The Signs of the Times d. 12. december 1892

tillbaka

Vägen till Kristus II - överlåtelse och bekännelse

När vi ångrar våra synder, behöver vi inte gå i kloster, som Luther gjorde, och ålägga oss själva botövningar som försoning för våra synder och tro, att vi på det sättet kan förtjäna Guds nåd. Frågan har ställts: ”Skall jag ge min förstfödde till offer för min överträdelse, min livsfrukt till syndoffer för min själ? Han har kungjort för dig, o människa, vad gott är. Vad begär väl HERREN av dig annat än att du gör det som är rätt, att du älskar barmhärtighet och vandrar i ödmjukhet med din Gud?” (Mika 6:7, 8) Psalmisten säger: ”Ett förkrossat och bedrövat hjärta föraktar du inte, Gud.” (Ps. 51:19) Johannes skriver: ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. ” (1 Joh. 1:9). Den enda orsaken till att vi inte har fått förlåtelse för våra synder är, att vi inte har bekänt dem inför Honom som vi har sårat med våra överträdelser och genomborrat med våra synder. Vi har inte bekänt, att vi är överträdare och behöver Hans nåd. När bekännelsen kommer från djupet av våra hjärtan, kommer den att finna vägen till ett gränslöst medlidande, ty Herren är nära den som har ett bedrövat hjärta och Han frälser den som har en förkrossad ande.

Det är en stor missuppfattning när människor tror, att syndabekännelse kommer att minska deras anseende och göra deras inflytande bland andra människor mindre. Många som har en sådan felaktig uppfattning, ser att de har gjort något fel, men bekänner det inte. I stället ignorerar många de oförrätter de har utsatt andra för och förbittrar på det sättet sina egna liv, samtidigt som de kastar en mörk skugga över andras. Det kommer inte att skada ditt goda anseende att du bekänner din synd. Bort med detta falska anseende. Fall på klippan och bli krossad och Kristus kommer att ge dig den sanna och himmelska värdigheten. Låt inte stolthet, självaktning och egenrättfärdighet hindra någon att bekänna sin synd, så att han går miste om löftet: ”Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.” (Ordspr. 28:13) Försök inte att dölja något för Gud och försumma inte att bekänna dina fel för andra. ”Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra så att ni blir botade.” (Jak. 5:16) Många synder blir aldrig bekända utan kommer i stället att ställas inför syndaren på domens dag. Det är långt bättre att ni konfronteras med era synder nu, bekänner dem och blir fria från dem, medan försoningsoffret för er talan. Försumma inte att lära känna Guds vilja i detta ämne. Din själs hälsa och andra människors frälsning beror på vilken väg du väljer i den här saken. ”Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er.” (1Pet. 5:6, 7) Det är det ödmjuka och förkrossade hjärtat som kan uppskatta något av korsets och Guds kärlek. Den som möter det villkor genom vilket han kan få del av Guds nåd kommer att uppleva rika välsignelser.

Vi måste överlåta våra hjärtan till Gud, så att Han kan förnya och helga oss och göra oss passande för himlen. Vi får inte sätta vår tillit till framtiden, utan det är i dag vi skall ge oss själva till Honom och vägra att vara syndens tjänare. Tror du att du kan upphöra att synda litet i sänder? O, lämna genast denna förbannelse! Avsky det som Jesus avskyr och älska det som Jesus älskar. Har Han inte genom Sin död och genom Sitt lidande vidtagit åtgärder för att du skall kunna bli renad från synd? När vi börjar förstå att vi är syndare och vi faller på klippan och blir förkrossade, kommer de eviga armarna att omsluta oss och vi kommer nära Jesu hjärta. Där blir vi gripna av Hans kärlek och fattar avsky för vår egen orättfärdighet. Vi måste komma närmare korsets fot. Ju mer vi ödmjukar oss där, desto större kommer Guds kärlek att förefalla. Kristi nåd och rättfärdighet kommer inte att kunna gagna den som känner sig frisk och inte heller den, som tycker att han är ganska god och är nöjd med sitt eget tillstånd. Det finns ingen plats för Kristus i den persons hjärta, som inte forstår att det behöver gudomligt ljus och hjälp.

Jesus säger: ”Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.” (Matt 5:3) Det finns ett djup av nåd hos Gud, och vi kan få ett rikt mått av Hans Ande och kraft. Livnär er inte på egenrättfärdighetens agnar, utan gå till Herren. Han har den bästa högtidsdräkten att sätta på dig, och Hans armar är öppna för att ta emot dig. Kristus kommer att säga: ”Tag av honom de orena kläderna... och jag skall klä dig i högtidskläder.”

Men skall vi vänta tills vi känner att vi har blivit renade? Nej, Kristus har lovat: ”Om vi bekänner våra synder, är honom trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” (1 Joh. 1:9) Guds ord bekräftar att Gud har tagit emot dig. Du måste inte vänta på att bli fylld med underbara känslor innan du kan lita på att Gud har hört din bön. Dina känslor skall inte vara dina rättesnören, ty känslor är lika växlande som skyarna. Du måste ha en fast grund för din tro. Herrens ord är ett ord med gränslös kraft och du kan lita på det. Han säger: ”Bed och ni skall få.” Se på Golgata. Har inte Jesus sagt att Han är din förespråkare? Har Han inte sagt att om du ber om något i Hans namn, skall du få det du ber om? Du behöver inte lita på din egen godhet eller dina goda gärningar. Du måste lita på rättfärdighetens sol. Du skall tro på att Kristus har förlåtit din synd och tillräknat dig Sin rättfärdighet.

Du måste komma som en botfärdig syndare och i Jesu namn, Han som är din gudomlige förespråkare. Du kommer till en nådig Far som gärna förlåter, i tro på att Han kommer att göra det Han har lovat. De, som önskar bli välsignade av Gud, måste klappa på och vänta vid nådens tron med full tillit och säga: ”Du, Herre, har sagt: ´Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.´” Herren önskar att de som söker Honom, skall tro på Honom som kan göra allt för dem.

Herren har försökt att visa oss hur beredd Gud är att höra och besvara våra böner genom att använda en mycket familjär och alldaglig händelse. Han säger: ”Vem bland er ger sin son en sten, när han ber om bröd, eller en orm, när han ber om en fisk? Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom.” (Matt 7;9- 11) Med exemplet hämtat från föräldrarnas naturliga kärlek till sina barn, visar Kristus att Gud är villig att hjälpa. Vilken far skulle vägra att ge sin son bröd, då han ber om det? Skall vi vanära Gud genom att tro att Han inte vill höra sina barns böner? Kan vi tänka oss en förälder, som kan leka med sitt barn, och som retas med det genom att lova något bara för att göra det besviket? Vill en far lova sitt barn god och närande mat för att sedan ge det en sten? ”Om ni, som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom?” Herren lovar att ge den Helige Ande till dem som ber Honom om det.

När den troende syndaren ångrar och bekänner sin synd, tillräknar Kristus honom Sin egen rättfärdighet, så att den fallna människans bön skall stiga upp som en välluktande rökelse inför Fadern och Guds nåd bli given till den troende. Jesus säger till den, som är förkrossad och ångrar sig, att han skall söka skydd hos Honom och sluta fred med Honom. (Se Jes. 27:5). ”Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger HERREN. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är som scharlakan, skall de bli vita som ull.” (Jes. 1:18) Vill du låta Honom resonera med dig? Vill du låta din trofaste Skapare bevara dig? Kom och låt oss leva i ljuset från Hans ansikte och be som David: ”Rena mig med isop, så att jag blir ren, två mig, så att jag blir vitare än snö. (Ps. 51:9). Rena i tro ditt hjärta genom Jesu blod, ty det är det enda som kan göra dig vitare än snö. Men du säger: ”Att lämna ifrån mig alla mina avgudar, kommer att krossa mitt hjärta.” Att ge upp allting för Gud blir jämställt med att falla på klippan och bli krossad. Överge alltså allt för Honom, ty om ni inte blir krossade, är ni värdelösa.”

När du vänder dig bort från de trasiga cisternerna som inte kan hålla kvar något vatten, och i Jesu, din förespråkares namn kommer direkt till Gud och ber om det du behöver, kommer Kristi rättfärdighet att bli uppenbarad som din rättfärdighet och Kristi förtjänst som din förtjänst. Du kommer då att förstå, att rättfärdighet endast kan uppnås genom tro på Kristus, ty i Honom har Guds fullkomliga karaktär blivit uppenbarad och i Hans liv har helighetens princip blivit synlig. Genom blodet från Kristi försoningsoffer blir syndaren löst från träldom och fördömelse. Genom den syndfrie ställföreträdarens fullkomlighet kan han i ödmjukhet hålla alla Guds bud. Utan Kristus står han under lagens fördömelse och är alltid en syndare, men genom tron på Kristus blir han rättfärdiggjord inför Gud.