Bland dem, som hade hoppats på en bestående andlig förnyelse till följd av reformationen under Josias ledning, var Jeremia. Gud kallade honom att tjäna som profet medan han ännu var ung, i det trettonde året av Josias regering. Som medlem av det levitiska prästerskapet, hade Jeremia ända från barndomen tränats för helig tjänst. Under dessa lyckliga förberedelseår insåg han föga, att han från födelsen hade blivit utvald till att vara ”en profet för folken.” När den gudomliga kallelsen sedan kom, överväldigades han av en känsla av sin egen ovärdighet. ”O, HERRE, HERRE!” utropade han: ”Jag förstår inte att tala, ty jag är för ung.” Jer. 1:5, 6