The Signs of the Times d. 18. november 1903

tillbaka

Effektiv bön.

Bön är inte ett sätt att sona synd. Den är inte en botgöring. Vi behöver inte komma till Gud som fördömda brottslingar, för Kristus har betalat straffet för våra överträ-delser. Han har skapat försoning för oss. Hans blod renar från synd.

Våra böner är som brev som skickats från jorden, adresserade till vår Fader i himlen. De böner som stiger från uppriktiga, ödmjuka hjärtan kommer helt visst att nå ho-nom. Han kan urskilja uppriktigheten hos sina adopterade barn. Han ömkar sig över vår svaghet, och styrker oss i vår svaghet. Han har sagt, ”Be, så ska ni få.”

Många i den mänskliga familjen vet inte vad de borde be om. Men Herren är vänlig och mild. Han hjälper dem i deras svaghet genom att ge dem ord att uttala. Den som kommer med helgade önskningar har tillträde till Fadern genom Kristus. Kristus är vår medlare. De böner som läggs i Frälsarens förtjänsts gyllene rökelsefat accepteras av Fadern.

Varje löfte i Guds ord är för oss. Lägg fram Jehovas löftesord i dina böner, och gör anspråk på hans löften. Hans ord utgör garantin för att du ska få ta emot all andlig välsignelse när du ber i tro. Fortsätt be, och du kommer att få ta emot i överflödande riklighet, mer än allt som du kan be om eller tänka dig. Träna dig själv till obegränsat förtroende för Gud. Kasta alla dina bekymmer på honom. Vänta tålmodigt på ho-nom, och han kommer att göra det.

Vi ska komma till Gud, inte i en anda av självrättfärdighet, utan i ödmjukhet, medan vi ångrar våra synder. Han är mäktig att hjälpa oss, villig att göra mer för oss än vi kan be om eller tänka oss. Han har himmelens överflöd att fylla våra behov med. ”Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan”. Gud är helig, och vi måste be ”med heliga, upplyfta händer, utan vrede och diskuterande.”

Vi ska be i Kristi, vår medlares namn. Våra böner har något värde bara om de bärs fram i hans namn. Han har överbryggat klyftan som synden har skapat. Genom sitt försonande offer har han bundit dem som tror till sig själv och sin Fader. Hans namn är det enda namn under himlen genom vilket vi kan bli frälsta.

Gud är vår konung, och vi är hans undersåtar. Att bara känna till hans vilja tar inte bort nödvändigheten att bära fram uppriktiga böner om hjälp till honom, och att noggrant försöka lyda hans lag och att samarbeta med honom när det gäller att be-svara de böner som framförts. På så sätt upprättas hans rike i våra hjärtan.

”Sök HERREN medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära. Den ogudaktige må överge sin väg, den orättfärdige sina tankar och vända om till HER-REN, så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall ge mycken förlåtelse”. Vi ska söka ”först Guds rike och hans rättfärdighet”. Vi ska inte bara vara redo att ta emot den välsignelse som Gud vill utgjuta över dem som söker honom av hela hjärtat, i uppriktighet och sanning. Vi måste hålla hjärtat öppet om vi vill ta emot Kristi nåd.

Vi ska inte hålla en predikan för Herren i våra böner. Vi behöver inte berätta vårt livs historia för honom. Vi kan inte berätta något för honom som han är obekant med. Han känner våra innersta tankar. Varje hemlighet är uppenbarad för honom. Inget kan döljas för honom.

Märkvärdigt språk är opassande i bön, oavsett om bönen framförs i talarstolen, i fa-miljekretsen eller i avskildhet. Speciellt vid offentlig bön bör man använda enkelt språk, så att andra kan förstå vad man säger och förena sig i ens bön.

Gud hör de böner som frambärs i familjekretsen, om de kommer från hängivna hjär-tan. Jesus säger, ” Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.”

Försumma inte enskild bön. ”Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.”

Vi ska inte vara så överväldigade av tanken på våra synder och brister att vi upphör att be. En del inser sin stora svaghet och synd, och blir missmodiga. Satan kastar sin mörka skugga mellan dem och Herren Jesus, deras försoningsoffer. De säger, Det är meningslöst för mig att be. Mina böner är så blandade med onda tankar att Herren inte kommer att höra dem. Dessa föreställningar kommer från Satan. Kristus mötte och motstod denna frestelse som människa, och han vet hur han ska hjälpa dem som frestas på detta sätt. Han ”ropade högt under tårar när han bad och åkallade” å våra vägnar.

Många, som inte förstår att deras tvivel kommer från Satan, blir modlösa och beseg-rade i striden.

Sluta inte att be för att dina tankar är onda. Om vi kunde be på rätt sätt i vår egen visdom och styrka, kunde vi också leva rätt, och skulle inte behöva något försonande offer. Men ofullkomlighet vilar över hela mänskligheten. Uppfostra och träna sinnet så att du i enkelhet kan berätta för Herren vad du behöver. När du bär fram dina bö-ner till Gud och söker förlåtelse för synd, kommer en renare och heligare atmosfär att omge din själ.

När du ber om vardagliga välsignelser, kom ihåg att Herren kanske ser att det inte är för ditt bästa eller till hans ära, att ge dig just det som du längtar efter. Men han kommer att besvara din bön och ge dig just det som är bäst för dig.

När Paulus bad att törntaggen i hans kött skulle avlägsnas besvarade Herren hans bön, inte genom att ta bort taggen, utan genom att ge honom nåd att bära prövning-en. ”Min nåd,” sa han, ”är nog för dig.” Paulus gladdes över detta svar på hans bön, och förklarade ” Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig.” När de sjuka ber om att återfå hälsan, svarar Herren inte alltid på deras böner på just det sätt som de önskar. Men även om de kanske inte omedelbart blir helade kommer han att ge dem det som har långt större värde, nåd att bära sin sjukdom.

”Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den. Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden.”