The Signs of the Times d. 7. september 1891

tillbaka

Kristi soldater

Vi är Kristi soldater och vi måste ha en varaktig tro på vår store Ledare, och ”ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare”. (Hebr. 12: 2) Vi har en gemensam fiende också, till och med vår motståndare djävulen. Det finns ett utomordentligt stort behov av vist uttänkta planer och omsorgsfull ledning av Guds sak och verk, så att alla måtte utkämpa den goda striden med tillit och frimodighet och aldrig lida nederlag.

De meniga i en armé måste lyda order. De har ofta plikter att utföra, utan att kunna se vad de syftar till. De förs ibland till farliga platser när de inte får veta orsaken till förflyttningen. Så är det också I Kristi armé. Vi måste lita på vår store Ledare, vi måste vara beroende av Hans vägledning, och Han kommer att rädda oss ur varje fara, på ett segerrikt sätt i varje strid.

De bästa soldaterna är de som har tränats, som är intelligenta, trogna, tappra och pålitliga. En soldat behöver tänka. Genom rätt disciplin borde han skaffa sig försiktiga och noggranna vanor. Träningen av alla förmågor, vare sig de är mentala eller fysiska, och förmågan att använda alla krafter, är väsentliga för dem som vill vinna seger. Om det förhåller sig så i jordisk krigföring, hur mycket mer väsentligt är då inte en sådan förberedelse för dem som är Kristi soldater. De måste inse att de inte tillhör sig själva utan Gud.

Den strid som vi är engagerade i är huvudsakligen mental. Det sinne som är mest grundligt tränat kommer att utföra den mest godtagbara insatsen. De soldater kommer att bli utmattade, vilkas krafter på grund av långvarigt missbruk nästan blir oförmögna att träna. Det är mycket farligt för en som säger sig vara en Kristi soldat att vara oerfaren, ineffektiv och oförmögen att ge en verklig, allvarlig, uppriktig tjänst åt Herren. Kristi tjänare borde söka förstå vår tids krav. Stridens villkor är inte desamma som de var för åratal sedan, eftersom större ljus har lyst över oss, och stora och högtidliga varningar har nått oss. Om vi inte har en förståelse för de tider som vi lever i, kan vi trots de bästa avsikter begå stora misstag, and stå i vägen för verkets framåtskridande. Anspråken på de kristna är desamma nu som alltid, - fullkomlig lydnad, - men Satans attacker är mer bedrägliga. Hans stridsmetoder är så annorlunda än vad som förväntas, att om inte sinnena är skärpta för att förstå hans planer, kommer vi inte att vara förberedda för försvar. Satan har många listiga agenter som kommer att använda sig av alla sätt för att angripa dem som försvarar Guds lags krav. De kanske inte möter dem i öppen strid, med argument, men kommer med all sin kraft att vara verksamma för att tvinga dem in på farliga platser, för att inskränka deras privilegier and friheter, och att utsätta dem för förargelser på andra vägar.

Av alla människor på jordens yta, skulle Kristi tjänare inte under några omständigheter lämna sina förmågor outvecklade. Ju större uppgiften är, och ju mer värdig den Mästare är som vi tjänar, desto effektivare borde Hans tjänare vara. De som vill ära Gud, vill ge Honom den allra bästa and mest noggranna tjänst deras kraft förmår. Gud kräver att varje förmåga skall vara i sitt bästa skick när det gäller bildning och styrka. Under det gamla systemet tilläts inte människor att lägga det som var lemlästat eller halt eller blint på Hans altare. Och skall män och kvinnor i den kristna tidsåldern nöja sig med att offra åt Honom en bristfällig tjänst, som är resultatet av ett outvecklat intellekt och förstånd, och förmågor som är lamslagna och outbildade på grund av lättja eller därför att de inte använts? Gud kallar på bättre tjänst och högre arbete än vi ger Honom. Kristus säger, “Om någon vill efterfölja mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig.” (Matt. 16:24)

Soldater som är inbegripna i strid måste möta svårigheter och umbäranden. De får mat som inte är lagad. Ofta i begränsade kvantiteter. De får göra långa marschen, dag efter dag, på svårframkomliga vägar och under brännande sol. De får tälta på natten, sova på bar mark, med enbart himlavalvet som betäckning, utsatta för ösregn och kall frost, hungriga, svaga, utmattade, ibland stående som en måltavla för fienden, ibland i dödlig sammandrabbning. På det sättet lär de sig vad umbäranden innebär. De som tar värvning i Kristi armé förväntas också att utföra svåra arbetsuppgifter och att tåligt uthärda plågsamma umbäranden för Kristi verk. Men de som lider med Honom skall också regera tillsammans med Honom. Ty vem av oss har gått in i tjänsten för att förvänta sig livets bekvämligheter och förmåner och att vara lediga när vi vill och sova på den post som utgör vår plikt, och så utsätta Guds verk för kritik? Den som älskar lättja kommer inte att utöva självförnekelse och tålig uthållighet och när människor förväntas vidta mäktiga åtgärder för Gud, är dessa inte beredda att svara: ”Här är jag, sänd mig!”(Jes. 6:8) Tungt och påfrestande arbete måste utföras, men saliga är de som är beredda att utföra det, när de kallas. Gud vill inte belöna män och kvinnor i nästa värld för att de försökt att leva bekvämt i det här livet. Vi är nu på slagfältet. Det finns ingen tid att vila, ingen tid för lättja, ingen tid för självtillfredsställelse. När en förmån uppnåtts, måste ni kämpa på nytt. Ni måste fortsätta att övervinna och besegra, och samla ny kraft för nya strider. Varje seger som vunnits, ger mer mod, tro och beslutsamhet. Genom gudomlig kraft kommer ni att visa er vara mer än en jämlike för era fiender.

Trots alla goda egenskaper en man kan ha, kan han inte bli en god soldat om han handlar oberoende av dem som han är förenad med. Tillfälliga och tveksamma rörelser kommer till sist att leda till nederlag, trots att de genomförs med kraft och allvar. Ta ett starkt hästspann. Om en plötsligt skulle rycka till framåt och den andre bakåt i stället för att båda drar tillsammans. Då skulle de inte flytta lasset, trots sin stora styrka. Så Kristi tjänare måste arbeta i harmoni, annars kommer det bara att finnas en tillströmning av oberoende atomer. Styrka - i stället för att noggrant vara samlad för att kunna möta ett stort slut, kommer den att vara förslösad i förvirrade, meningslösa ansträngningar. I enhet finns styrka. Några få män och kvinnor som är förenade tillsammans och har blicken fäst vid Guds ära, kommer att växa i vishet och kraft och vinna nya segrar. Det finns mycket hårt arbete att utföra för Mästaren, och mycket vishet måste föras in i uppgiften. Det är den oövervinneliga ståndaktigheten, den aldrig svikande uthålligheten, som kommer att ge segern. Många har en teoretisk sanning, men vet nästan ingenting om de ljuva segrar genom den tro som övervinner världen. En erfarenhet måste göras av var och en enskild. Annars kommer vi aldrig att sitta ned tillsammans med den lidande Mannen från Golgata. Det kommer att kosta oss allt vi har, men som belöning kommer vi att ärva allt.

Vår fiende må visa sig vara oss överlägsen i antal, i mängden av resurser och i social ställning, men vi får inte tappa modet och inte bli fega. Vi har Kristus med oss och Han går ständigt framåt och leder oss till större sanningar och större ljus. De som vill följa måste gå framåt trots många fiender, som är mäktiga och svåra att göra motstånd mot eftersom de arbetar på ett listigt, bedrägligt sätt. Vi måste möta inte bara mänsklig kraft utan också furstarna i mörkrets rike, - ”ondskans andemakter i himlarna.” (Ef. 6: 12) Även våra vänner kommer att motarbeta oss, och vi kommer att tvingas möta föraktfulla hånleenden, därför att vi vågar välja den bättre vägen. Våra motiv kommer att felbedömas och också vår karaktär och våra vanor kommer att förtalas. Men “ännu har ni inte gjort motstånd ända till blods i er kamp mot synden”. (Hebr. 12:4) Vi befinner oss i en ständig konflikt, men är inte lönen vid slutet av striden värd all möda? Kommer inte den eviga innebörden av äran att mer än kompensera varje sår, varje bedrövelse och varje sorg? Kommer inte varje offer att föra med sig lön i form av skatter som är ovärderliga?