uppfattningar. Det enda som är säkert att följa, är åsikter och exempel från dem som tjänar Gud. Ett heligt hjärta uppväcker och intensifierar de andliga krafterna. En levande tro på Gud förmedlar styrka och sinnesro, samt styrka och ädelhet åt karaktären.

Det finns vetenskapsmän, som menar att de med sin ovanligt stora uppfattningsförmåga är i stånd att förstå Guds visdom, vad Han har gjort eller kan göra. Det är en uppfattning som är i hög grad utbredd, att Han är bunden och begränsad av Sina egna lagar. Antingen förnekar eller ignorerar människor Hans existens eller också försöker de att genom naturlagar förklara allt, även hur Hans Ande verkar på människohjärtat. På så sätt visar de inte längre någon respekt för Hans namn eller fruktan för Hans makt. Eftersom de tror, att de har uppnått allt, drivs de som tomma skyar och går miste om värdefulle tillfällen att lära känna Gud. De tror inte på det övernaturliga och förstår inte, att naturlagarnas Skapare kan verka utanför dessa lagar. De förnekar Guds krav och försummar sina egna själars intressen, men Guds existens, Hans karaktär och Hans lag är fakta, som människor med de högsta talanger inte på ett genomgripande sätt kan förändra.

Inspirationens penna beskriver Guds kraft och majestät på följande sätt: ”Vem har mätt vattnen i sin kupade hand och tagit mått på himlens vidd med sina utspända fingrar? Vem har samlat stoftet på jorden i ett mätkar, eller vägt bergen på en våg och höjderna i en vågskål? … Se, folken är som en droppe i en spann, som ett dammkorn i en vågskål. Kustländerna lyfter han som ett stoftkorn. Libanons skog räcker inte till offerved, dess djur inte till brännoffer. Alla folk är som ett intet inför honom, mindre än intet och idel tomhet anser han dem vara. … För honom som tronar över världen är dess inbyggare som gräshoppor. Han breder ut himlen som ett flor, spänner ut den som ett tält att bo inunder.” (Jes. 40: 12,15-17, 22)

Naturen är en kraft, men naturens Gud är obegränsad när det gäller kraft. Hans gärningar tolkar Hans karaktär. De som bedömer Honom utifrån Hans händers verk och inte utifrån stora mäns antaganden, kommer att se Hans närhet i allt. De ser Hans leende i det glada solskenet och Hans kärlek och omsorg om människor på höstens rika fält. Till och med jordens prydnader, som ses i det levande gröna gräset och i varje nyans hos de älskade blomstren och hos skogens höga och varierande träd, vittnar om vår Guds ömma och faderliga omsorg och Hans önskan att göra Sina barn lyckliga.

Den store Gudens kraft kommer att användas till gagn för dem som fruktar Honom. Lyssna till profetens ord: ”Vet du inte, har du inte hört att HERREN är en evig Gud, som har skapat jordens ändar? Han blir inte trött och utmattas inte, hans förstånd kan inte utforskas. Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar sig i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta.” (verserna 28)

I Guds ord ställs det många frågor, som de mest djupsinniga elever aldrig kan besvara. Uppmärksamhet dras till dessa ämnen för att visa oss hur många saker det finns, också bland vardagslivets vanliga ting, som begränsade människor med all sin skrytsamma visdom aldrig helt kan förstå.

Alla filosofiska system, som är uttänkta av människor, leder till förvirring och skam, när Gud inte blir igenkänd och ärad. Att mista tron på Gud är fruktansvärt. Välstånd kan inte vara en välsignelse för nationer eller enskilda personer, när tro på Hans Ord en gång har gått förlorad. Ingenting kan vara verkligt stort utom det som strävar mot det eviga. Sanning, rättfärdighet, barmhärtighet, renhet och kärlek till Gud, är oförgängligt. När människor äger dessa kvaliteter, blir de förda in i en nära relation till Gud och är kandidater till den högsta upphöjelse, som människosläktet kan eftersträva. De kommer inte att bry sig om mänskliga lovord och kommer att höja sig över besvikelser, missmod och dispyter och överlägsna påståenden.

Den som är besjälad av Guds Ande kommer att lära sig den aldrig sviktande tillitens läxa. Då han tar det skrivna Ordet till sin rådgivare och vägledare, kommer han i vetenskapen att finna en hjälp till att förstå Gud, men han kommer inte att bli upphöjd, förrän han i sin egen blinda fåfänga blir en dåre i sina tankar om Gud.