The Signs of the Times d. 27. oktober 1898

tillbaka

Sanningens makt i det dagliga livet

De sanningar som finns i Ordet får inte tas emot enbart som en teori. När vi tar emot Kristus som vår personlige Frälsare, kommer de underbara sanningarna i Ordet att bli som guldtrådar som binder oss vid Kristus och varandra. Surdegens genomträngande kraft utför en fullständig förändring av mjölet. Guds Ord verkar på samma sätt, genom Guds nåd genomför Ordet en förvandling av själen. Men så uppstår frågan: Varför finns det så många, som hävdar att de tror Guds Ord, hos vilka man inte kan uppfatta en förvandling i deras språk, ande och karaktär?

Varför finns det så många som inte tål att man kritiserar deras syften eller planer, som visar ett oheligt temperament och som är stränga, högdragna och häftiga? Svaret är: De är inte omv ända. De behöver födas på nytt. Guds Ord har inte haft någon möjlighet att verka på deras hjärtan. Skenet från Kristi rättfärdighet har inte fått tillåtelse att lysa upp själens tempel. Sanningens förvandlande kraft har inte fått påverka deras medfödda och betingade benägenhet till det onda. Detta resulterar i att de behåller sina förutfattade meningar. Allt detta visar att Kristi nåd inte är närvarande, att man misstror hans kraft att förvandla karaktären.

Sanningarna i Guds Ord sammanstrålar i en enda storslagen handling - omvändelsen genom tron. När den troende är förenad med Kristus, uppenbaras en helig karaktär som är orygglig i lydnad för varje ord som kommer ur Guds mun. Vi ska inte tro att de principer som finns i Guds Ord skulle vara för heliga för vardagslivet. Sanningarna i Guds Ord är sanningar som når ända till himlen och är riktade mot evigheten. Trots detta så är dess inverkan så nödvändig att det måste vävas in i människans liv. Den inverkan som Guds Ord har, ska ha en helgande inverkan på vårt tal, våra handlingar och umgänget med varje människa. Detta gäller även hum öret och rösten. Aposteln uppmanar oss: ”Lev ett alltigenom heligt liv, liksom han som har kallat er är helig. Det står ju skrivet: Var heliga, ty jag är helig” (1 Pet 1:15, 16).

Om någon tror att de kan vara likgiltiga för ”småsaker”, begår de ett stort misstag. Det händer att man både i hemmet och församlingen ser på saker som ”små”. Men dessa ”småsaker” kan visa sig vara mycket betydelsefulla. Det är de ”små” sakerna som disciplinerar själen och förbereder människan att handla på ett anspråkslöst sätt när hon har ett stort ansvar. Sanningens surdeg är en levande princip. Den måste praktiseras i de små tingen och ha inflytande över vardagslivet. De små och stora sakerna är hela tiden förenade och det är för att de ”små” sakerna inte alltid är förenade med det som är av större intresse, som så många bekännande kristna misslyckas. Många, vars karaktärer nu vägs i helgedomens vågskål, kommer att förklaras saknade, eftersom sanningen inte får styra deras liv.

Som medlemmar av den kungliga familjen är vi under ett högtidligt förbund, vilket ska gynna fromhet i både hemmet och församlingen. Men många uppför sig som om Guds sanning inte existerar. I deras liv upptäcker man samma egenkärlek, samma självtillfredsställelse, samma humör och samma förhastade uttalanden som hos de världsliga människorna. Man ser också samma stolthet, samma eftergivenhet för mänskliga böjelser, samma förvrängda karaktär, som om sanningen var helt okänd för dem. De stänger till själens fönster och stänger ute Kristi rättfärdighet, och sedan klagar de över att de saknar glädje och lycka i tron på sanningen. Men de är själva orsaken till sin synd eftersom de inte har sanningens surdeg i sina hjärtan. När livets vatten får flöda i rena klara strömmar över själens förtorkade jord, kommer det att leda till att goda frukter växer till Guds ära. Då kommer sanningen inte att hamna i vanrykte genom ett förvrängt sinnelag, utan kommer att uppenbaras i både ord och gärning.

Sanningens surdeg måste ha liv i sig själv, annars kan inte de dödliga defekterna arbetas ut. Guds Ord föreskriver de troende: ”Det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm, ta fasta på allt detta. Vad ni har lärt och tagit emot, hört, och sett hos mig, det skall ni göra. Då skall fridens Gud vara med er” (Fil 4:8, 9) .

Borde det inte väcka en allvarlig beslutsamhet hos varje kristen att bli mer trofast när man överväger detta? Vi borde känna en börda för de inspirerade orden: ”Var därför beredda att bryta upp och håll er vakna. Sätt allt ert hopp till den nåd som kommer er till del när Jesus Kristus uppenbaras” (1 Pet 1:13) . Denna text har vi fått att ta hänsyn till och praktisera i våra liv. Eftersom vi gör anspråk på att ha gudsfruktan måste vi ställa oss frågan: Lyder vi Guds Ord? Har sanningens surdeg fått säte i hjärtat så att den kan påverka karaktären och anpassa hela varelsen efter Guds vilja? Vi behöver Guds förvandlande kraft. Ondskans surdeg, som ger sig till känna genom olydnad och förnekelse av sanningen, måste utplånas och den surdeg som finns i Guds Ord måste få plats i hjärtat. I det finns de oundgängliga egenskaper som fordras för att återställa människan till Guds avbild. Den förvandling som skett genom sanningens surdeg, har anförtrotts oss. Kristus ger oss i uppdrag: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut” (Matt 28:18-20).